Lydia Wålsten
Publicerad 11 aug 2025 kl 18.00Uppdaterad 12 aug kl 09.44
Det finns ett sätt att slippa jobbångest i augusti. Glöm industrisemestern.
Ta det inte lugnt på semestern.
Foto: Shutterstock / Shutterstock
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Lydia Wålsten
Hur är det med jobbångesten då? Flera medier har skrivit om den chock som uppstår när man ska tillbaka till jobbet efter att ha varit en sol-och-bad-lallare i flera veckor. I DN: ”Så hanterar du jobbångest efter sommaren”. Hos SR: ”Slut på semestern – så undviker du ångesten”. Tipsen är bland annat att mjukstarta, socialisera med kollegerna, behålla sommarvanor som att bada, men att göra det efter jobbet i stället.
Ångest är ett starkt ord. Ett gnagande obehag är mer träffande, när man som en ko ska in i båset efter sommarens grönbete.
Glada nyheter: du behöver inte vara orolig. Semestern ligger nämligen kvar i kroppen längre än vad man tidigare har trott. Allt enligt en stor metastudie av vilken effekt semester har på vårt välmående. Forskarna har tittat på över 32 effektstudier i nio länder, bland annat Finland, Tyskland och Nederländerna. Semester gör mycket för vårt välbefinnande: på en 5-gradig skala ökar ledigheten välbefinnandet med nästan 0,8 punkter. Det studien visar är att semestern också håller i sig längre än vad man trott: ett högre välmående ses i upp till 43 dagar.
För att maximera effekten är nyckeln att logga ut från jobbet helt. Det spelar också roll vad du gör på semestern. Högst välbefinnande uppvisar folk som har gjort något aktivt med kroppen, som att simma eller vandra i fjällen. ”Allt som får upp pulsen”, som studiens författare uttrycker det.
Att bara sippa drinkar och ta det lugnt ger inte samma effekt. Tyvärr, får man säga, för det är vad precis svenskar uppgav att de ville göra under semestern, ta det lugnt – och sova.
Särskilt populärt är flera kortare ledigheter bland yngre och folk som bor i storstäder. Det är sannolikt vad skolorna märker av.
Det kan finnas en poäng med att ta ut kortare semestrar. Vad du gör på semestern har stor, ibland större, betydelse för välmåendet som hur lång den är.
Här verkar svenskarna ligga rätt. Den fackliga tankesmedjan Futurion frågade i juni svenskarna hur de idealt skulle vilja ha sin semester utifrån ett antal olika alternativ. Andelen som vill ha en lång sammanhängande ledighet under sommaren minskar. Andelen som föredrar flera lite kortare semestrar över hela året ökar.
I undersökningen fick 1075 personer svara på vilket semesterupplägg de föredrog. Slår man ihop kategorierna ”utspridd semester” (29 procent) och ”kvartalssemester” (10 procent) är kortare semestrar redan i dag betydligt mer populärt än industrisemestern.
Särskilt uppskattat är kortare ledigheter bland yngre och folk i storstäder. Det är sannolikt vad skolorna märker av. Barn faller inte långt från sina päron.
Regeringen vill utreda böter för slentriansemestrande ”Thailandföräldrar” och annat löst föräldrafolk. En märklig lösning på människors förändrade önskemål. Eftersom vi inte har någon karensdag för barn, skulle effekten sannolikt bara bli mer av det vi har i dag – att barnen sjukanmäls.
En mer dynamisk lösning har friskolorna Ekhamraskolan och Lillängsskolan i Mariestad. Där har de flexibla lov sedan över 10 år tillbaka. Dagarna som brukar ingå i höstlov, sportlov och påsklov kan eleverna disponera fritt under året, exempelvis för att få en längre ledighet på varmare breddgrader över nyår eller för att åka på skidsemester med familjen en vecka när priserna inte är hysteriskt höga. Rektorn liknar det vid vuxnas semesterdagar.
Bra för både plånboken, livspusslet och välbefinnandet.
Lydia Wålsten är vikarierande ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes artiklar här.
LÄS MER: Bra föräldrar kommer fortsätta åka till Thailand
