https://infogram.com/1plxwenqz6pqk1bqmjp5v0755wizw6xk551
Inom Socialdemokraterna finns det exempel där partiföreträdare historiskt tvingats välja mellan att ha kvar sina uppdrag eller driva aktiebolag inom välfärden.
I februari 2020 ställdes den socialdemokratiske kommunpolitikern och skolledaren i Göteborg, Patrick Gladh, inför just ett sådant ultimatum.
– Patrick Gladh har beslutat sig för att starta en vinstdriven friskola i aktiebolagsform. Det är bakgrunden, sa Socialdemokraternas gruppledare Jonas Attenius till Expressen.
– Man kan driva det här i stiftelseformer eller andra organisationsformer, men här är det ren traditionell aktiebolagsform. När jag säger att jag sätter välfärden först menar jag verkligen det. Och det går före vinstjakt och då blir det oförenligt med att driva en vinstdriven skola i aktiebolagsform.
Patrick Gladh valde att lämna sina uppdrag och driver i dag fyra förskolor, två grundskolor och två gymnasier via sitt aktiebolag – men utan att ha tagit ut någon vinst på sex år.
– Vi har inte tagit ut ett rött öre i utdelning och det finns verkligen inga planer att göra så framöver heller. Så det är en högst akademisk fråga för oss, säger Patrick Gladh i dag.
Patrick Gladh.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Öppna bild i helskärm
Expressens granskning av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets kandidater i årets val visar att 229 av dem driver aktiebolag inom välfärdssektorn: inom skola, vård och omsorg.
129 av dessa drivs av socialdemokrater.
Och i motsats till Patrick Gladh har många av dessa tagit ut vinst ur verksamheten. Ibland liten, ibland större.
Samtidigt som de kandiderar för partiet.
S, V och MP om vinster i välfärden
Socialdemokraterna går till val på ett stopp för vinster i skolan och vad man beskriver som ”vinstjakten” i övrig välfärd. På partiets senaste kongress förra året, slogs riktlinjen fast:
”Gemensamma skattepengar ska gå till utbildning, vård och omsorg, inte delas ut till privata ägare”.
En motsvarande formulering har Miljöpartiet i sitt handlingsprogram inför 2026, samtidigt som partiet stöder S i frågan om totalstopp för vinstuttag ur skola och förskola: ”Skattepengar avsedda för vård och omsorg ska gå till verksamheten, inte tas ut som vinst till aktieägare”.
Hårdast går Vänsterpartiet fram. Partiet vill helt ”avskaffa möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter”.
Visa merDe tar ut vinster trots partikravenhttps://infogram.com/1pj6qj917y91pnf675v2l9ywmxtmp695e06
Frågan om vinsterna i relation till partiets linje om att ”gemensamma skattepengar ska gå till utbildning, vård och omsorg, inte delas ut till privata ägare” är känslig.
Andreas Johansson är vd i C Omsorg AB, som driver två HVB-hem i Kils kommun under namnet Creare Omsorg. Två år i rad har de tilldelats utmärkelsen Branschvinnare, för att de i sin bransch ”HVB-hem för barn och unga med sociala problem” visat prov på starkt entreprenörskap och ”överträffat den egna branschens utveckling i såväl omsättning som resultat”.
Förra året beslutade Creare Omsorg om en aktieutdelning till ägarna på totalt 295 000 kronor, samtidigt utredde och kritiserade senare IVO bolaget för bemanningsbrister på boendena. Personalen saknade den utbildning och kompetens som krävs enligt tillståndet.
– Det är våra löner liksom. Vi tar ju ut väldigt lite i lön för övrigt. Utdelningen blir ju en form av lön för vårt arbete, för mig och min kompanjon, vi äger bolaget 50 procent var, säger Andreas Johansson.
”Vi måste få lite utdelning för det här slitet”, säger Andreas Johansson, S, vd Creare Omsorg.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Samma år som bolaget tog ut aktieutdelningen taxerade Andreas Johansson en inkomst av tjänst på strax över 1,1 miljoner kronor.
– Vi jobbar ju dygnet runt både jag och min kompanjon. Vi har en lön som är mycket lägre än, jämförbart med de roller vi har, i branschen.
Annons
1,1 miljoner taxerad årsinkomst låter ju inte jättelågt.
– Det är inte bara från det här bolaget, det är andra parter också. Vi är familjehem också. Jag kan tippa på att det är 800 000 kronor från bolaget.
