Enligt professor riskerar Frankrike att lamslås av den politiska krisen med risker för hela eurozonen.
Öppna bildvisare
Trikoloren vajar högt över folkmassan i Paris. Manifestationer mot regeringen lamslog delar av Frankrike den 18 september. Bild: Yoan Valat / EPALyssna (du hör en artificiell röst) 5:05
LILLE Efter att hundratusentals fransmän gått ut på gatorna runtom i Frankrike för att protestera mot regeringens nedskärningar, är nyutnämnda premiärministern Sébastien Lecornu hårt pressad.
Han tvingas nu inleda intensiva samtal med oppositionen om nästa års budget samtidigt som trycket från fackföreningar och den politiska oppositionen gör risken för en ny regeringskris överhängande.
Professor Pierre Mathiot vid universitetet Sciences Po i nordfranska Lille, bedömer att Lecornu står inför en närmast omöjlig uppgift i att ena ett splittrat parlament och undvika ytterligare politisk turbulens.
– Frågan är inte om regeringen kommer att fällas, utan när, säger Mathiot till Svenska Yle.
Lecornu mellan oppositionskrav och majoritetsbrist
Frankrikes president Emmanuel Macron tvingades utse en ny premiärminister då François Bayrous regering föll i en förtroendeomröstning i nationalförsamlingen den 8 september.
Valet föll på partikamraten Sébastien Lecornu som är känd som en skicklig förhandlare, men som nu ställs inför utmaningen att försöka ena ett splittrat parlament och hantera det utbredda politiska missnöjet mot den sittande presidenten.
Lecornu har bara en vecka efter sitt tillträde påbörjat samtal med oppositionen för att försöka nå en kompromiss om budgeten för 2026.
Öppna bildvisare
Sébastien Lecornu (t.h.) tar farväl av avgående François Bayrou vid överlämningen i Paris den 10 september 2025. Bayrou tvingades avgå efter en förlorad förtroendeomröstning. Bild: EPA
I brännpunkten för diskussionerna är frågan om hur Frankrikes stora budgetunderskott ska balanseras.
Fackförbunden som demonstrerade i Frankrike i torsdags vill se mer satsningar på välfärden och högre skatter för de rikaste. Detta stöter ändå på patrull hos den konservativa högern som föredrar en balansering av statsbudgeten.
Lecornu försöker säkra att socialistpartiets 66 ledamöter i nationalförsamlingen inte röstar emot regeringen, och att han har stöd från de 210 ledamöter i parlamentets centerhögerblock.
Socialisterna står på sig
Socialisterna har ändå gjort det klart att de inte tänker kompromissa. Partiet har lagt fram ett alternativt budgetförslag med färre nedskärningar och skattehöjningar för de mest välbärgade.
– Socialisterna ställer hårda krav och är inte särskilt öppna för kompromisser. Det gör förhandlingarna med dem väldigt svåra, säger professor Mathiot.
Öppna bildvisare
Professor Pierre Mathiot ser ingen enkel utväg ur den politiska krisen. Bild: Thierry Bordau / Yle
Enligt en färsk opinionsundersökning beställd av socialisterna stöder en majoritet av befolkningen både en ny förmögenhetsskatt och att företagsstöd minskas.
Enligt Mathiot är regeringens manövreringsutrymme begränsat då vänstern och ytterhögern ställer helt olika krav på regeringen.
Det här gör det svårt att enas om en kompromiss som kan omfattas av en majoritet i nationalförsamlingen.
Macron: historiskt impopulär och politiskt låst
Protesterna slår direkt mot president Emmanuel Macron som dras med ett rekordlågt stöd i opinionen trots en framträdande roll internationellt.
Endast 15 procent av fransmännen uppger att de stöder honom, vilket är det lägsta stödet för en president i modern tid.
Macron har under sin tid som president valt premiärministrar från höger, trots att opinionen bland väljarna rört sig vänsterut. Det har försvårat möjligheten att driva igenom sin politik och bygga stöd i parlamentet.
– President Macron är mycket impopulär och har mindre politiskt handlingsutrymme än någon president före honom, säger Mathiot.
Han menar att Macron kan tvingas utlysa nya parlamentsval om den nyutnämnda regeringen faller och det inte går att finna en majoritet i parlamentet. Enligt Mathiot kan president Macron tvingas avgå i förtid om ett nyval inte sätter stopp för den politiska turbulensen.
Öppna bildvisare
President Macron får uppskattning i EU men möter motstånd hemma. Här välkomnas han av Mark Rutte och Kaja Kallas vid EU-ledarnas möte i Bryssel i februari. Bild: EPA-EFEEtt hot mot euroområdet
Den politiska krisen har också ekonomiska effekter som sträcker sig långt utanför Frankrike.
Landet har ett budgetunderskott på över 5,5 procent av bnp och en statsskuld på mer än 115 procent av bnp, vilket med råge överskrider EU:s regler för underskott och statsskuld.
Mathiot menar att det råder stor oenighet i Frankrike om hur underskottet ska bekämpas.
Vänstern vill höja skatter för de rikaste och öka välfärden, medan högern och ytterhögern vill skära i utgifterna. Utan majoritet är det mycket svårt att komma överens om lösningar.
EU-korrespondent Rikhard Husu rapporterar från manifestationerna i Lille den 18 september.
Mathiot bedömer att det kommer ta minst tio år för Frankrike att nå EU:s krav på ett offentligt underskott på maximalt tre procent. Han säger att en långsiktig plan är nödvändig, men att det också kräver bred acceptans i samhället.
Budgetunderskottet och den växande statsskulden kan bli ett ett problem för hela eurozonen, eftersom det kan försvaga eurons ställning och skapa oro på finansmarknaderna.
– Om Frankrike inte presenterar en trovärdig plan för att minska skulden kommer länder som Finland och Nederländerna, men även Spanien och Portugal som själva har gjort stora ekonomiska ansträngningar, att sätta hård press på oss inom EU, säger professor Pierre Mathiot.