Linda Jerneck

Publicerad 21 aug 2026 kl 06.10

Ryssland planerar för en attack mot Europa. Vill du verkligen att Peter Hultqvist ska leda försvarsdepartementet då? 

Peter Hultqvist är Socialdemokraternas försvarsministerkandidat.

Foto: TOMS KALNINS / EPA

Öppna bild i helskärm

Under försvarsminister Pål Jonson, M, har försvarsanslagen mer än fördubblats.

Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Sedan 2024 är Sverige medlem i Nato.

Foto: Henrik Montgomery / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärmLinda Jerneck

En helikopter förirrar sig in i polskt luftrum, får problem och går ner i gränsområdet mot Belarus. Den är kamouflagemålad, den ryska arméns röda stjärna lyser mot det gröngrå. ”Fel på GPS:en”, hävdar Moskva, som blixtsnabbt skickar en ”räddningsstyrka” från specialförbanden för att bistå helikopterbesättningen.

Strax ställs Europa inför ett skrämmande faktum: Ryska soldater befinner sig på Natomark. Men är det en attack eller en olycka? Ska Polen skjuta skarpt? Ska Warszawa aktivera artikel fem – Natos solidaritetsklausul – och om man gör det, kommer de allierade att ställa upp? 

Det här är ingen febrig mardröm, utan ett scenario som amerikansk underrättelsetjänst i somras varnade Polen för att Ryssland förbereder. 

Genom att genomföra en attack strax under artikel fem-tröskeln hoppas de ryska generalerna på att Natos svar blir sent och splittrat. Väl på plats kan ryska soldater användas som en förhandlingsbricka, för att tvinga Europa att avsluta stödet till Ukraina i utbyte mot att de gröna männen dras tillbaka utan strid.

Hotet växer. Förut uppgav västerländska underrättelsetjänster att Ryssland kunde vända sin krigsmaskin mot Nato först när kriget i Ukraina var över. Nu varnar amerikanerna för att en attack mot östeuropeiska allierade kan ske tidigare, kanske redan i höst. 

Vladimir Putin är allt mer pressad. När kriget inte går hans väg behöver han andra segrar att visa upp för ryska folket. Det kan göra honom mer riskbenägen. 

Vem vill du ska svara i telefonen på försvarsdepartementet när det alla bävar för har inträffat – Peter Hultqvist, S, eller Pål Jonson, M?

Samtidigt är USA uppbundna i ännu ett hopplöst krig i Mellanöstern. Och Kina vädrar morgonluft när amerikanerna flyttar både hangarfartyg och fokus från Asien till Gulfen. 

De närmaste åren ser säkerhetspolitiskt mörka ut. Då spelar det roll vem som styr.

Vem vill du ska svara i telefonen på försvarsdepartementet när det alla bävar för har inträffat – Peter Hultqvist, S, eller Pål Jonson, M?

Pål Jonson är är lågmäld men effektiv. Han är doktor i krigsvetenskap från Kings College i London och har forskat vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Under Jonsons tid som försvarsminister har Sverige klivit in som Natomedlem och fått ansvaret för alliansens styrkor i norra Finland. Dessutom har försvarsbudgeten mer än fördubblats, från 75 miljarder 2022 till 175 miljarder 2026. Och det har skett i bred enighet, vilket är en styrka för vårt land.

Företrädaren Peter Hultqvists facit är inte lika imponerande. I november 2021 – när Ryssland i månader hade byggt upp styrkor mot gränsen till Ukraina och Putin i en historisk essä förklarat att ”ryssar och ukrainare är ett och samma folk” – stod Hultqvist i talarstolen på S-kongressen och tog i så han blev röd som en ros: ”Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka till Nato-medlemskap. Det kan jag garantera alla.”

När Rysslands fullskaliga invasion sedan var ett faktum höll Peter Hultqvist fast vid Nato-motståndet. In i det sista pläderade han för att Sverige och Finland skulle ha en egen försvarsallians. Trots att Sanna Marin redan avfärdat den idén.

När terrängen förändras vill man ha en försvarsminister som förmår att kasta kartan och tänka snabbt. Inte en som krampaktigt håller sitt partiprogram som en snuttefilt, oavsett vad som händer i omvärlden.

Måtte Tidöregeringen bli omvald så att Pål Jonson får fortsätta.

LÄS MER: Fem saker att ha koll på i drönarkrigetLÄS MER: Nato får inte tveka när Putin går över gränsen