Ukraina har tillsammans med USA och europeiska länder tagit fram ett nytt dokument med idéer för att avsluta kriget. Vapenvila och en fri ekonomisk zon i Donbas ingår – men Kreml säger redan nej till att området administreras av en tredje part.

Dokumentet är bara en sida långt och ska enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj presenteras för Moskva. Det är därför ännu ingen färdig fredsplan i betydelsen att parterna har förhandlat fram och godkänt ett avtal.

Det är snarare ett försök att samla de mest realistiska kompromissidéerna i en ny förhandlingsskiss. Enligt Zelenskyj har innehållet arbetats fram gemensamt med amerikaner och européer och bygger delvis på USA:s tidigare samtal med både Ukraina och Ryssland.

Tre delar i det nya fredsdokumentet

Zelenskyj beskriver tre huvuddelar. Flera av de avgörande detaljerna är fortfarande okända.

DelKänd innebörd Vapenvila En modell för eldupphör är dokumentets viktigaste punkt. Hur den ska övervakas och vilka följder brott mot vapenvilan får har inte offentliggjorts. Fri ekonomisk zon Ukraina och Ryssland skulle dra tillbaka sina styrkor lika långt från en del av fronten i Donbas. Området mellan dem skulle bli en buffert under någon form av administration av en tredje part. EU och Nato Dokumentet tar upp vad EU och Nato ska göra och vilka åtaganden Ukraina är berett att göra. Zelenskyj har inte beskrivit den delen närmare.

Ukraina har samtidigt öppnat för att diskutera ett ömsesidigt stopp för attacker mot energi- och jordbruksinfrastruktur. Det är däremot inte klarlagt om detta är den konkreta vapenvilemodell som skrivits in i dokumentet eller ett parallellt ukrainskt erbjudande.

Ingen fullständig version har publicerats. USA, EU och Nato har inte heller offentligt bekräftat innehållet med samma detaljnivå. Uppgifterna om planen bygger därför på Zelenskyjs beskrivning av den aktuella förhandlingsskissen.

Zonen är tänkt som en militär buffert

Namnet fri ekonomisk zon kan låta som om huvudfrågan handlar om skatter, tullar och investeringar. I det här förslaget är den militära funktionen minst lika viktig.

Tanken är att ukrainska och ryska styrkor ska dra sig tillbaka lika långt. Mellan dem uppstår då ett område utan de båda ländernas trupper. Det området skulle få särskild ekonomisk status och administreras av någon utomstående aktör.

Vem denna tredje part skulle vara är inte bestämt. Det finns heller inga offentliggjorda besked om zonens gränser, lagstiftning, polis, skattesystem eller hur säkerheten ska upprätthållas.

Grundidén har diskuterats sedan slutet av 2025. USA föreslog då en zon i den del av Donetskregionen som Ukraina fortfarande kontrollerade och som Ryssland krävde att Kyiv skulle lämna. Ukrainska styrkor skulle dras tillbaka, men ryska styrkor skulle inte få gå in.

Zelenskyj varnade redan då för att det saknades garantier för vem som faktiskt skulle styra området. Han har också sagt att territoriella eftergifter kan behöva godkännas av det ukrainska folket i en folkomröstning.

Den nu beskrivna modellen framstår som mer ömsesidig eftersom båda sidors styrkor ska backa. Den löser däremot fortfarande inte frågan om vem området juridiskt tillhör.

Kreml säger nej till extern administration

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar den centrala delen av förslaget. Enligt honom är Donbas en del av Ryssland och ryska regioner kan inte administreras av en tredje part.

Ryssland försökte 2022 annektera hela Donetsk-, Luhansk-, Zaporizjzja- och Chersonregionerna. Annekteringen erkänns inte av Ukraina eller merparten av omvärlden, och Ryssland kontrollerar inte samtliga områden fullt ut.

Peskovs besked är ett tydligt nej till den föreslagna förvaltningen av Donbaszonen. Han gav däremot inget fullständigt ryskt svar på dokumentets övriga delar och ville inte diskutera detaljer i möjliga fredsupplägg offentligt.

Moskva har tidigare sagt sig vara berett att lyssna på nya fredsförslag, men bara om de speglar vad Ryssland kallar realiteterna på marken. I praktiken innebär den linjen att Ukraina förväntas lämna även de delar av Donbas som fortfarande hålls av ukrainska styrkor.

Det är samma konflikt som har blockerat tidigare samtal. Ukraina vill inte överlämna ytterligare territorium utan säkra och ömsesidiga garantier. Ryssland utgår från att områden som landet gjort anspråk på redan är ryska.

Sommaren 2027 är inget ultimatum

Zelenskyj pekar ut perioden från G20-mötet i Miami i december 2026 till slutet av sommaren 2027 som det viktigaste diplomatiska fönstret.

Bakgrunden är det amerikanska presidentvalet 2028. Från hösten 2027 väntas valkampanjen ta allt större politiskt utrymme i USA, vilket kan göra det svårare för Vita huset att lägga kraft på en lång och komplicerad medling.

Sommaren 2027 är alltså Zelenskyjs politiska bedömning, inte en tidsgräns i fredsdokumentet eller ett offentligt amerikanskt ultimatum. Tidigare USA-ledda förhandlingar har redan tappat fart på grund av de olösta territoriella kraven och Washingtons växande fokus på konflikten med Iran.

Innan skissen kan bli en verklig fredsplan måste parterna enas om zonens exakta gränser, vem som ska administrera den, hur vapenvilan ska övervakas och vilka säkerhetsgarantier Ukraina får. Dessutom måste Ryssland acceptera ett ömsesidigt tillbakadragande i stället för att kräva att enbart Ukraina lämnar territorium.

Kremls första reaktion visar att avståndet fortfarande är stort. Det nya dokumentet kan öppna en ny förhandlingsrunda, men det har ännu inte löst den territoriella fråga som fått de tidigare samtalen att köra fast.