Arbetslösheten fortsätter nedåt i Sverige. Arbetsförmedlingens nya veckostatistik visar att 349 473 personer är inskrivna som arbetslösa, 22 580 färre än motsvarande vecka förra året. Tillsammans med färska siffror från SCB och Konjunkturinstitutet stärker det bilden av att arbetsmarknaden har börjat vända, även om arbetslösheten fortfarande ligger på en hög nivå.
349 473 personer är inskrivna som arbetslösa
Arbetsförmedlingens statistik för vecka 34 visar att 349 473 personer är inskrivna som arbetslösa.
Av dem är 201 572 öppet arbetslösa, medan 147 901 deltar i program med aktivitetsstöd.
Jämfört med motsvarande vecka för ett år sedan har antalet inskrivna arbetslösa minskat med 22 580 personer. Det motsvarar en nedgång på omkring 6,1 procent.
Under veckan fick 9 397 inskrivna ett arbete. Samtidigt anmäldes 18 025 nya lediga platser till Arbetsförmedlingen.
Det är framför allt utvecklingen jämfört med förra året som är intressant. Arbetslösheten har inte bara gått ned under en enskild vecka, utan minskningen syns även i Arbetsförmedlingens månadsstatistik.
I juli var drygt 350 000 personer inskrivna som arbetslösa, mer än 23 000 färre än samma månad 2025.
Flera tecken på att arbetsmarknaden har vänt
Den svenska ekonomin har börjat återhämta sig efter flera svaga år, men arbetsmarknaden brukar reagera senare än exempelvis konsumtion och BNP.
Nu börjar även jobbsiffrorna röra sig åt rätt håll.
SCB:s arbetskraftsundersökning för juli visade en arbetslöshet på 7,8 procent enligt den icke säsongrensade statistiken. Det var 0,2 procentenheter lägre än i juli förra året.
Samtidigt ökade sysselsättningsgraden med 0,7 procentenheter.
Konjunkturinstitutet räknar också med att utvecklingen blir tydligare under hösten. I sin senaste prognos bedömer myndigheten att arbetslösheten börjar vända tydligt nedåt under hösten 2026.
Det gör att veckans siffror från Arbetsförmedlingen inte står ensamma.
Arbetsförmedlingen, SCB och Konjunkturinstitutet visar på olika sätt samma övergripande riktning: arbetsmarknaden förbättras.
Det passar också in i den större bilden av varför svensk ekonomi kan gå bättre utan att det ännu känns så för många hushåll. Arbetsmarknaden har varit en av de delar av ekonomin som släpat efter längst.
Men arbetslösheten är fortfarande hög
En vändning är inte samma sak som en stark arbetsmarknad.
SCB:s säsongrensade arbetslöshet låg i juli fortfarande på 8,7 procent. Konjunkturinstitutet räknar med en genomsnittlig arbetslöshet på omkring 8,6 procent under 2026.
Först under 2028 väntas arbetslösheten enligt KI närma sig en mer normal nivå på drygt 7 procent.
Arbetsförmedlingen beskriver också återhämtningen som långsam. Myndigheten räknar med i genomsnitt 349 000 inskrivna arbetslösa under 2026 och omkring 328 000 under 2027.
Det innebär att tiotusentals fler behöver lämna arbetslösheten innan läget kan beskrivas som normalt.
Långtidsarbetslösheten är dessutom fortsatt ett problem. När en konjunkturnedgång pågår länge ökar risken för att människor blir kvar utan arbete även när företagens efterfrågan börjar återvända.
Nyinskrivningarna steg kraftigt, men siffran är missvisande
En siffra sticker ut i veckostatistiken.
10 249 personer skrevs in som arbetssökande under vecka 34. Veckan före var motsvarande antal 7 154.
Det ser ut som en uppgång på mer än 40 procent.
Men den jämförelsen ska behandlas försiktigt.
Arbetsförmedlingen har meddelat att statistiken för vecka 33 saknar uppgifter om händelser den 14 augusti. Det påverkar framför allt flödesmått som antalet nyinskrivna och antalet personer som lämnat arbetslösheten för jobb.
Det går därför inte att använda ökningen mellan vecka 33 och 34 som ett säkert tecken på att arbetsmarknaden plötsligt har försvagats.
Samma försiktighet gäller ökningen från 7 726 till 9 397 personer som fått arbete. Även den ser stark ut, men jämförelseveckan är ofullständig.
Därför är årsjämförelsen viktigare
Veckostatistik kan svänga kraftigt på grund av semesterperioder, helgdagar, administrativa förändringar och när personer registreras hos Arbetsförmedlingen.
Att antalet inskrivna arbetslösa är 22 580 färre än under samma vecka förra året är därför betydligt mer relevant än enskilda förändringar från en vecka till nästa.
Den utvecklingen bekräftas dessutom av månadsstatistiken.
Det är också viktigt att skilja på Arbetsförmedlingens och SCB:s arbetslöshetssiffror.
Arbetsförmedlingen mäter personer som är inskrivna hos myndigheten. SCB:s arbetskraftsundersökning mäter arbetslösheten i befolkningen och är Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik.
Därför kan nivåerna skilja sig åt utan att någon av statistikkällorna behöver vara fel.
Har den svenska arbetsmarknaden vänt?
Det mesta talar nu för att svaret är ja, åtminstone om man med vändning menar att utvecklingen har börjat röra sig åt rätt håll.
Antalet inskrivna arbetslösa är tydligt lägre än för ett år sedan. SCB ser lägre arbetslöshet och högre sysselsättning jämfört med förra sommaren. Konjunkturinstitutet räknar med en tydligare förbättring under hösten.
Men Sverige befinner sig fortfarande långt från en stark arbetsmarknad.
Arbetslösheten är hög, långtidsarbetslösheten är fortsatt betydande och återhämtningen väntas ta flera år.
Vecka 34 ger därför ytterligare ett positivt besked. Inte att problemen på arbetsmarknaden är lösta, men att riktningen ser bättre ut än den gjorde för ett år sedan.