Rutger Brattström
Publicerad 6 aug 2026 kl 06.10
Ska politikerna eller forskarna styra Sverige?
Ulf Kristersson gör helt rätta i att strunta i experterna – ibland.
Foto: Stefan Jerrevång/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Rutger Brattström
I tisdags drillades Ulf Kristersson i Ekots partiledarutfrågning. Programledaren Cecilia Khavar hänvisade till forskning. ”Det är mycket svårt att se ett samband mellan höjda straffnivåer och minskad brottslighet” sa hon, och frågade statsministern vad han hade för bevis för motsatsen.
Kristersson svarade med ett logiskt resonemang: ”hade Nytorgsmannen i Stockholm låsts in så hade han alltså inte begått nya våldtäkter”.
Det räckte inte för Khavar som syrligt konstaterade att statsministern helt enkelt inte håller med forskningen utan väljer att tro på sin egen modell för att minska brottsligheten.
Ska politiker genomföra den politik de gått till val på trots att de får kritik av experter? Ekots frågor antyder att svaret är nej.
I april diskuterades samma frågeställning i Filosofiska rummet i P1. Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, hade ett enkelt svar på vad politiker ska göra när experterna säger nej: ”då får man säga till väljarna att det här ville vi göra, det lovade vi och så, men vi har stött på vissa komplikationer”.
Regeringen borde alltså ha kastat sitt vallöfte om strängare straff i papperskorgen när forskarna påstod att det inte skulle fungera. Vill politikerna minska brottsligheten får de hitta någon annan – evidensbaserad – metod.
Man kan hålla med Sundström om att det vore bra om regeringen genomför politik som resulterar i vad man vill åstadkomma. Men kan man vara så säker på att forskningen alltid vet vad som behöver göras?
Datan finns, nu är det dags för forskarna att komma ikapp. Snart får vi ett nytt paradigm.
All vetenskap genomgår så kallade paradigm, ofta sitter experterna fast i förlegade modeller under lång tid. Fram till 1500-talet var vetenskapen överens om att solen kretsade runt jorden. När Kopernikus visade att det faktiskt var tvärtom, avfärdades han. Det tog lång tid innan det nya paradigmet fick fäste.
Till skillnad från planeternas banor kan människonära verkligheter dessutom snabbt förändras.
Idén om att hårda straff inte fungerar har varit dominerande sedan mitten på 1900-talet och har genomsyrat svensk kriminalpolitik i decennier. Men trots den evidensbaserade politiken exploderade den grova brottsligheten i Sverige under 2000-talet.
Hur förklarade forskningen att Sverige helt plötsligt hade mer än 60 dödsskjutningar 2022? Och vad menade den att man skulle göra åt saken? Experterna stod svarslösa kvar i sitt gamla paradigm.
Det var egentligen helt naturligt. Det tar många år att samla in och analysera data. När verkligheten förändras är det lönlöst för politiken att fråga forskningen.
Tidöpartierna anade att det kunde ligga något i den gamla sanningen att den som sitter inlåst har svårt att begå brott. Man gick till val på att skärpa straffen och ge polisen nya verktyg och befogenheter för att lösa fler brott. Väljarna höll med.
Annons
I paradigmskiften blir det absurt om politiken ska behöva vänta in forskningen. Tänk om regeringen hade behövt expertgodkännande på Kopernikus tid, när vetenskapen fortfarande höll fast vid att jorden var universums mittpunkt.
Enligt professor Sundström borde de då förklara för väljarna att: ”Vi gick till val på att jorden snurrar runt solen, men eftersom den samlade forskarkåren inte håller med oss än, får vi sitta still i båten och fortsätta agera som om vi vore universums medelpunkt.”
Vi får vara glada att Gunnar Strömmer valde att lita på sitt eget bondförnuft. Hittills under 2026 har vi bara haft elva dödsskjutningar. Datan finns, nu är det dags för forskarna att komma ikapp. Snart får vi ett nytt paradigm.
Rutger Brattström är vikarierande ledarskribent på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
LÄS MER: Låt inte juristerna ta makten över politikenLÄS MER: Tyck synd om mig – köttberget tog min pension