Spaningsdrönaren Astero från Nordic Wing är en av de två drönartyperna som FMV tecknat kontrakt på för Försvarsmaktens räkning. Den andra, Raptor, är en patrullrobot – Sveriges första. Foto: Nordic WingVisa mer
Sveriges första ”kamikazedrönare” är här.
De är utvecklade i Danmark och stridstestade i Ukraina.
Nu läggs 300 miljoner kronor på att sätta dem i svenska soldaters händer.
Sammanfattningen är skapad med artificiell intelligens och kvalitetssäkrad av Aftonbladets journalister.
- Sverige har investerat 300 miljoner kronor för att köpa kamikazedrönaren Raptor från danska Nordic Wing, vilket blir landets första vapenbestyckade drönarsystem.
- Raptor har en räckvidd på upp till 200 kilometer och är avsedd för att slå mot högvärdiga mål djupt in på fiendens territorium.
- Försvarsmakten köper även spaningsdrönaren Astero som ska användas tillsammans med Raptor för ökad kapacitet och flexibilitet i stridssituationer.
Läs mer
Den väger 5,5 kilo, kan fyllas med 1,1 kilo sprängdeg – och ska nu täppa till Försvarsmaktens kanske allra största hål.
Raptor, från danska tillverkaren Nordic Wing, blir den första så kallade kamikazedrönaren som Försvarsmakten ska få levererad på bredd – snart fem år in i ett krig där drönarna hittills ritat om slagfältet fullständigt.
Spaningsdrönare har Försvarsmakten haft länge, om än först på sistone i större antal, men utanför testverksamhet har drönare som också är vapen helt lyst med sin frånvaro.
Spaningsdrönaren Astero från Nordic Wing är en av de två drönartyperna som FMV tecknat kontrakt på för Försvarsmaktens räkning. Foto: Nordic WingVisa mer Kraschar in i mål
De kan kallas kamikazedrönare, patrullrobotar eller attackdrönare, men har oavsett fabrikat det gemensamt att de kraschar in i ett mål för att förstöra det.
Raptor köps ”från hyllan”, det är alltså ett färdigt system i stället för ett svenskt utvecklingsprojekt.
– I det här fallet har tidsförhållandena för att få ett färdigt system varit prioriterat, säger Jonas Lotsne, chef för armémateriel på Försvarets materielverk (FMV).
Raptor fyller en mycket specifik nisch.
Den väger bara 5,5 kilo, men har kapacitet att nå mål upp till 200 kilometer bort.
– Den är tämligen unik i sin karaktär, säger Nordic Wings vd Jonas Münster.
– Den är byggd för att nå djupt in på fiendens territorium och slå mot högvärdiga mål. Artilleri, radarstationer, luftförsvarssystem. Det är inte en drönare för att slå ut infanteri eller mål vid fronten.
De första som Försvarsmakten delar ut Raptor till blir lättrörliga jägarförband, som idag saknar egen förmåga att slå på djupet, till exempel med artilleri.
– Med de här lättransporterade drönarna kan även lätta förband gå väldigt snabbt från upptäckt till bekämpning av högvärdiga mål, säger överste Lennart Widerström, chef på Marksstridsskolan.
Överste Lennart Widerström, chef på Marksstridsskolan. Foto: Anders DerosVisa mer Två system
Det FMV nu skrivit kontrakt på är egentligen två system:
Med patrullroboten ”Raptor” kommer spaningsdrönaren ”Astero”.
De är väldigt lika på ytan, men har helt skilda användningsområden.
Poängen är att de jobbar tillsammans.
– Det är två produkter som fungerar var för sig, men tillsammans skapar de en enhet som kan använda varandras styrkor. Det ökar deras kapacitet enormt, säger Jonas Münster.
Han lyfter specifikt fram två fördelar:
- Spaningsdrönaren är bättre på att upptäcka och mäta in mål. En patrullrobot för sig själv kommer aldrig att bli lika bra, av det enkla skälet att avancerade kameror är dyra. Såna vill man inte kasta bort på en patrullrobot vars hela syfte är att spränga sig själv.
- På längre avstånd, 40–60 kilometer, får signalen ofta svårt att nå fram mellan operatören och patrullroboten, särskilt när den senare dyker mot målet.
– Det är alltid fördelaktigt att kunna följa videon hela vägen till målet. Patrullroboten kan använda spaningsdrönaren för att vidarebefordra signalen, och tvärtom, beroende på vilken som har sämst täckning. Det sker automatiskt när de flyger, säger Jonas Münster.
