DEBATT. Sverige står inför ett avgörande klimatvägval i höstens riksdagsval.
Klimatforskarnas varningar under våren 2026 för en kommande ”super-El Niño” (se Aftonbladet Ett monster är på väg – kan ge året utan vinter) verkar nu besannas. I en ny artikel i Nature beskriver klimatforskare hur extremvärmen i Stilla havet nu når nivåer som överträffar tidigare rekord och riskerar att förstärka värmeböljor, torka och översvämningar världen över.
El Niño är i sig inget nytt. Det är ett naturligt klimatfenomen där ytvattnet i östra Stilla havet blir varmare än normalt, vilket leder till efterföljande effekter på många andra platser på jorden. Men forskarna betonar att den globala uppvärmningen har förändrat spelplanen.
Havet absorberar mer värme än någonsin, och när den värmen släpps ut i atmosfären förstärks extrema väderhändelser. Det handlar om naturens och fysikens lagar, inte politiska åsikter. När havstemperaturerna stiger så snabbt att forskare beskriver det som “mind-boggling”, eller häpnadsväckande, då är det ett tydligt tecken på att vi befinner oss i en accelererande kris.
Samtidigt ser vi hur klimatförändringen slår mot Europa med en brutalitet som ingen längre kan förneka. Katastrofala skogsbränder rasar i Europa, där tusentals människor har tvingats evakuera sina hem och hela samhällen står i lågor. Värmeböljor och extrem torka skapar förhållanden där minsta gnista kan utvecklas till en katastrofal brand.
Dessa bränder är inte längre “ovanliga händelser” – de är en del av ett nytt klimatmönster som forskningen varnat för i årtionden. Om klimatforskarna haft fel i något så är det att mycket av det som förutsagts nu sker betydligt tidigare och med större kraft.
Forskningen är glasklar: ju längre vi väntar, desto dyrare och svårare blir omställningen.
För Sverige innebär detta bland annat ökade risker för skogsbränder, kraftigare skyfall, förlust av biologisk mångfald och störningar i livsmedelsförsörjningen. Vi har redan sett hur värmeböljor pressar vår sjukvård, hur torka slår mot jordbruket och hur översvämningar skadar infrastruktur. Det är lätt att tro att klimatförändringar främst drabbar andra delar av världen, men vi är en del av samma klimatsystem – samma atmosfär, samma hav, samma planet.
Trots detta fortsätter klimatfrågan att reduceras till ett politiskt slagträ. I valrörelsen talas det om kostnader, om “rimlighet”, om att andra frågor är viktigare. Men vad är rimligt i en värld där extremväder blir vardag? Vad kostar det att låta bli att agera? Och vilka frågor kan egentligen vara viktigare än att säkra förutsättningarna för ett fungerande samhälle?
Det är dags att vi slutar låtsas att klimatet är en fråga som kan skjutas på framtiden. Forskningen är glasklar: ju längre vi väntar, desto dyrare och svårare blir omställningen. El Niño-fenomenet som nu utvecklas är en påminnelse om att naturens processer inte bryr sig om politiska kompromisser. Atmosfären förhandlar inte. Havet väntar inte. Temperaturen tar inte paus för att vi i Sverige har valår.
I höst har svenska väljare en möjlighet – och ett ansvar. Vi kan välja att stödja de som tar klimatvetenskapen på allvar, som förstår att omställningen inte är ett hinder för välfärden utan en förutsättning för den. Vi kan välja att ge mandat till dem som ser längre än en mandatperiod och vågar fatta beslut som gynnar kommande generationer.
Ett val som kommer att påverka hela världens framtid långt bortom de närmaste fyra åren.
Det handlar inte om ideologi. Det handlar om att lyssna på forskningen som varnar för att extremvärmen i Stilla havet är ett symptom på ett klimatsystem under stark stress. Om att förstå att Sverige har både möjligheten och ansvaret att gå före och leda genom exempel.
Vi står inför ett val som kommer att påverka Sveriges, och hela världens framtid långt bortom de närmaste fyra åren. Rösta på klimatet. Rösta på ansvar. Rösta på de partier som tar forskningen på allvar och som vill att Sverige ska vara en del av lösningen, inte problemet.
Björn Källström, doktor i marinbiologi, Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium
När havstemperaturerna stiger så snabbt att forskare beskriver det som “mind-boggling”, eller häpnadsväckande, då är det ett tydligt tecken på att vi befinner oss i en accelererande kris, skriver Björn Källström, doktor i marinbiologi Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium.Visa mer
Fakta
Så skriver du en debattartikel
Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.
► Debattartikel:
Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.
► Replik:
Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Läs mer