En del av rymdraketen Falcon 9 krockade sannolikt med månen på onsdagsmorgonen och tros ha skapat en ny krater.
Öppna bildvisare
Falcon 9 sköts upp i rymden i januari förra året. Bild: Cristobal Herrera-Ulashkevich / EPALyssna (du hör en artificiell röst) 2:19
Strax före klockan tio på onsdagsmorgonen ska en lös del av rymdraketen Falcon 9 ha slagit ned i månen.
Det rapporterar bland annat BBC. Men ännu har kraschen inte kunnatbekräftas helt.
Det är raketen Falcon 9:s övre sektion som har rusat i en omloppsbana i cirka 2,43 kilometer per sekund, och som sannolikt kolliderade med månen.
Delen är ungefär lika stor som ett femvåningshus och väger närmare 4 000 kilogram.
Skapar ny krater
Kollisionen förutspås skapa en ny krater på månen som den amerikanska rymdstyrelsen Nasa uppskattar bli cirka 18 meter bred och nästan 4 meter djup.
Delen väntades krocka i närheten av Einsteinkratern, som är på den del av månen som är synlig från jorden, men kollisionen ska inte ha gått att se med blotta ögat.
Forskare har nu som uppgift att jämföra före- och efterbilder för att hitta den nya kratern. Ingen av de farkoster som kretsar kring månen var placerade för att få bilder på kollisionen, skriver BBC.
Öppna bildvisare
Det finns ännu ingen bild på den nya kratern men raketen ska ha kraschat invid Einsteinkratern, som syns på bilden. Bild: Alamy/All Over Press
Med avancerade teleskop har man eventuellt kunnat se en blixt som strålar från månens yta.
Små sten- och metallföremål från rymden träffar ständigt månens yta men det är mer sällsynt att föremål tillverkade av människor krockar med månen.
Kollisionen kan erbjuda forskare en sällsynt möjlighet att bland annat studera dammolnet som uppstår till följd av kollisionen, samt förbättra metoder för att spåra föremål i rymden.
Händelsen utgör inte någon fara för jorden, uppgav Nasa inför krocken.
Varifrån kommer delen?
Rymdbolaget Space X:s rymdfarkost Falcon 9 sköts upp den 15 januari 2025 och bar på två månsonder.
Raketens nedre del, den booster som används vid uppskjutningen, återvände till jorden medan den övre delen blev kvar i rymden för att driva på månsonderna på sin färd mot månen.
Efter det lämnades delen att driva omkring i rymden. På grund av solens aktivitet och gravitationen hamnade den på kollisionskurs med månen, för att sedan krocka på onsdagen den 15 augusti.