- En adhd-mottagning för skolbarn finns i Vasa, men den är så gömd att både familjer och vårdpersonal har svårt att hitta information om den.
- Mottagningen är medvetet dold från nätet och tar bara emot patienter med remiss, säger avdelningsskötare Tuulia Saukko.
- Henrika har kämpat i åratal för vård åt sin son utan att veta om mottagningen. Nu är sonen 17 och utanför målgruppen.
När Henrika för en vecka sedan läste i Svenska Yles artikel att det finns en adhd-mottagning i Vasa kände hon omedelbar lättnad.
– Då jag läste det så blev jag först otroligt glad och lättad. Jag tänkte att ”wow, det är något vi har missat. Nu kommer det här att lösa sig, vi får en kontaktperson”, säger hon.
Hon tänkte att familjen kanske bara ”fallit mellan stolarna” och att de nu äntligen skulle få den hjälp de så länge sökt. Direkt började hon googla för att hitta kontaktuppgifter till mottagningen.
– Jag var förhoppningsfull, säger Henrika.
Här kan du läsa mer om Henrika och familjens mångåriga kamp för att få en fungerande vårdkontakt för sonens adhd. Vår granskning visar att tonåringar med adhd får sämre vård än yngre barn.
Österbottens välfärdsområde svarade på våra frågor och uppgav att det i Vasa finns en adhd-mottagning för barn i skolåldern.
Ingen information gick att hitta
Men Henrikas förhoppning slogs i kras. Trots att hon sökte på välfärdsområdets hemsidor hittade hon ingen information om mottagningen. Hon tog då kontakt med sjukskötarens chatt, en av välfärdsområdets elektroniska tjänster.
Men sjukskötaren som svarade var lika förvirrad som Henrika.
– Hon kände inte till någon sådan mottagning och bad att få återkomma. Hon hörde av sig igen senare och skrev att den här mottagningen nog inte riktigt finns. Hon tyckte att vi skulle kontakta psykosociala centret, berättar Henrika.
Öppna bildvisare
Henrikas son går nu i gymnasiet. I våras bad han om en höjd medicindos och skolläkaren skrev ett recept. Det ledde till så svåra biverkningar att han måste tas till akuten. Bild: Antti-Petteri Karhunen / Yle
Nu vet Henrika varken in eller ut. Finns mottagningen och kunde den vara en lösning för familjen? Hon har skickat sina frågor vidare till både skolhälsovården och en representant i välfärdsområdets ledning.
– Om mottagningen finns så borde det vara lätt att hitta information om den och kontaktuppgifter till någon där, säger hon.
Henrika tycker också att det är ytterst märkligt om mottagningen existerar, men ingen har skickat dem dit under alla år som familjen sökt hjälp i Vasa.
– Om mottagningen finns så skulle väl skolhälsovårdare eller speciallärare eller någon annan kontakt som vi haft under alla de här åren känna till den och remittera oss dit?
Mottagningen finns – men är inte synlig
Adhd-mottagningen i Vasa existerar faktiskt, berättar Tuulia Saukko, avdelningsskötare inom skolhälsovården på Österbottens välfärdsområde.
– Mottagningen har funnits i åratal. Den har funnits under hela välfärdsområdets tid, och redan när social- och hälsovården låg under Vasa stad, säger Saukko.
Mottagningen är för närvarande belägen på Fräsargatan, i Korsnästågets gamla hälsocentral. Men den fungerar inte som en vanlig mottagning dit man kan ringa eller gå direkt.
– Dit kommer man endast med remiss. Man ringer inte dit och man går inte dit. Remissen kan komma från skolläkare, hälsocentralläkare, psykiatrisk poliklinik eller någon annan instans, förklarar Saukko.
Det är en liten verksamhet med en deltidsanställd hälsovårdare och deltidsarbetande läkare. Mottagningen är riktad till grundskoleelever i Vasa, det vill säga elever i årskurs 1–9.
– Den är endast för elever i Vasa, inte för hela Österbotten. Och det gäller grundskoleelever i Vasa som har läkemedelsbehandling för adhd, preciserar Saukko.
Därför syns den inte på nätet
Anledningen till att mottagningen är så svår att hitta är medveten, förklarar Saukko.
– Därför finns kontaktuppgifterna inte tillgängliga på det sättet, eftersom det inte är en sådan mottagning dit man ringer och frågar och vill ha mycket information eller diskutera och fundera.
Saukko poängterar att hon inte kan ta ställning till enskilda klienters fall, som Henrikas son och frågan om varför de aldrig fått höra talas om att mottagningen finns eller fått en remiss dit.
– Det kan bero på många olika saker, om det finns annan problematik eller andra mediciner som eventuellt används, eller om man har en vårdrelation någon annanstans. På den här mottagningen vårdar man enbart adhd-ärenden, säger hon.
Öppna bildvisare
Österbottens välfärdsområde har bett om ursäkt för att man inte lyckats på önskat sätt i fallet med Henrikas son. Bild: Anna Wikman / Yle
Saukko ser inget anmärkningsvärt i att sjukskötaren som Henrika frågade i chattjänsten inte kände till att mottagningen finns eller lyckades hitta den i egna sökningar.
Däremot ska skolhälsovården i Vasa tveklöst veta att mottagningen finns, säger Saukko.
– Skolhälsovården känner absolut till detta. Det är verksamhet som fungerar inom skolhälsovården. Det är så här det har organiserats i Vasa, och i andra kommuner har vården organiserats så att den sker på skolhälsovårdarens mottagning, säger Saukko.
Saukko poängterar att familjer alltid i första hand ska kontakta skolhälsovården i dessa ärenden. Där börjar processen och man hänvisas till olika ställen beroende på vad var och en behöver, säger hon.
Skriande behov av en mottagning
Henrikas son har hunnit fylla 17 och går nu i gymnasiet. Därmed faller han numera utanför adhd-mottagningens målgrupp.
För Henrika framstår det ändå som glasklart att både hennes familj och många andra skulle behöva just en sådan mottagning som hon själv först trodde att det var frågan om då hon läste Svenska Yles artikel.
– Jag tror det skulle underlätta oerhört för många familjer.
Öppna bildvisare
Henrika önskar att någon skulle samordna medicinsk behandling, uppföljning eller psykosocialt stöd för unga med adhd. Bild: Dan Gustafsson / Yle
Hon påpekar att alla föräldrar inte har tid och möjlighet att ständigt jaga ny information eller gå till privatläkare då den offentliga vården fallerar.
– Barn och ungdomar borde få en kontinuerlig vård. De borde slippa falla mellan stolarna och de borde få det de har rätt till utan en ständig kamp.
Tillbaka på ruta ett
Familjen tvingades nyligen söka vård på privata Mehiläinen för att få hjälp till sonen. Där gjorde läkaren ett undantag – han har annars endast hand om myndiga patienter.
Men Henrika vet inte vad som händer härnäst och vad familjen gör nästa gång hennes son behöver följas upp eller diskutera läkemedel eller dosering.
– Vi har varit i kontakt med studerandehälsovården, men egentligen är vi tillbaka på ruta ett med att ingen tar ansvar för vård och medicinsk uppföljning. Så är läget tyvärr idag.
Enligt den nationella rekommendationen God medicinsk praxis ska behandlingen av adhd vara tillräckligt långsiktig och kontinuiteten ska säkerställas i olika övergångsskeden, i synnerhet i barndomen och ungdomen.
Vad vill du att vi ska granska? Tipsa oss.