I april 2024 önskade statsminister Ulf Kristersson ”en fin Eid al-Fitr” på sociala medier när ramadan avslutades. Kanske var hälsningen ett försök att vinna muslimska röster i kommande val. Det hade han inte mycket för i så fall. I Novus väljarbarometer får Moderaterna bara stöd av 2,1 procent av de tillfrågade, enligt tidigare opublicerade siffror som Fokus har tagit del av. Det ser inte mycket bättre ut för Kristdemokraterna och Liberalerna som får 1,5 respektive 0,2 procent. De tre regeringspartierna samlar därmed tillsammans 3,8 procent av de muslimska väljarnas sympatier – vilket inte skulle räcka för ett inträde i riksdagen ens om de ställde upp som ett enda parti.

Även Magdalena Andersson har vid flera tillfällen önskat glad eid-al-fitr, men hon får betydligt större gensvar. Socialdemokraterna får i Novus-mätningen 61,6 procent av de muslimska respondenterna stöd och Vänsterpartiet får 18,7. Tillsammans samlar de båda partierna drygt 80 procent. Räknar man även in Miljöpartiets 4,9 procent så får de tre partierna 85 procent.

– Detta är ingenting nytt eller konstigt, säger Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Ulf Kristerssons Instagram-inlägg.

Den kraftiga vänsterövervikten bland muslimska väljare förklarar han i första hand med klass och socioekonomi, snarare än religion. Däremot reagerar han på att övervikten i Novus färska siffror är så stor.

– Det låter lite högt jämfört med de siffror vi har på Valforskningsprogrammet när det gäller muslimsk röstning.

I programmets rapport Partipreferenser bland aktivt kristna och muslimer från 2021 fick S 58,7 procent och V 8,3 procent bland personer som själva identifierade sig som muslimer.

– Det här är grupper som är socialt svagt integrerade och är beroende av att det finns bidrag och en fördelning av resurser. Det är någon form av ny underklass. Ungefär samma förklaring som vi hade gett för fattiga arbetarfamiljer för 30 år sedan, säger Ekengren Oscarsson.

– Historiskt är det så att fattiga, arbetslösa och socialt utsatta har dragit vänster. Och det gör man ju i hela världen.

SD märkbart större än Tidöpartier

Valforskningsprogrammets sammanställning av valet 2022 visade ett stöd på 43 procent för S 19 för V bland väljare födda utanför Europa, tillsammans alltså drygt 62 procent att jämföra med drygt 37 procent i riket. Samma mönster återkommer i Novus färska mätning. I kategorin ”födda utanför Sverige/Norden/EU” får S 43 procent och V knappt 18.

Noterbart hos Novus är också att SD får 10,4 procent av de muslimska sympatierna, alltså mer än dubbelt så mycket som övriga Tidöpartier tillsammans.

– Det kan verka förvånande, men det är också ideologiskt. Det finns utomeuropeiskt födda, många med muslimsk identitet, som inte heller tycker att Sverige ska öka flyktingmottagandet och som gärna ser en stramare migrationspolitik, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Något självklart samband mellan att själv ha invandrat och viljan till en fortsatt hög invandring tycks alltså inte finnas. Statsvetaren pekar också på att många väljare med invandrarbakgrund bor i områden där kriminalitet och otrygghet märks tydligt i vardagen.

– Många vill se mer ordning och reda. De är ofta direkt drabbade av brottslighet i närområdet och vill gärna se hårdare tag i kriminalpolitiken. De känner sig inte nödvändigtvis träffade av de negativa budskapen om islam.

Henrik Ekengren Oscarsson är valforskare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Anders Wiklund / TT

Invandrade väljares sympatier är ena sidan av en berättelse, där den andra sidan handlar om hur partierna försöker nå dessa. S och V har sedan länge en större närvaro i många invandrartäta områden. I våras berättade den före detta socialdemokratiska politikern Sofie Wiklund hur partiet i Borlänge byggde nära relationer med invandrarföreningar och nyckelpersoner som kunde mobilisera både människor och röster. Ett annat exempel kommer från Rosengård i Malmö, där Kvartals Fredrico Moreno nyligen rapporterade om en socialdemokratisk ”valcentral” i köpcentrumet nära en lokal för förtidsröstning. Tidningen återger också vittnesmål om väljare som har ledsagats till vallokalen och i vissa fall fått förkryssade S-valsedlar. Den utpekade politikern har förnekat uppgifterna om förkryssning.

Ekengren Oscarsson instämmer i att partierna på vänstersidan länge är betydligt mer närvarande i utsatta områden än de borgerliga.

– Om man visar sig och är ute och pratar med folk och interagerar så vinner man röster på det, helt enkelt, säger han.

– För Socialdemokraterna är arbetssättet dessutom gammalt. Partiet har alltid byggt nätverk. Det är en del av folkrörelseidén.

