Under undersökningar och behandlingar stöter läkare ofta på fall av depression hos barn. Vilka är de vanligaste orsakerna till detta?
Depression är en ganska vanlig emotionell och beteendemässig störning i tonåren. Detta är en period av betydande psykologisk och fysiologisk förändring, och tonåringar är särskilt känsliga för trauma.
Under vårt arbete stötte vi på många fall där barn upplevde emotionella problem såsom sorg, pessimism, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter.
De vanligaste problemen är familjeproblem som konflikter och oenigheter mellan föräldrar, föräldrarnas skilsmässa eller långvariga konflikter. Dessa kan allvarligt påverka ett barns psykiska hälsa.
Dr. Nguyen Mai Huong erbjuder konsultation och undersökningar för patienter.
Den andra gruppen är stress i skolan, inklusive skolvåld. På senare år har detta blivit ett oroande problem. Våld är inte bara fysisk misshandel eller hot, utan tar sig även mer sofistikerade former som nätmobbning och psykisk misshandel.
Ungdomar är ännu inte vuxna och kapabla till djup bedömning och förståelse för livet, men de är inte längre barn heller. De har känsliga sinnen och är mycket sårbara för stress. Dessa trauman kan utlösa, förvärra eller förvärra symtom på depression.
Läkare, har föräldrars oro för sina barns psykiska hälsa förändrats?
Föräldrar har blivit mer oroliga för sina barns psykiska hälsa.
Tidigare har vi sett många fall av sjukdom som varat i åratal, men föräldrar avfärdade det som enbart ett problem i tonåren. Nu har föräldrar insett att dessa förändringar kan vara signaler om att deras barn behöver bedömning och stöd.
Det här är mycket goda nyheter.
Om depression inte upptäcks och behandlas tidigt, vilka konsekvenser kan barn drabbas av, läkare?
Depression är en av de psykiska störningar som orsakar betydande funktionsnedsättningar. Hos barn manifesterar sig denna funktionsnedsättning i inlärningsförmåga, arbetsprestation och deltagande i aktiviteter.
Om depression hos barn inte upptäcks tidigt kan det leda till ökad pessimism, förtvivlan, tillbakadragenhet från lärande och negativa effekter på relationer och deltagande i skolaktiviteter. På lång sikt kan detta också påverka deras syn på livet och karriärval.
Barn kan också uppleva sömn- och ätproblem, vilket kan påverka deras fysiska hälsa. Särskilt beteenden relaterade till självskadebeteende är mycket allvarliga tecken och kräver omedelbara åtgärder.
Föräldrar bör inte ignorera ovanliga tecken.
Läkare, vilka tecken hos barn tyder på att de kan uppleva psykiska problem så att föräldrar kan upptäcka dem tidigt?
Det första föräldrar behöver överväga är om barnet har visat några märkbara förändringar jämfört med tidigare.
De tidiga tecknen kan vara ganska subtila, och föräldrar behöver observera noggrant. Till exempel kan barn tappa intresset för skolan, inte vilja gå till skolan, vara slöa på morgnarna, inte vilja göra någonting och visa minskat intresse eller entusiasm för saker de tidigare tyckte om.
Studenter i Hanoi berättade att de hade blivit isolerade och förtalade, vilket fick dem att känna sig pressade.
Barn kan vara ständigt deprimerade, ointresserade av att prata eller dela med sina föräldrar, ovilliga att gå ut och föredra att ligga ner eller stanna kvar i sitt rum.
Förändringar i sömn- och matvanor bör också noteras, såsom svårigheter att somna, dålig aptit, bristande intresse för mat eller att äta för mycket.
Särskilt om barn ofta säger negativa saker om sig själva, sina liv eller sin existens, bör föräldrar inte ignorera det utan söka professionellt stöd.
Det är viktigt för föräldrar att observera sina barns förändringar och inte omedelbart tillskriva allt till typisk tonårspsykologi.
Det viktigaste är tidig upptäckt, tidiga insatser och fortsatt behandling. Även när barnets tillstånd förbättras bör familjen inte vara självbelåten utan fortsätta att följa läkarens behandlingsplan.
Psykisk hälsa behöver lika mycket uppmärksamhet som fysisk hälsa. En liten förändring hos ett barn, om den lyssnas på och uppmärksammas av vuxna vid rätt tidpunkt, kan hjälpa dem att få nödvändigt stöd tidigare.
Under behandlingen stannar barn vanligtvis på sjukhuset i flera veckor för att återhämta sig känslomässigt och anpassa sig till terapiaktiviteter.
Efter utskrivning från sjukhuset fortsätter behandlingen i flera månader, inklusive psykologisk intervention, psykoterapi och medicinering vid behov. Barnen bedöms regelbundet för att se om deras funktionella förmågor förbättras och om deras depressiva symtom minskar. Baserat på detta justerar läkaren interventionsplanen.
Vissa fall kräver flera återinläggningar. Eftersom depression kan förekomma i episoder behöver barn mer intensivt stöd under akuta faser.
Läkare, vid vilken ålder tar sjukhuset in barn, och vilken åldersgrupp är mest mottaglig för kriser?
Centrumets ungdomsavdelning tar emot patienter från 10 år upp till 18 år. Av dessa är åldersgruppen 12–15 år den mest sårbara för kriser.
Naturligtvis har varje åldersgrupp olika psykologiska problem. Men i detta skede upplever barn många förändringar och påverkas lätt av faktorer från familj, skola och sociala relationer. Vissa barn uppvisar, vid sjukhusvistelse, mycket upprört beteende, skriker och är trotsiga.
Tack så mycket, frun!
Forumet ”Vad jag vill säga: Ett ’vaccin’ för mig” kommer att hållas på morgonen den 17 augusti på Nguyen Sieu-skolan, med deltagande av talare och psykologiexperter från Hanois medicinska universitet, Institutet för pedagogisk psykologi och utbildning, rektorer och biträdande rektorer för högstadiet och gymnasiet, skolpsykologer och cirka 2 000 elever och föräldrar.
Under programmet diskuterade gästerna två relaterade ämnen: skolans psykiska hälsa och att skydda barn i cyberrymden .
Forumet ”Vad jag vill säga” syftar inte bara till att öka medvetenheten om elevers psykiska hälsa utan också till att främja samarbete mellan familjer, skolor, experter och samhället och därigenom bidra till att bygga en trygg och glad skolmiljö.
Källa: https://tienphong.vn/bac-si-benh-vien-nhi-trung-uong-12-15-tuoi-la-giai-doan-tre-de-khung-hoang-tam-ly-post1868320.tpo