Varje år sjukskrivs omkring 20 000 personer i Sverige för utmattningssyndrom. Även om det saknas exakta siffror på hur många av dem som har adhd, pekar forskning på att individer med adhd har en ökad risk för utmattning. Vuxna med adhd har i genomsnitt dubbelt så många sjukskrivningsdagar som personer utan diagnosen, enligt forskning.
– Adhd är en komplex funktionsnedsättning som påverkar många grundläggande delar av livet, säger Berkeh Nasri till Special Nest.
Brist på återhämtning
Enligt Berkeh Nasri finns det flera samverkande faktorer som ökar risken för att personer med adhd på sikt utvecklar utmattning.
Sömnproblematik är utbrett bland personer med adhd. Många har svårt att känna igen kroppens signaler för trötthet, vilket gör det svårt att varva ner inför natten. Resultatet blir ofta oregelbunden och bristfällig sömn, vilket i sin tur ökar kroppens stressnivåer.
Liknande mönster syns i matvanor. Eftersom hungerskänslor inte alltid känns av, hoppar många över måltider, småäter eller äter inte tillräckligt näringsrikt. Dessa mönster försvårar återhämtning och gör kroppen mer mottaglig för stress.
– Många med adhd “gasar på” hela tiden – och kör över sina kroppsliga signaler. Man uppfattar inte att man egentligen skulle behöva sova, äta eller vila. Att pausa kan till och med ge upphov till skuld eftersom man ofta känner att man ligger efter, säger Berkeh Nasri.
Planeringssvårigheter skapar ytterligare stress
Adhd påverkar även hjärnans exekutiva funktioner – förmågan att bland annat planera, organisera och hantera vardagens krav. Det gör det ofta svårt att hålla struktur på arbetet, hemma eller när det gäller studier.
– Många har svårt att få en överblick över sitt vardagsschema vilket kan leda till att man glömmer bort saker, dubbelbokar sig och missar deadlines, förklarar Berkeh Nasri och tillägger:
– Det här skapar en konstant stress som blir väldigt belastande över tid.
Utmaningarna återkommer även i själva planeringen av grundläggande behov som sömn, mat och vila. En vuxen med adhd och ansvar för arbete och familj riskerar därför att leva med en konstant känsla av att ligga efter, vilket ökar risken för emotionell och fysisk utmattning.
Överstimulerad hjärna
En annan sårbarhetsfaktor är den ökade intryckskänsligheten. Hjärnan har svårt att filtrera bort information, vilket leder till att varje ljud eller synintryck kan påverka koncentrationen.
– Hjärnan kan snabbt bli överbelastad, vilket ökar stresskänsligheten och försvårar koncentrationen ytterligare, säger Berkeh Nasri.
Vad kan man göra?
Att hantera risken för utmattning kräver ofta yttre stöd och struktur. Berkeh Nasris rekommendation är att skapa fasta rutiner – med hjälp av exempelvis larm och påminnelser – för sömn, mat och pauser samt fysisk aktivitet för att minska stress.
Hon föreslår också att man försöker anpassa sin omgivning för att minska intryck, till exempel genom att studera eller arbeta i avskilda och intrycksfattiga miljöer när det går, använda hörselskydd eller skärma av visuella stimuli.
Andra verktyg som kan underlätta och avlasta hjärnan är whiteboards, kalendrar, appar och tydliga rutiner för kvällen och morgonen. Vissa kan även dra nytta av att följa någon annans rutiner, till exempel en partners. Det kan vara särskilt hjälpsamt under perioder utan tydlig vardagsstruktur, som under semestrar och ledigheter.
Berkeh Nasri lyfter även vikten av att få professionell hjälp när det behövs. I terapin arbetar hon bland annat med att hitta anpassade strategier för återhämtning, struktur och känsloreglering.
– När man får mer struktur i vardagen och kroppen mår bättre påverkar det även det emotionella. Man blir mer balanserad känslomässigt och hanterar vardagens krav och påfrestningar bättre, vilket minskar risken för utmattning.