Omkring 15 000 svenska grundskoleelever kan ha varit frånvarande minst halva höstterminen 2025. Det visar en ny kartläggning från Sveriges Radio P4. Siffran är en uppskattning, inte officiell nationell statistik, men den visar hur stort problemet med långvarig skolfrånvaro har blivit. Samtidigt går partierna till val med olika svar på hur eleverna ska få hjälp tillbaka.
P4:s kartläggning bygger på uppgifter från svenska kommuner om elever som varit frånvarande minst 50 procent under höstterminen 2025.
Totalt kunde 157 kommuner ange ett antal. I dessa kommuner hade 9 612 elever varit borta minst halva terminen.
Eftersom kommunerna tillsammans omfattar ungefär två tredjedelar av Sveriges grundskoleelever har P4 räknat upp resultatet till nationell nivå.
Resultatet blir omkring 15 000 elever.
Det betyder inte att Sveriges Radio har identifierat exakt 15 000 enskilda elever. Siffran är en uppskattning av hur omfattande problemet kan vara i hela landet.
Så räknade P4 fram 15 000 elever
Sveriges Radio skickade under våren 2026 frågor till skolchefer och grundskolechefer i Sveriges samtliga 290 kommuner.
177 kommuner svarade.
Av dem kunde 157 ange hur många elever som under hösten 2025 haft minst 50 procents frånvaro.
Tillsammans rapporterade de 9 612 elever.
P4 jämförde därefter kommunerna som svarat med de kommuner som inte gjort det och använde bland annat SKR:s kommungruppsindelning för att kontrollera att olika typer av kommuner fanns representerade.
Eftersom ungefär två tredjedelar av landets grundskoleelever fanns i de kommuner som lämnat användbara uppgifter räknades resultatet upp till hela landet.
Därifrån kommer uppskattningen på cirka 15 000 elever.
Det finns samtidigt osäkerheter. Kommunerna har exempelvis inte alltid redovisat på samma sätt om elever i fristående skolor ingår.
P4 har därför valt en försiktig beräkningsmetod och beskriver själv resultatet som en uppskattning.
50 procents frånvaro är ingen officiell gräns
Att P4 använder 50 procent innebär inte att svensk skollag definierar problematisk skolfrånvaro på det sättet.
Det finns ingen nationell procentsats som avgör när frånvaro blir problematisk.
Gränsen har valts av P4 eftersom den är lätt att förstå: en elev med minst 50 procents frånvaro har varit borta mer än eller lika mycket som eleven varit i skolan under terminen.
Det kan handla om både giltig och ogiltig frånvaro.
Ett barn som varit hemma återkommande på grund av sjukdom kan alltså finnas i statistiken på samma sätt som ett barn som av andra orsaker inte kommit till skolan.
Det viktiga för skolan är inte bara hur frånvaron registreras utan varför den uppstår och vad som behöver göras för att eleven ska kunna komma tillbaka.
Skolfrånvaron ligger fortfarande högre än före pandemin
P4:s kartläggning går inte att använda som en exakt jämförelse med tidigare år.
Det går därför inte att säga att antalet elever med minst 50 procents frånvaro har ökat från ett visst tidigare år enbart utifrån den nya siffran.
Skolverkets tidigare nationella kartläggningar visar däremot att omfattande frånvaro fortfarande är ett stort problem.
I den senaste stora nationella kartläggningen, som gällde höstterminen 2023, hade 15 procent av eleverna i förskoleklass och grundskola en total frånvaro på mellan 15 och 29 procent.
Det motsvarar ungefär 2,5 till 5 veckors frånvaro under en termin.
Drygt 4 procent hade minst 30 procents frånvaro.
När även anpassad grundskola räknades in rapporterade huvudmännen omkring 47 000 elever med minst fem veckors frånvaro.
Frånvaron hade då minskat från pandemins högsta nivåer men låg fortfarande högre än före pandemin.
Den nya P4-kartläggningen visar en ännu mer extrem grupp: elever som varit borta minst halva terminen.
Varför blir elever borta så länge?
Det finns ingen enda förklaring till långvarig skolfrånvaro.
För vissa elever handlar det om psykisk ohälsa, ångest eller andra hälsoproblem. För andra kan problemen finnas i själva skolmiljön.
Det kan handla om mobbning, otrygghet, svårigheter i undervisningen, bristande stöd eller problem i relationen till andra elever eller vuxna.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan också spela en roll om undervisningen eller skolmiljön inte fungerar för eleven.
I andra fall finns problemen utanför skolan.
Ofta är det flera faktorer samtidigt.
Det gör också att lösningen sällan är så enkel som att eleven bara ska börja gå till skolan igen.
Skolverket betonar att orsaken måste utredas och att skolan bland annat behöver titta på undervisningen, tryggheten, relationerna och behovet av särskilt stöd.
När problemen är mer omfattande kan även socialtjänst och hälso- och sjukvård behöva vara med.
Frånvaro kan leda till ännu mer frånvaro
Ett av problemen är att lång skolfrånvaro kan bli självförstärkande.
En elev som missar mycket undervisning hamnar efter kunskapsmässigt. Samtidigt kan kontakten med klasskamrater och skolan bli svagare.
När eleven sedan försöker återvända kan steget tillbaka kännas större.
Ju längre frånvaron pågår, desto mer omfattande stöd kan därför behövas.