C-politiker kampanjar på sju språk

I dag använder flera av riksdagspartierna också sina hemsidor och sociala medier för valbudskap på arabiska och andra språk. Att översätta sina ordinarie politiska budskap till olika språk är knappast uppseendeväckande. Mer intressant blir det när budskapen förändras beroende på vilken publik de vänder sig till. Socialdemokraterna i Sörmland har inför valet skapat en särskild sida med rubriken ”Val 2026 Al kompis”, efter den arabiskspråkiga nättidningen med samma namn. Där finns vanliga frågor om plånboken, vården och kriminaliteten också partiet lyfter också särskilt fram kampen mot ”hat, rasism och islamofobi”, ökad trygghet och inkludering för personer med invandrarbakgrund samt enklare familjeåterförening i humanitära fall.

Enskilda kandidater i det kommande valet går betydligt längre än att bara översätta valbudskap. Centerpartisten Yousef Hussin i Västmanland driver en kampanjsajt på sju språk. I den arabiskspråkiga delen presenterar han sig som ”en av er” och lyfter bland annat snabbare asylprövningar, enklare familjeåterförening, snabbare medborgarskapsprocesser och möjligheten för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige.

Socialdemokraternas sida på Al kompis.

Nyligen uppmärksammades också ett budskap som spreds i sociala medier med Vänsterpartiets logotyp och texten ”Vänstern eller flygplatsen!”. Vissa som delade bilden varnade invandrare för Sverigedemokraternas politik och Vänsterpartiet pekades ut som det bästa alternativet. Vem som skapade bilden är emellertid oklart, och en lokal V-politiker har sagt att den inte kommer från partiet. Oavsett avsändare finns det fler exempel på skrämselpropaganda. Sverigedemokraterna i Hylte delade i våras ut flygblad på svenska, arabiska, somaliska och albanska till bland annat familjer med utländsk bakgrund. Budskapet löd: ”Sätt stopp för att socialtjänsten omhändertar era barn.” Efter kraftig kritik drogs materialet tillbaka och partiets lokala gruppledare Stina Isaksson uteslöts senare ur SD.

Budskapet med texten ”Vänstern eller flygplatsen” har spridits i sociala medier.

Ibland stannar kampanjandet efter röster bland olika invandrar- och språkgrupper inte inom Sveriges gränser. Publiken kan finnas både här och i det gamla hemlandet. Blerta Hoti Singh är socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, med ansvar för bland annat kultur och nationella minoriteter. Inför kommunvalet 2026 står hon på andra plats på S valsedel i Göteborg. Den 11 augusti medverkade hon i RTK, Kosovos public service, i ett albanskspråkigt inslag om svensk politik. Där resonerar hon bland annat om varför albaner inte går och röstar. Att framträdandet också var en del av den svenska valrörelsen och riktat även till kosovoalbaner här klarnar när Hoti Singh själv beskriver det på Instagram. Där skriver hon att hon i Kosovos public service talat om ”vårt svenska ödesval i september” och avslutar med uppmaningen: ”Rösta på Socialdemokraterna”. Det svensk valet behandlas alltså här på albanska, i kosovansk public service, inför en publik som kan finnas både i Sverige och i Kosovo.

Socialdemokraternas framgång bland invandrarväljare har också gett näring åt spekulationer på högersidan om det finns ett partipolitiskt egenintresse för Socialdemokraterna med en stor invandring. Henrik Ekengren Oscarsson menar dock att bilden av Socialdemokraternas väljarkår som dominerad av invandrare är kraftigt överdriven. Personer med icke-svensk bakgrund utgör fortfarande en relativt liten del av partiets väljare.

– Efter valet 2022 finns det nästan lika många före detta liberala väljare från Centerpartiet och Liberalerna som det finns röstande utomeuropeiskt födda. Folk har en väldigt skev bild av sammansättningen av Socialdemokraternas väljare.

Och i Novus undersökning som refererades inledningsvis utgör de som uppger islam som religiös tillhörighet bara 2,6 procent av de svarande. Gruppen är alltså politiskt särpräglad men samtidigt numerärt liten. Och tanken att Socialdemokraterna medvetet skulle vilja öka invandringen för att skaffa sig framtida väljare avfärdar Ekengren Oscarsson:

– Om detta vore en strategi så är den fruktansvärt dålig.

Skälet är bland annat det låga valdeltagandet bland utomeuropeiskt födda, och att gruppen långt ifrån röstar hundraprocentigt på vänstern. I Valforskningsprogrammets mätningar handlar det om ungefär om två tredjedelar som röstar vänster och en tredjedel som röstar höger.

– Allt eftersom tiden går och grupper blir äldre och integreras så börjar invandrarna rösta mer likt den svenskfödda befolkningen, vilket betyder att vänsterpartier inte längre är dominerande. Taktiken betalar sig därmed dåligt i röster. Då finns det andra grupper som hade varit mycket mer effektiva att fånga upp.