Världens hetaste råvara just nu är inte olja, gas eller vatten. Det är datorkraft.
I höst planerar råvarubörsen CME, där det går att spekulera i alltifrån sojabönor till apelsinjuice, att erbjuda handel med terminskontrakt som följer priset på beräkningskraft – alltså det som behövs för att driva AI.
Kontrakten baseras på vad det kostar att hyra chip från Nvidia. Vem annars?
Nyheten visar på hur kreativ finansvärlden är i att omvandla alla mänskliga aktiviteter till värdepapper men också på Nvidias dominans i de nya AI-ekonomin.
När bolaget släpper sina kvartalssiffror i morgon är det ingen överdrift att hela världen sitter på helspänn.
Nvidia är inte bara världens största företag med ett börsvärde på otroliga 50 000 miljarder kronor – det befinner sig också i AI-revolutionens frontlinje.
Under sommaren har det varit lite skakigt på börsen.
Om Nvidias försäljning skulle bromsa in och bolaget flagga för minskad efterfrågan skulle det utlösa börsras och AI-frossa.
Det finns väldigt lite som tyder på att det blir så i morgon.
I fjorton kvartal i rad har Nvidia slagit marknadens förväntningar och rapporten väntas visa att Nvidias intäkter nära på dubblas till motsvarande 875 miljarder kronor för det senaste kvartalet och vinsten landa på 490 miljarder, också det en dubbling. Det är nästan 5,5 miljarder varje dag.
Nvidia och vd Huang Jensen har också varit väldigt optimistisk om försäljningen framåt.
Men pratet om en AI-bubbla har inte klingat av – tvärtom.
Kritikerna pekar på att Nvidia själva är med och pumpar upp efterfrågan i AI-branschen och därmed sin egen försäljning. Nyligen gick bolaget ihop med sex finansjättar för att låna ut 4 750 miljarder kronor till bygget av nya datacenter.
Det är bara det senaste exemplet på hur hela AI-boomen delvis bygger på pengar som skickas fram och tillbaka mellan de stora jättarna. Företag som Nvidia, Amazon, Microsoft och Alphabet både investerar i och lånar ut pengar till sina kunder som sedan använder pengarna till att köpa dessa företags produkter och tjänster.
Är AI-boomen ett korthus? Många kritiker anser det. Foto: Getty Images/iStockphotoVisa mer
När Amazon kom med rapport i somras kom hela 85 procent av den redovisade vinsten från en värdeuppgång i bolagets investering i AI-bolaget Anthropic. Två tredjedelar av Alphabets vinst kom på samma sätt från pappersvinster på Anthropic och Space X.
Samtidigt fortsätter investeringarna i AI att växa i hyperfart. Bara de fyra jättarna Amazon, Microsoft, Alphabet och Meta väntas i år plöja med motsvarande nästan 7 000 miljarder kronor.
Mer och mer av dessa pengar lånas upp, vilket har börjat oroa investerare och bidragit till att räntorna stigit.
Det är sådana här saker som får kritikerna att prata om korthus. Det krävs ingen avancerad analysförmåga för att inse om något går snett kommer problemen sprida sig snabbt.
Ett annat stort frågetecken är vem som vill ha AI. I USA är motståndet mot utbyggnaden av datacenter massivt där sju av tio amerikaner inte vill se nya AI-hallar i sitt område.
Det största frågetecknet handlar dock om hur AI-bolagen ska tjäna pengar.
De senaste månaderna har många stora företag, inte minst i USA, börjat dra ned på användandet av Open AI:s Chat GPT och Anthropics Claude och i stället börjat använda modeller från Kina som Deepsek och KimiK3.
De är nämligen betydligt billigare eftersom de är uppbyggda på ett annat sätt och slukar betydligt mindre datorkraft.
Om inte kunderna är beredda att betala höga priser för Chat GPT och Anthropics produkter faller ett av de grundläggande antagandena för hela den aggressiva utbyggnaden av AI.
Förväntningarna är extrema. Anthropic siktar bolaget på att gå till börsen redan i oktober med en värdering på bortåt 20 000 miljarder kronor och därmed bli ännu större än SpaceX som noterades i juni.
Men sedan Anthropic för ett par månader sedan lanserade sin mest avancerade och dyraste modell Fable 5 har intresset varit ljummet, rapporterar Financial Times.
AI-optimisterna hävdar att efterfrågan på AI kommer att vara enorm under lång tid framöver, att OpenAI och Anthropic kommer bli lönsamma och att de stora jättarna som Nvidia, Alphabet, Microsoft, Amazon och Meta redan tjänar mycket pengar.
Men de röda flaggor som diverse experter viftar med blir bara fler. Bank for international settlements, en inflytelserik tankesmedja för centralbanker, varnade i somras för en kommande AI-krasch som kan dra med sig världsekonomin.
Liknande budskap kom förra veckan från Europeiska centralbanken ECB som i ett inlägg pekade på att det är mycket troligt med ett rejält fall för AI-aktier och att även Europa kommer drabbas hårt när det sker.
Men, skriver ECB, efter kraschen kan kurserna återhämta sig.
Och är det något som åren efter 2008 lärt är att inget riktigt verkar bita på börsen. Kriser kommer, det blir ett hack i kurvan, men sedan fortsätter kurserna upp. Nästan oavsett hur man mäter är värderingarna på rekordnivåer.
Sockervadd kan vara gott – men det mättar inte särskilt bra. Foto: Jurek Holzer/SvD/TTVisa mer
Kanske beror det på att något har hänt med hur ekonomin fungerar.
För ett tag sedan kom konsultfirman McKinsey med en rapport som visar hur den finansiella ekonomin blir allt mer frikopplad från vad som kan kallas den riktiga ekonomin. Allt större del av världens förmögenhet existerar bara på pappret i form av olika finansiella tillgångar.
Kolumnisten Gillian Tett har kallat denna nya värld för ”sockervaddsekonomin”.
Ovanpå handfasta tillgångar som fastigheter, mark, fabriker och infrastruktur har finansvärlden spunnit enorma volymer fluff. Värdet på dessa uppgår till flera gånger världens BNP.
Trenden har accelererat de senaste 20 åren då det har tryckts enormt mycket nya pengar när stater och centralbanker stöttade ekonomin från först finanskrisen 2008 och sedan pandemin.
Investerare har vant sig vid att bli ”räddade” om det kommer en kris och vågar därför ta större och större risker. Börsen är ett spel som nu finns i mobilen hos var och varannan medborgare och varje nedgång ses som ett köptillfälle. Vem bryr sig om att räkna?
Frågan som kan ställas är om vi har gått in i en era av evighetsbubblor där en hyperfinansifierad ekonomi driven av AI börjar leva sitt eget liv och där inget kan stoppa uppgången.
Det är möjligt.
Men några tusen år av ekonomisk historia antyder att det vore en farlig slutsats att dra.
Sockervadd är visserligen gott – men mättar inte särskilt bra i längden.