Lupin, parkslide, jätteslide, jättebalsamin och kanadensiskt gullris utbreder sig i exponentiell takt längs vägar och järnvägar. Parkslide finns nu längs kusten upp till Umeå och lupin har på kort tid etablerat sig i hela landet och finns idag i cirka hälften av alla artrika vägkanter.
Jättebjörnlokan nästan utrotad
Jättebjörnlokan som tidigare hade betydande spridning anses inte längre ha någon nämnvärd spridning längs landets järnvägar.
Däremot har problemen med parkslide blivit större och är särskilt märkbart längs flera av landets järnvägar.
”Parkslide är oerhört svår att bekämpa”, säger Johan Rydlöv.
”Man måste få ner ganska hög värme i marken där parksliden växer och vi har testat flera olika metoder för detta.”
Tidsödande jobb som kräver avstängd tågtrafik
”Nu finns ett antal leverantörer av värmebehandlingar men detta är ett tidsödande jobb och det kräver generösa tider i spår med avstängd tågtrafik.”
Lupin är, enligt Johan Rydlöv, enklare och svårare att bekämpa. Lupinen har spridits från trädgårdar, där de tidigare odlades, till vägrenar och järnvägsspår och där successivt spridit sig längs oerhört långa sträckor.
”Den mest effektiva metoden är att slå lupinerna under blomning, före frösättningen”, säger Johan Rydlöv.
Tre veckor för att slå lupinerna
Gör man ingenting sprider sig lupinerna med fröna. Slår man lupinerna under frösättningen sprids de längs långa sträckor.
”Vi har tre veckor på att slå lupinerna”, säger Johan Rydlöv.
”Slår vi försent förvärrar vi situationen.”
”Det är förstås omöjligt att genomföra slåttern längs hundratals kilometer väg och tusentals kilometer järnväg i hela Sverige under tre veckor så vi måste prioritera de mest drabbade områdena.”
Lupiner gynnas av maskiner vid spåren
”Det är det naturligtvis svårt att få tider i spåren under just dessa veckor som infaller lite olika från år till år beroende på väder och vind.”
Dessutom gynnas lupiner av aktiviteter vid spåren. Maskiner som kör genom lupinbestånden och krossar fröskalen bidrar till spridningen av växterna.
Även det kanadensiska gullriset som sprider sig längs de svenska järnvägarna bekämpas bäst med upprepad slåtter under blomningen.
Nio landlevande invasiva växter
Den nationella förteckningen omfattar 34 invasiva främmande arter varav nio landlevande och 25 vattenlevande.
Landlevande arter:
- Blomsterlupin
- Sandlupin
- Vresros
- Kaukasiskt fetblad
- Sibiriskt fetblad
- Strandkotula
- Spärroxbär
- Kanadensiskt gullris
- Höstgullris