Uppdaterad 24 aug 2026 kl 06.50Publicerad 24 aug 2026 kl 06.10

På söndagskvällen drabbade partiernas finansministerkandidater samman i SVT. Här är de viktigaste slutsatserna från debatten. 

Mikael Damberg, S.

Foto: Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Lars Leijonborg, L, har gjort comeback i politiken.

Foto: OLLE SPORRONG

Öppna bild i helskärm

Finansminister Elisabeth Svantesson, M.

Foto: Lars Schröder/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Med 21 dagar kvar till valet var det dags att debattera ekonomisk politik i SVT. Denna gång var det inte partiledarna, utan de ekonomisk-politiska talespersonerna, som var inbjudna. 

Sändningen inleddes med en en sorgsen samklang. Skolattentatet i Fagersta, där en flicka mördades och två pojkar skadades allvarligt, har skakat om Sverige. När det ofattbara händer står politikerna enade över blockgränsen och valrörelsen tar paus.

Sedan startade debatten. Här är det som stod ut:

1: Det är rundgång om ”de rika”.

Vänsterns anklagelse om att regeringen sänkt skatten ”för sig själva” dök givetvis upp vid flera tillfällen. Retoriken är nästan konspiratorisk: borgerligheten består av en samling girigbukar som driver ekonomisk politik utifrån personlig vinning. 

Så är det naturligtvis inte. Att människor ska få behålla så mycket som möjligt av sina egna pengar är tvärtom en grundläggande värdering i en borgerlig världsbild, på samma sätt som ekonomisk utjämning är det för en socialdemokrat.

För en vänsterpolitiker som Ida Gabrielsson, V, kanske det är naturligt att se människors lön som något som tillhör staten och inte arbetstagaren. Men omsorgen om läkarna i vården klingar falskt när de anser att marginalskatter på över 50 procent inte är nog. Extrapass på akuten ska inte löna sig.

Som den gamla L-räven Lars Leijonborg framhöll skulle en sänkt statlig inkomstskatt troligen, likt värnskatten, finansiera sig själv på sikt.

Ska havregryn räknas som basvara men inte müsli? Vem ska avgöra det?

2: Tillfälliga skattesänkningar är en sjuka.

Mikael Damberg klarade inte av att svara på frågan om den sänkta matmomsen, en av regeringens sämsta reformer, ska bli permanent eller inte. Han är positiv men kritiserade ändå regeringen i lite luddiga ordalag. Vid extraordinära omständigheter kan den bli kvar – men vem avgör det?

Hans Eklind, KD, pratade om att välja ut vissa basvaror i matbutiken som även i fortsättningen kan få sänkt moms. Ska havregryn räknas som basvara men inte müsli?Snacka om att skapa ett berg av byråkrati.

3: Nu får det vara färdiglånat till trams.

Statsskulden ökar. Det är rimligt att låna till upprustningen av försvaret och till stöd till Ukraina. Det är just extraordinära omständigheter. Men det är däremot inte rimligt att låna till billigare busskort och kraftiga skattesänkningar på bensin och diesel.

Annons

Försvar och Ukrainastöd är investeringar för Sveriges och Europas säkerhet. Billigare kollektivtrafik och bensin är det inte. Det får vara slut med strösslet.

4. Fika-politik stärker inte tillväxten. 

Mikael Damberg vill se en tillväxtpakt med näringslivet. På vilka områden ska Sverige vara världsledande, frågade sig Damberg retoriskt. Han vill sätta sig ner med företagsledarna.

Men prat leder inte alltid till något bra, det visar historien. När Amazon skulle etablera serverhallar i Sverige var Mikael Damberg, då näringsminister, så till sig att den amerikanska jätten fick ändra i de citat från Damberg som skickades ut i en reklamkampanj, avslöjade Aftonbladet. Bolaget strök ministerns ord om att etableringen förhoppningsvis skulle leda till fler jobb. Som visade sig bli få.

Det är inte att värna en välfungerande marknadsekonomi utan att lägga sig platt för vissa företag.

Och till sist: Centerpartiets Martin Ådahl var en udda fågel på vänstersidan. C vill ju sänka skatterna allra mest, men här är det tre mot en. Räkna med svekdebatt efter valet om de rödgröna vinner.

LÄS MER: Låt dig inte luras av Nooshis fantasierLÄS MER: Nooshis flört i SVT avslöjar en avgrund