Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Publicerad 22.02
Donald Trump, JD Vance och Scott Bessent. Foto: Alex Brandon /AP/TT / APVisa mer
Marknaden kräver allt mer betalt för att finansiera USA:s galopperande statsskuld. Finansminister Scott Bessent svar är att försöka tvinga ned räntan på konstlad väg.
Draget har fått hård kritik och riskerar att utlösa en förtroendekris som även kan påverka Sverige.
Den vuxne i rummet. Så har den amerikanska marknaden för statsobligationer kallats under Donald Trumps andra mandatperiod.
Tesen har varit att om marknaden reagerar negativt på olika utspel från presidenten och räntan på amerikanska statens lån stiger för mycket kommer Trump att tvingas besinna sig. Det är precis vad som hände förra året när Donald Trump annonserade sin grandiosa plan för att straffa hela världen med tullar. Då steg räntan snabbt och Trump backade.
Just nu verkar den där vuxna vara rejält irriterad. Det som stör är det misslyckade kriget i Iran som driver upp inflationen och att USA lånar pengar i en takt som för tankarna till en spelberoende.
Nyligen passerade USA:s statsskuld milstolpen 40 000 miljarder dollar.
Räntan på amerikanska obligationer, en skuldsedel som USA ger ut för att låna pengar, har den senaste tiden stigit till de högsta nivåerna sedan 2007.
Finansminister Scott Bessent, som själv sagt att räntan är ett sätt att mäta hur det går för regeringen, verkar nu närmast desperat.
Först genomförde han en räddningsaktion för den japanska valutan yenen, för att japanerna inte skulle sälja sina amerikanska obligationer och pressa upp räntan.
Och för några dagar sedan tog han ytterligare ett steg – och använde skattebetalarnas pengar för att köpa statspapper och på så sätt pressa ned räntan.
I efterhand kan det komma att ses som en märkeshändelse. I världens största marknadsekonomi USA valde den politiska ledningen att sätta marknaden ur spel – därför att man inte gillade vad den kom fram till.
Aktionen skedde med skattepengar. USA, som gör enorma budgetunderskott, lånade alltså ännu mer pengar för att försöka pressa ned kostnaderna på sina lån.
Manövern fungerade inte. Räntorna föll först men har sedan vänt uppåt igen.
Kritiken har varit hård. Marknaden är inte problemet utan bara budbäraren. USA:s oförmåga att ta itu med sina underskott är orsaken till att räntan går upp, enligt bedömare.
En av kritikerna är Scott Bessents förre chef, finansveteranen Stanley Druckenmiller. Han skriver i en artikel i Wall Street Journal att interventionen var ett misstag och att marknaden borde tillåtas att tala fritt utan inblandning från staten.
Stigande räntor signalerar problem och att försöka trollar bort dem på konstgjord väg ökar bara faran ännu mer.
”Varje räntepunkt som räntan går ned är en subvention till prokrastinering”, skriver Druckenmiller.
Diskussionen om den amerikanska statsskulden har pågått i decennier. Politikerna har varit väldigt ovilliga att göra något åt saken. Så länge det fungerar att låna så fungerar det ju, tycks resonemanget lyda.
Men de senaste händelserna visar att läget kan börja närma sig en brytpunkt.
En som tror det är den kände investeraren Ray Dalio som menar att en skuldkris närmar sig om inget görs och att en sådan kan innebära ”stort trauma”.
Ju mer Trump och hans finansminister gör för att försöka trolla bort symptomen på USA:s skuldproblem, desto mer uppmärksamhet kommer de att få och riskerar därmed att bli ännu värre.
Det är lite som att släcka en brand med tändvätska.
På spel står inte bara förtroendet för USA, en kris skulle påverka hela världsekonomin, även Sverige.
Amerikanska statsobligationer fungerar som ett slags byggmaterial i hela det finansiella systemet och finns i portföljerna hos i princip alla världens stora pensionsförvaltare.
När räntan stiger i USA påverkar det hela världsekonomin.
Det är inte bara USA som lånar mycket just nu. Det gör många länder även i Europa som behöver pengar för att rusta upp sin militär och möta en åldrande befolkning.
Den massiva utbyggnaden av AI i världen finansieras också till stor del med lånade pengar.
Till och med det i normalt sett så försiktiga Sverige lånas det friskt just nu för att dela ut pengar till befolkningen inför valet.
Den vuxne i rummet verkar vilja påpeka att miljardrullningen i USA gått alldeles för långt.
Kommer amerikanska politiker att lyssna?