Ryssland varnar för att brittiska militära mål kan angripas som svar på Ukrainas användning av brittiska Storm Shadow-robotar. Hotet innebär inte att ett ryskt angrepp mot Storbritannien är nära, men visar hur långt Moskva är berett att gå i sin vedergällningsretorik när väst hjälper Ukraina att slå längre bort.
Det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova sade den 27 augusti att brittiska militära anläggningar och materiel i Ukraina och utanför landets gränser kan bli mål.
Uttalandet kopplas till Ukrainas användning av brittiska Storm Shadow-robotar och till det allt djupare tekniska samarbetet mellan Storbritannien och Ukraina.
Några specifika brittiska militärbaser eller andra mål pekades inte ut.
Det är en viktig skillnad. Ryssland har inte meddelat att ett angrepp mot Storbritannien är beslutat. Men formuleringen öppnar uttryckligen för vedergällning även utanför Ukraina och riktas därmed mot ett land som omfattas av Natos kollektiva försvar.
Storbritannien står fast vid stödet
London har inte backat efter den ryska varningen.
Det brittiska försvarsdepartementet har slagit fast att Storbritannien fortsätter att stå bakom Ukraina och att Ryssland inte ska tvivla på den brittiska viljan att stå emot rysk aggression mot Ukraina, Storbritannien och dess allierade.
Konflikten handlar samtidigt om mer än de Storm Shadow-robotar som redan har levererats till Ukraina.
Den 24 augusti meddelade den brittiska regeringen att vapentillverkaren MBDA får dela sekretessbelagd information om brittiska komponenter i SCALP, den franska motsvarigheten till Storm Shadow. Det sker när Frankrike och Ukraina arbetar med möjligheten att montera robotarna i Ukraina.
Det betyder inte att Storbritannien helt enkelt har överlämnat kompletta ritningar till Storm Shadow. Men beslutet visar hur samarbetet gradvis rör sig från rena vapenleveranser mot att Ukraina får större möjlighet att bygga upp egen långräckviddig kapacitet.
Den brittiska regeringen beskriver själv det fördjupade samarbetet med Ukraina.
Vad är Storm Shadow?
Storm Shadow är en flygburen kryssningsrobot utvecklad för långräckviddiga precisionsangrepp.
Den kan användas mot bland annat militära ledningsplatser, förstärkta byggnader, infrastruktur och andra fasta mål långt bakom fronten.
Storbritannien började leverera roboten till Ukraina 2023.
Sedan dess har den blivit en viktig del av Ukrainas förmåga att angripa mål på större avstånd än med många av de vapensystem som landet hade tillgång till under krigets första år.
När väst senare lättade på restriktionerna för användning av vissa långräckviddiga vapen började Storm Shadow också användas mot mål som Ryssland betraktar som sitt eget territorium.
Det är just den utvecklingen som Moskva försöker göra politiskt och militärt kostsam för de länder som levererar vapnen.
Rysslands hot är inte helt nytt
Det senaste uttalandet är skarpt, men formuleringen om brittiska mål utanför Ukraina har en föregångare.
Redan i maj 2024 hotade Ryssland brittiska militära mål efter att den dåvarande brittiske utrikesministern David Cameron sagt att Ukraina hade rätt att använda brittiskt levererade vapen mot mål inne i Ryssland.
Moskva svarade då att brittiska militära anläggningar och utrustning både i Ukraina och på andra platser skulle kunna angripas.
Det nya är därför inte själva idén att Storbritannien skulle kunna utsättas för rysk vedergällning.
Det som har förändrats är sammanhanget.
Ukraina har fått större möjlighet att slå långt bakom den ryska fronten. Det brittisk-ukrainska tekniksamarbetet har fördjupats. Samtidigt har de europeiska Natoländerna fått en större roll i stödet till Ukraina och i försvaret av Europas östra flank.
Det gör varje direkt ryskt hot mot ett Nato-land betydligt mer laddat.
Ett brittiskt mål i Ukraina är inte samma sak som Storbritannien
Den viktigaste gränsen går mellan brittisk militär verksamhet eller materiel inne i Ukraina och ett angrepp på Storbritanniens eget territorium.
Ukraina är inte medlem i Nato.
Ett ryskt angrepp på brittisk materiel eller annan brittiskanknuten verksamhet inne i Ukraina innebär därför inte automatiskt att Natos artikel 5 träder in.