Spaningsdrönaren Astero från Nordic Wing är en av de två drönartyperna som FMV tecknat kontrakt på för Försvarsmaktens räkning. Den andra, Raptor, är en patrullrobot. Foto: Nordic WingVisa mer Snabb utveckling
Nordic Wing har byggt drönare sedan 2009. Det är ett heldanskt företag, som försöker använda endast europeiska komponenter.
– Det är en populär sak att säga nu, efter Trump, men vi har faktiskt försökt vara skandinaviska och europeiska i våra leveranskedjor från dag ett. Sen finns det förstås saker som är omöjliga att få tag på här. Kemin som utgör batteriet måste vi hämta från Asien, tyvärr, säger Jonas Münster.
En utmaning med drönartekniken är att utvecklingen går så fort. Det som köps in idag kan vara för gammalt i morgon.
Men Raptor och Astero är i viss mån framtidssäkrade.
– Du kan plocka ut de flesta bitarna, och du kan uppdatera mjukvaran när som helst, säger Per Borgvald, projektledare på FMV.
– Det centrala i kampen mellan medel och motmedel är just det modulära, att det går att byta ut.
Paragdimskifte
Vi är mitt i ett pågående paradigmskifte, menar Lennart Widerström.
– Det enda som är mer intressant nu än drönare, det är ju motmedel mot drönare. Där sker en oerhörd utveckling, säger han.
– Så det är faktiskt lite för tidigt att svara på hur effektiva de här systemen kommer att vara i framtiden. Det är ju ett bra system vi köper, så förhoppningsvis har det en lång operativ period.
Fakta
Försvarsmaktens drönare▪▪ UAV 06, ”Skatan”
Modern liten spaningsdrönare
► Skatan är en quadrokopter, och flyger som namnet antyder med hjälp av fyra små rotorer istället för vingar. Den väger ungefär ett halvt kilo och har en räckvidd på runt två kilometer. Den har en optisk kamera med 1-32x zoom och IR-kamera med upplösningen 320×256 pixlar. Hemvärnet fick ta emot de första exemplaren av varianten UAV 06 A under 2024.
▪▪ UAV 05, ”Korpen”
Flygplansdrönare med 13 år på nacken
► Korpen har flugit i Försvarsmakten sedan 2013. Elmotorn ger en räckvidd på runt två mil. Den flygplansliknande drönaren väger ungefär sju kilo och startas genom att den kastas iväg av en soldat.
▪▪ UAV 03, ”Örnen”
Gammal – och stor – trotjänare
► En bjässe med startvikt på runt 170 kilo som funnits i Försvarsmakten sedan 2011. De 44 liter högoktanigt flygbränsle den har i tankarna ger en räckvidd på runt 12 mil eller sju timmars flygtid. Motorn är en wankelmotor på 38 hästkrafter. Den kan flyga på 5 000 meters höjd och behöver en särskild startramp för att komma upp i luften. Det krävs ett och ett halvt års utbildning för att bli certifierad pilot på Örnen.
Fakta
Ordlista
Några av de akronymer som används om flygande drönare:
FPV = First person view (första personsperspektiv). FPV-drönare manövreras av en operatör som genom glasögon eller på en skärm ser genom en kamera på drönaren.
UAV = Unmanned Aerial Vehicle (obemannad flygfarkost)
UAS = Unmanned Aerial Systems (obemannat flygfarkostsystem)
TUAV = Tactital unmanned aerial vehicle (taktisk obemannad flygfarkost)
UCAV = Unmanned combat aerial vehicle (obemannad flygande stridsfarkost)
RPAS = remotely piloted aircraft system (fjärrstyrt flygfarkostsystem)
SRPAS = small remotely piloted aircraft (litet fjärrstyrt flygfarkostsystem)
TRPAS = Tactical remotely piloted aircraft (taktiskt fjärrstyrt flygplanssystem)
Läs mer
Fakta
Olika typer av drönare
Attackdrönare
Ofta större beväpnad drönare, som fjärrstyrs och kan skjuta robotar, raketer eller släppa bomber. Amerikanska MQ-9 Reaper och turkiska Bayraktar TB2 är två kända exempel.
Patrullrobot / Kamikazedrönare
Kallas på engelska ”loitering munition”. En flygande stridsdel som kan patrullera ett luftrum, och sedan störta mot ett mål och spränga sig själv.
FPV-drönare
Manövreras av en operatör som genom glasögon eller på en skärm ser genom en kamera på drönaren. Den här typen av drönare kan antingen spana, släppa bomber eller spränga sig själva i kamikazeattacker.
Läs mer