Det bältrosvaccin som används i dag väcker intresse av en oväntad anledning. I en amerikansk studie på drygt 72 000 äldre var risken för hjärt-kärlsjukdom lägre efter övergången från det äldre vaccinet Zostavax till Shingrix. Studien kan dock inte fastslå att skillnaden verkligen berodde på vaccinet.
Den som har haft vattkoppor bär på viruset resten av livet. Det ligger vilande i nervcellerna och kan vakna till liv många år senare. Om det sker får man bältros, ofta med brännande smärta och blåsor i ett band på ena sidan av kroppen.
Utslagen brukar läka inom några veckor, men hos en del blir smärtan långvarig. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning får bältros någon gång i livet. Varje år söker omkring 33 000 personer primärvård och cirka 1 200 behöver sjukhusvård, enligt Folkhälsomyndigheten. Myndigheten rekommenderar vaccination till alla som är 65 år eller äldre och till vuxna med nedsatt immunförsvar.
Vaccinet väcker dock mer intresse än så. I en ny studie i Nature Medicine har forskare undersökt om Shingrix också är kopplat till en lägre risk för hjärt–kärlsjukdom.
När Shingrix ersatte Zostavax
Vaccinerade och ovaccinerade är inte alltid jämförbara. Den som väljer att vaccinera sig kan till exempel vara friskare från början eller oftare söka förebyggande vård. Om den gruppen senare drabbas av färre hjärt–kärlsjukdomar behöver det alltså inte bero på vaccinet.
Hösten 2017 gick USA snabbt över från Zostavax till Shingrix. Zostavax innehåller levande försvagat virus, medan Shingrix bygger på ett protein från viruset.
Forskarna jämförde 36 460 personer som vaccinerades mellan april och september 2017 med lika många som vaccinerades under samma månader 2018. Alla var minst 60 år. Nästan alla i den första gruppen fick Zostavax, medan de flesta i den andra fick Shingrix.
För att grupperna skulle likna varandra så mycket som möjligt matchades deltagarna utifrån 83 uppgifter i journalerna, bland annat ålder, kön, tidigare sjukdomar och läkemedel. Sedan följdes de i upp till sju år.
Lägre sjukdomsbörda efter Shingrix
Forskarna registrerade ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och ischemisk stroke. Sett över hela perioden var den samlade bördan av dessa sjukdomar 9 procent lägre i gruppen som vaccinerades efter övergången till Shingrix.
Det betyder dock inte att 9 procent färre personer fick någon av diagnoserna. Måttet väger samman både hur många som drabbades och hur lång tid det tog innan diagnosen registrerades. Enklare uttryckt hade deltagarna i Shingrix-gruppen i genomsnitt mer tid utan en registrerad diagnos av ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller stroke.
Mätt på samma sätt var bördan av ischemisk hjärtsjukdom 10 procent lägre och bördan av hjärtsvikt 12 procent lägre. För stroke syntes ingen säker skillnad i hela gruppen.
I faktiska antal var skillnaden ganska liten. Efter sju år skilde det omkring 0,8 procentenheter mellan grupperna för både ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt. Sambandet var tydligast under de första tre och ett halvt åren och försvagades därefter.
Forskarna gjorde också flera delanalyser. Eftersom många samband undersöktes behöver resultaten tolkas försiktigt.
Varför skulle vaccinet påverka hjärtat?
En möjlig förklaring till att bältrosvaccin skulle kunna påverka hjärtat är att bältros i sig har kopplats till en tillfälligt ökad risk för problem i hjärta och blodkärl. Eftersom Shingrix skyddar bättre mot bältros än det äldre vaccinet skulle det indirekt kunna minska risken.
Men skillnaden i antalet bältrosfall var betydligt mindre än skillnaden i ischemisk hjärtsjukdom. Det verkar alltså inte vara hela förklaringen.
Forskarna pekar även på adjuvanset AS01, ett ämne i Shingrix som hjälper immunförsvaret att reagera på vaccinet. En möjlighet är att denna reaktion också påverkar inflammation och blodkärl. Det prövades dock inte i studien och är än så länge bara en hypotes.
Sambandet är inte ett bevis
Vaccinbytet gör studien starkare än en vanlig jämförelse mellan vaccinerade och ovaccinerade. Båda grupperna bestod av personer som hade valt att vaccinera sig.
Men deltagarna lottades inte till de två vaccinen. De vaccinerades under olika år, och annat som förändrades mellan 2017 och 2018 kan ha påverkat resultatet. Forskarna kunde inte heller fullt ut ta hänsyn till exempelvis levnadsvanor och ekonomi.
Studien byggde på diagnoser som registrerats i vårdens journaler. Analysen utgick från den första registrerade vaccindosen och kunde inte visa vilken betydelse flera doser hade. Shingrix jämfördes dessutom med Zostavax, inte med att vara ovaccinerad. Personer med bland annat immunbrist, hiv eller vissa former av blodcancer ingick inte, så resultatet kan inte direkt överföras till dem.
– Eftersom vi använde det snabba vaccinbytet som ett naturligt experiment hanterar vår studie många av svagheterna i vanliga kohortstudier. Men en randomiserad klinisk prövning behövs för att bekräfta att vaccinet verkligen skyddar hjärtat, säger forskaren Fabiana Corsi-Zuelli i ett pressmeddelande från Oxfords universitet.
Två av medförfattarna uppger kopplingar till GSK, som tillverkar Shingrix. Enligt artikeln hade företaget ingen roll i studien och kände inte till den förrän den hade accepterats för publicering.
Så används bältrosvaccin i Sverige
I Sverige ges Shingrix i två doser, vanligen med två till sex månaders mellanrum. Vaccinationen ingår inte i något nationellt vaccinationsprogram och betalas därför oftast av den som vaccineras. Priset varierar mellan mottagningar, medan vissa regioner står för hela eller delar av kostnaden för utvalda grupper.
Vanliga biverkningar är smärta, rodnad eller svullnad där sprutan gavs. En del får också huvudvärk, muskelvärk, feber eller känner sig trötta. Besvären brukar gå över inom två till tre dagar, enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Shingrix används i dag för att förebygga bältros och långvarig smärta efter sjukdomen. Om vaccinet dessutom kan minska risken för hjärt–kärlsjukdom återstår att se. Den frågan måste undersökas i randomiserade studier.
Publikation
Corsi-Zuelli, F., Li, F., Upthegrove, R. et al. Recombinant shingles vaccination and the risk of cardiovascular events. Nat Med (2026). https://doi.org/10.1038/s41591-026-04606-0
Du kanske också gillar Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning.
Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa.
Publicerat av Mikroskop Redaktion –
läs våra redaktionella principer.
Önskade källor på Google
Se mer från Tidningen Mikroskop
Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.