Skolinspektionen har pekat på flera möjliga konsekvenser av omfattande frånvaro.
Eleven riskerar att inte nå målen i skolan, få ofullständiga betyg och förlora viktiga sociala relationer.
På längre sikt kan det också bli svårare att fortsätta studera eller etablera sig på arbetsmarknaden.
För en elev som varit borta minst halva terminen är mängden förlorad undervisning redan mycket stor.
Det här måste skolan göra när ett barn är borta mycket
För föräldrar är det viktigt att känna till att skolan har ett ansvar även när frånvaron har en känd förklaring.
Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn skyndsamt se till att frånvaron utreds, om en utredning inte uppenbart är obehövlig.
Det gäller även giltig frånvaro.
Återkommande sjukanmälningar innebär alltså inte automatiskt att skolan kan nöja sig med att registrera att eleven är hemma.
I grundskolan ska utredningen normalt göras tillsammans med eleven, vårdnadshavarna och elevhälsan.
Om det finns tecken på att eleven behöver särskilt stöd ska även det utredas.
Skolverket beskriver reglerna mer utförligt på sin sida om frånvaro i skolan.
Det finns däremot ingen nationell regel som säger att en utredning börjar först vid exempelvis 20, 30 eller 50 procents frånvaro.
Skolan ska reagera utifrån hur frånvaron ser ut och vilka konsekvenser den får för eleven.
Partierna vill lösa problemet på olika sätt
Frågan om skolfrånvaro har samtidigt blivit en del av skolpolitiken inför valet.
Partiernas lösningar skiljer sig åt.
Centerpartiet har presenterat ett särskilt paket mot problematisk skolfrånvaro. Där ingår bland annat mobila skolfrånvaroteam och möjlighet att i vissa fall använda distansundervisning som ett steg tillbaka till vanlig skolgång.
Partiet vill också att den elev som utsätter andra för mobbning i högre grad ska flyttas, i stället för den utsatta eleven.
Socialdemokraterna lägger större vikt vid elevhälsan och vill bland annat ha tydligare nationella krav på bemanning och tillgänglighet.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet betonar också mer resurser, elevhälsa och möjligheten att ge stöd tidigt.
Kristdemokraterna vill att elever med hög frånvaro ska upptäckas tidigare och lyfter bland annat fler speciallärare och specialpedagoger.
Samtidigt driver partiet förslag om ordningsbetyg.
Sverigedemokraterna vill stärka kontrollen av skolplikten och föräldraansvaret och föreslår bland annat ordningsbetyg från årskurs ett, nationella uppförandekoder och större möjligheter att flytta störande elever.
Moderaterna betonar studiero, starkare mandat för lärare och rektorer och tidigare stöd till elever som halkar efter.
Liberalerna vill bland annat minska lågstadieklasserna, stärka lärarnas roll och sätta in stöd tidigare.
Den som vill jämföra partiernas politik bredare inför valet kan också läsa Hurbra:s valkompass 2026.
Regeringen satsar på skolsociala team
En del åtgärder har redan satts i gång.
Regeringen har förstärkt satsningen på skolsociala team, där skolan och socialtjänsten arbetar tillsammans kring barn och unga.
Satsningen omfattar 400 miljoner kronor per år 2026–2028.
Tanken är bland annat att elever med långvarig frånvaro ska kunna fånga upp tidigare och att problemen runt barnet ska kunna angripas från flera håll samtidigt.
Regeringen har även gått vidare med arbete kring hur skola och socialtjänst bättre ska kunna följa upp insatser tillsammans.
Samtidigt illustrerar P4:s kartläggning ett grundproblem: Sverige har fortfarande inte en löpande nationell statistik som direkt kan tala om exakt hur många barn som är borta exempelvis halva terminen.
Kommuner och skolor registrerar frånvaro, men bilden på nationell nivå blir betydligt svårare att sammanställa.
Vad kan en förälder göra?
För en familj där frånvaron redan blivit stor är det viktigaste att få skolan att utreda orsakerna, inte bara registrera fler frånvarodagar.
Som vårdnadshavare kan man begära ett möte med rektor och elevhälsa och fråga om en frånvaroutredning har inletts.
Det är också rimligt att fråga vilka konkreta åtgärder skolan planerar och när de ska följas upp.
Om eleven har svårt att klara undervisningen kan frågan om särskilt stöd behöva utredas parallellt.
I mer komplicerade situationer kan flera aktörer behöva samarbeta.
Det centrala är att ett barn som varit borta länge inte lämnas med ansvaret att själv lösa vägen tillbaka.
Hurbra har tidigare skrivit om andra stora förändringar i svensk skola, bland annat mobilförbudet i skolan 2026.
15 000 visar storleken på den svåraste gruppen
P4:s uppskattning ska inte läsas som en exakt officiell siffra.
Men den ger en bild av storleksordningen.
Omkring 15 000 elever kan under en enda termin ha missat minst hälften av undervisningen.
Bakom den siffran finns allt från psykisk ohälsa och otrygghet till bristande stöd och svårigheter som blivit större ju längre eleven varit borta.
Det politiska svaret inför valet spänner därför från hårdare krav på ordning och skolplikt till mer elevhälsa, fler resurser och särskilda team som ska hjälpa elever tillbaka.
Den gemensamma utmaningen är densamma: att upptäcka problemen innan några veckors frånvaro har vuxit till en halv termin.