Linnea Lindquist
Publicerad 9 aug 2026 kl 18.00
Enskilda friskolor är bra. Men det är inte skäl för att behålla ett skolsystem som är dåligt för de allra flesta elever.
Tre varumärken inom samma friskolekoncern, Academedia.
Foto: Stefan Jerrevång / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en text av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.
Linnea Lindquist
När jag står och pratar med en person på Almega Utbildnings mingel under Almedalsveckan lutar sig en person fram emot mig och säger med låg röst:
– Vi är faktiskt inte så hemska som du tror. Det finns många som arbetar i friskolor som älskar sitt jobb.
Självklart. De flesta lärare och rektorer gillar sitt arbete, oavsett vilken förskola eller skola de arbetar i. Om man inte tycker om sitt jobb behöver man ta ansvar och säga upp sig.
Det intressanta är inte kommentaren i sig, utan att den säger något om hur Almega vill att debatten om friskolesystemet ska föras. Kritiken mot systemet översätts gång på gång till kritik mot människorna som arbetar i det.
En seriös huvudman förstår att politikerna inte ska ta hänsyn till utländska aktieägares intressen när de utformar skolpolitiken.
Resonemanget återkom i Almega utbildnings vårkampanj, som de döpt till Friskolor gör svensk skola bättre. Organisationen har fått draghjälp av moderaten Leif Gripestam som ridit ut till skolkoncernernas försvar. I sociala medier hävdar han ofta att jag vill stänga populära friskolor. Han anför några omtyckta skolor som ett bevis för att systemet fungerar.
Det är inte så man gör en seriös analys. Frågan är inte om friskolor är bra eller inte; de är som alla skolor, en del är fantastiska och andra borde stängas. Mig veterligen är det heller ingen som har ifrågasatt att det finns skickliga lärare och engagerade rektorer i friskolor.
Debatten måste börja handla om hur systemet påverkar förutsättningarna för alla skolor.
Almega utbildning skjuter ner politiska förslag om reformer med argumentet att om aktiebolagen fasas ut, den fria etableringsrätten begränsas och om skolpengens konstruktion görs om, så kommer flera hundra tusen elever att tvingas byta skola när friskolor lägger ner.
Visst kan det bli så att vissa skolägare väljer att klappa igen när de inte kan plocka ut flera miljoner per år i vinstuttag. Men då är det dem vi ska kritisera, inte politikerna som förbättrar skolsystemet.
En seriös huvudman förstår att politikerna inte ska ta hänsyn till utländska aktieägares intressen när de utformar skolpolitiken. Det enda rimliga är att skapa ett skolsystem som är bra för alla elever och sedan får de som vill driva friskolor göra det.
Varje gång jag kritiserar konstruktionen lyfter utbildningsföretagarna fram en framgångsrik friskola. Sedan handlar diskussionen om just den skolan. Hur bra resultaten är. Hur nöjda föräldrarna är. Hur engagerad rektorn är.
Almegas kampanj syftar till att flytta debatten från systemnivå till verksamhetsnivå. Det är därför de lyfter fram statistik om trygghet, studiero, gymnasieexamen och goda kunskapsresultat för att ge det man kallar en mer rättvis bild av friskolorna.
Det är onekligen ett skickligt påverkansarbete, med hjälp av två PR-byråer som ägs av före detta moderater, liberaler och centerpartister.
Almega utbildning företräder skolägare och ska försvara sina medlemmars intressen. Problemet uppstår när en kampanj för att försvara utländska aktieägare paketeras som en analys av hur skolsystemet fungerar.
Men väljarna går inte på det.
SOM-institutet visar i sin trendrapport att 71 procent av den svenska befolkningen vill förbjuda vinster. Den här mandatperioden är alltså fyra förlorade år när det kommer till skolsystemet. Anledningen till att politikerna inte lyssnar på opinionen stavas lobbyism och det är så vi ska förstå kampanjen från Almega Utbildning.
Den dag debatten börjar handla om vilket system som bäst tjänar eleverna kan vi reformera svensk skola på riktigt.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område.
LÄS MER: Friskolorna lär skratta hela vägen till bankenLÄS MER: Lögnen: 340 000 elever blir utan skola