DEBATT. I dag släpper jag tillsammans med Tankesmedjan Oikos rapporten ”Arbetarkonservatism – Därför flyr arbetarna från Socialdemokraterna”.
Den visar att S historiska grepp om arbetarklassen är på väg att brista.
Enligt SVT:s vallokalsundersökningar har stödet bland arbetare sjunkit från 72 procent 1982 till 32 procent 2022. SCB visar att stödet för Sverigedemokraterna bland LO-medlemmar stigit från 7 procent 2010 till 29 procent 2026. Det är fullt möjligt att 2026 års val blir det första där SD går om S i denna grupp.
Detta är ingen tillfällig svängning. Det är resultatet av en långsiktig förskjutning där arbetare lämnat arbetarrörelsen till förmån för det vi kallar arbetarkonservatism – en syntes av ekonomisk trygghet och nationell sammanhållning.
Under 2000-talet har många arbetare upplevt att deras löner och villkor pressats av en politik som prioriterade arbetsgivarnas tillgång till billig arbetskraft. 1972 stoppades arbetskraftsinvandringen från länder utanför Norden på LO:s initiativ. 2008 avskaffades arbetsmarknadsprövningen. Sverige fick ett av västvärldens mest liberala system. Socialdemokraterna hade regeringsmakten i åtta år utan att göra någon större omläggning.
Först under Tidösamarbetet, med SD som pådrivande kraft, skärptes kraven. Försörjningskrav motsvarande 80 procent av medianlönen infördes 2023 och 90 procent från juni 2026.
Arbetarnas rörelse mot Sverigedemokraterna förstås bäst som resultatet av en kombination av ekonomiska och sociokulturella faktorer, skriver debattören. På bilden SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Johan Nilsson / TTVisa mer
Samtidigt har reallönerna börjat stiga igen efter inflationskrisen. Skatten på arbete har sänkts, särskilt för medianinkomster, och drivmedelskostnaderna har pressats tillbaka. För ett typiskt arbetarhushåll med två heltidsarbetande och barn kan effekten uppgå till tiotusentals kronor om året.
Det är konkret politik som stärker den som arbetar, precis den prioritering många arbetare länge saknat från det egna partiet.
Den delade arbetsmarknaden förstärker bilden. Arbetslösheten bland utrikes födda låg 2025 på 16,4 procent, nästan tre gånger så hög som bland inrikes födda. Gapet är strukturellt. För den som redan är i arbete betyder det ökad konkurrens i låglöneyrken. För den som står utanför betyder det utanförskap. Båda drabbar den traditionella arbetarklassen.
Ekonomiska faktorer förklarar inte hela skiftet. Arbetare röstar inte bara som löntagare. De är föräldrar, grannar och medborgare. Frågor om trygghet, kriminalitet, integration och nationell identitet har blivit viktigare.
Folkhemmet byggde inte enbart på omfördelning utan på en gemensam nationell gemenskap med delat språk, normer och ömsesidigt ansvar. När arbetare i dag uttrycker oro över segregation och parallella samhällen handlar det ofta om känslan av att samhällskontraktet försvagas.
Då står Sverige inför den största förändringen av partisystemet sedan demokratins genombrott
Rapporten pekar också på en djupare dimension, nämligen motståndet mot att bli ett samhällsprojekt.
Liksom den amerikanska arbetarklassen reagerade mot skolbussning på 1970-talet reagerar många svenska arbetare i dag mot förslag om tvångsblandning, social kvotering och politiskt styrd omflyttning. Det handlar om autonomi och erkännande, om rätten att forma sitt eget liv och sin egen gemenskap.
Arbetarnas rörelse mot Sverigedemokraterna förstås bäst som resultatet av en kombination av ekonomiska och sociokulturella faktorer. Det är inte en enskild fråga och det är inte en tillfällig protest. Det är en ny syntes.
Krav på ordning på arbetsmarknaden förenat med krav på ordning i samhället. Stöd för välfärdsstaten förenat med starkare betoning av medborgarskap och nationell sammanhållning.
Om Socialdemokraterna vill återvinna arbetarnas förtroende räcker det inte med högre bidrag eller hänvisningar till historien. Frågan är om partiet åter är berett att prioritera svenska löntagares ekonomiska och sociala intressen framför andra politiska mål.
Om inte talar mycket för att utvecklingen fortsätter. Då står Sverige inför den största förändringen av partisystemet sedan demokratins genombrott.
Carl Eos, Senior Fellow, tankesmedjan Oikos
Fakta
Så skriver du en debattartikel
Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.
► Debattartikel:
Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Skicka med bild på dig själv och kontaktuppgifter. Vi läser och svarar så fort vi kan, oftast inom 24 timmar.
► Replik:
Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se
Läs mer