Kommentarer om Ariana Grandes kropp har lett till debatt. Överläkare förklarar vilka varningssignaler som faktiskt tyder på ätstörning.
Öppna bildvisare
Efter den första september lämnar Ariana Grande rampljuset. Sångerskan och skådespelaren fotograferades på Golden Globe-galan i januari. Bild: Xavier Collin / AOPLyssna (du hör en artificiell röst) 3:52
Sångerskan och skådespelaren Ariana Grande tar en paus från offentligheten efter ”ändlös och pågående offentlig granskning”. I kölvattnet har debatten om att kommentera andras utseende blossat upp.
Grandes kropp och viktnedgång har länge kommenterats i sociala medier, och många har varit oroliga för att hon lider av en ätstörning.
Svetlana Oshukova, som är avdelningsöverläkare på ätstörningsenheten vid HUS, betonar att man inte ska dra för snabba slutsatser utifrån bilder man ser på sociala medier eller ställa diagnoser på offentliga personer.
– En ätstörning syns inte alltid på utsidan och man ska inte fatta några beslut baserat på en persons utseende. Det finns många olika sjukdomar eller orsaker till varför någon ser ut som de gör, säger Oshukova.
Varningssignaler vid ätstörningar kan enligt Oshukova i stället vara till exempel att personen börjar undvika gemensamma måltider, plötsligt går upp eller ner mycket i vikt, isolerar sig eller att mat och ätande plötsligt tar stor plats i vardagen.
Hur kan man hjälpa en annan person?
Men hur ska man då göra om man oroar sig för att en närstående lider av en ätstörning?
För många är det ett svårt ämne att ta upp, men Svetlana Oshukova menar att det oftast är en lättnad för den som lider av en ätstörning att få tala ut.
– Det bästa är att ta upp det i en trygg stund. Du kan berätta vad du är orolig för, vad du lagt märke till och så vidare.
Enligt Oshukova kan man till exempel uppmana personen att ta kontakt med hälsovården eller bekanta sig med Psykportens eller Ätstörningsförbundets webbsidor.
– Man kan till exempel involvera personen i måltiderna och bjuda på mat. Man kan ge varsamma kommentarer och uppmuntran i viss mån så att det inte förstör relationen, säger Oshukova.
I värsta fall kan man göra en orosanmälan om personen till socialvården i personens välfärdsområde. En orosanmälan kan göras via välfärdsområdets webbplats eller genom att ringa socialjouren. Efter en orosanmälan utreder socialtjänsten personens situation och erbjuder hjälp baserat på sin bedömning.
Behöver du tala med någon?
Hit kan du vända dig ifall du mår dåligt eller känner att du behöver tala med någon. En fullständig lista över kristelefoner och chattar finns här.
Ring alltid 112 om din situation är akut.
- Svenskspråkig kristelefon: 09 2525 0112 – öppen måndag och onsdag klockan 16–20 samt tisdag, torsdag och fredag klockan 9–13.
- Kristelefon på finska: 09 2525 0111 – öppen dygnet runt.
- Sekasin-chatten med stöd på svenska: Öppen vardagar klockan 15–19 och veckoslut 17–21.
- Ärligt talat-chatten med stöd på svenska för 13–29-åringar: Öppen måndag–fredag klockan 9–12 och 19–22.
- Kyrkans samtalstjänst: 040 022 1190 – öppen klockan 20–23. Chatten är öppen måndag–tisdag klockan 17.30–19.30.
- Barn- och ungdomstelefonen (även utanför krissituationer): 080 096 116 – öppen måndag–tisdag klockan 14–17 och onsdag–torsdag klockan 14–20.