Ett direkt ryskt militärt angrepp mot en brittisk militärbas i Storbritannien skulle däremot vara något helt annat.
Artikel 5 innebär att ett väpnat angrepp mot ett Natoland betraktas som ett angrepp mot samtliga allierade.
Det betyder inte att alla Natoländer automatiskt måste svara på exakt samma sätt eller att ett visst militärt svar är förutbestämt. Men alliansen skulle tvingas ta ställning till hur angreppet ska mötas kollektivt.
För Sverige är detta numera en direkt säkerhetspolitisk fråga. Vi har tidigare gått igenom vad Nato och artikel 5 betyder för Sverige.
Eskaleringsrisken ligger i nästa steg
Det finns inga offentliga belägg för att Ryssland har fattat beslut om ett militärt angrepp mot Storbritannien.
Det mest sannolika är därför inte att ett ryskt anfall mot en brittisk bas plötsligt står för dörren.
Risken ligger i stället i en möjlig eskaleringskedja.
Ukraina kan slå mot ett känsligt mål i Ryssland med ett brittiskt system. Moskva kan därefter välja att svara mot ett mål med tydlig brittisk koppling. Storbritannien måste i sin tur avgöra om och hur man ska svara.
Om ett sådant angrepp sker på Nato-territorium hamnar frågan om kollektivt försvar omedelbart på bordet.
Just den typen av gränsdragningar har varit centrala genom hela kriget. Västra länder försöker ge Ukraina vapen som förändrar krigets militära balans utan att själva bli direkt krigförande mot Ryssland.
Ryssland försöker samtidigt höja kostnaden för stödet genom att hota med att den gränsen kan suddas ut.
Sverige skulle inte stå utanför
Den senaste ryska varningen riktas mot Storbritannien, inte Sverige.
Men konsekvenserna av ett faktiskt ryskt angrepp mot brittiskt Nato-territorium skulle omedelbart beröra Sverige.
Som Nato-medlem ingår Sverige i samma kollektiva försvarssystem som Storbritannien.
Den svenska säkerhetspolitiska bedömningen har samtidigt under flera år pekat ut Ryssland som det dimensionerande militära hotet mot Sverige och Nato. Svenska myndigheter och regeringen har också återkommande varnat för sabotage, cyberangrepp, påverkansoperationer och andra former av rysk hybridverksamhet i Europa.
Det är därför inte bara ett fullskaligt robotangrepp mot ett Natoland som är relevant.
Ryssland har fler möjliga sätt att svara på västs stöd till Ukraina utan att omedelbart korsa den tydligaste militära gränsen. Det kan handla om cyberoperationer, sabotage, störningar, underrättelseverksamhet eller andra åtgärder där ansvar och avsikt är svårare att fastställa.
Det är en av orsakerna till att den ryska retoriken tas på allvar även när Moskva inte presenterar någon konkret attackplan.
Moskva försöker påverka stödet till Ukraina
Hotet har också en politisk funktion.
Om europeiska regeringar börjar bedöma varje ny vapentyp utifrån risken att själva utsättas för rysk vedergällning kan Moskva påverka Ukrainas tillgång till vapen utan att behöva angripa ett Natoland.
Den taktiken har återkommit under kriget.
När Ukraina har fått längre räckvidd, modernare stridsflyg, avancerade luftvärnssystem eller andra nya vapensystem har Ryssland varnat för att väst närmar sig direkt deltagande i kriget.
Hittills har de västliga länderna i huvudsak fortsatt stödet.
Storbritanniens svar efter den senaste varningen följer samma mönster.
Ett hot som blir allvarligare om det omsätts i handling
Rysslands uttalande förändrar alltså inte över en natt relationen mellan Nato och Moskva.
Liknande hot har framförts tidigare och något konkret angrepp mot brittiskt territorium har inte aviserats.
Men formuleringen visar hur den ryska ledningen försöker flytta diskussionen från Ukrainas rätt att försvara sig till risken för direkt konflikt mellan Ryssland och de länder som beväpnar Ukraina.
Ju större Ukrainas förmåga blir att slå djupt mot ryska mål, desto större blir också pressen på just den gränsen.
För Sverige är den centrala frågan därför inte om Rysslands senaste uttalande betyder att ett Nato-krig är nära.
Den är vad som händer den dag ett ryskt svar inte längre stannar vid ord.
Det är också en utveckling som måste ses tillsammans med hur kriget i Ukraina har flyttat djupare in på ryskt territorium.