Verksamhetens lyxbilar
IVO-kritiken ser han som helt skild från vinstbeslutet. Han hade gärna sett att de fått möjlighet att rekrytera kompetent personal, men utbudet är litet, menar han.
Intervjun görs på tredje försöket. När vi första gången får tag i Andreas Johansson lägger han på luren så fort vi presenterar oss och berättar vårt ärende. Andra gången avbryter han intervjun några minuter in i en fråga om vinstutdelningen, blockerar våra nummer och gör sig onåbar.
Creare Omsorg har två HVB-hem för barn i värmländska Kil. VD:n Andreas Johansson kandiderar för S i årets val.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Creare Omsorg har två HVB-hem för barn i värmländska Kil. VD:n Andreas Johansson kandiderar för S i årets val.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Först efter att vi sökt honom via Socialdemokraternas partiordförande i Karlstad återkommer han.
– Jag har haft så mycket att göra, säger han.
Andreas Johansson har ett stort bilintresse, som genomsyrar hans egna sociala medier. Han har en röd Porsche 911 Carrera som han köpte förra våren.
Bilintresset avspeglar sig också i Creare Omsorgs bilpark, där HVB-verksamheten har två exklusiva Mercedes GLE AMG 53 hybrider av 2025 års modell leasade, med ett nybilsvärde på mellan 1,1 och 1,4 miljoner.
En Mercedes GLE AMG 53 till vänster. Till höger i bild är en av bolagets två miljonfordon, utanför kontoret i centrala Karlstad.
Foto: ADOBE STOCK och HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
När Expressen söker Andreas Johansson står den ena Mercedesen parkerad utanför hans hem och den andra disponeras under dagen av den andra delägaren i bolaget.
– Alla bilar är verksamhetsbilar som används av all personal, säger Andreas Johansson.
Det kan ju låta som väldigt lyxbetonat att ha två bilar med ett nyinköpspris på över 1,1 miljoner i en HVB-verksamhet för barn?
– Det är två bra bilar med hög säkerhet för behandling av klienter. Det är inga konstigheter alls. Mercedes är ju dyra bilar. Vi ska ha säkra och trygga bilar för våra barn och vår personal.
Han ser ingen konflikt mellan den egna verksamheten och partiets riktlinje om att skattepengar till utbildning, vård och omsorg ska gå tillbaka till verksamheten och inte delas ut till privata ägare.
– Jag ser inte det som ett bekymmer. Vinstutdelningen är väldigt, väldigt liten i förhållande till det arbete och det slit som vi två ägare lägger ner. Vi har byggt upp det här från noll, från 2018 och framåt. Alla vinster vi gör går i regel tillbaka. Sen om det finns möjlighet till lite uttag så gör vi det. Vi har lagt ner vår själ i det här, vi måste få lite utdelning för det här slitet.
S-kandidaten Nemrud Büyükkaya har nyligen startat bolaget Öresund vårdcentral AB efter att ha bedrivit en vinstgivande läkarkonsultverksamhet.
Foto: Privat / Facebook
Öppna bild i helskärm
Andreas Johanssons partikollega Nemrud Büyükkaya har de senaste fem åren tagit ut 1,4 miljoner kronor i aktieutdelning ur sitt bolag Näckroshälsan AB, som erbjuder läkartjänster.
Samtidigt har han ett nybildat bolag Öresund vårdcentral AB, som ska bli en ny privat vårdcentral.
Annons
När vi kontaktar honom och berättar om vårt ärende, ber han att få återkomma senare. Men i stället för att ställa upp på en intervju om sin kandidatur och välfärdsbolagen, skickar han en skriftlig kommentar där han ställer sig bakom partiets inställning i frågan om vinster i välfärden.
Det hade ju varit bättre om jag var stålarbetare
”Skattepengar som är avsedda för vård ska i första hand gå till patienter, personal, kvalitet och god tillgänglighet.”
”För mig är det också viktigt att skilja mellan vinst som en naturlig del av eget arbete och företagande, och den vinstjakt som S kritiserar när offentligt finansierade välfärdsverksamheter riskerar att prioritera ägarnas avkastning framför patienternas behov.”
I Partille kandiderar Daniel Eriksson i årets val samtidigt som han driver en privat vårdcentral, där han i senaste årsredovisningen tog ut 300 000 kronor i vinst.
Och det har skapat diskussioner i partiet, berättar han.
– Det hade ju varit bättre om jag var stålarbetare, om man säger så.
Magdalena Anderssons svar
Men hur kommer det sig då att en politiker som startar ett aktiebolag inom välfärdssektorn ställs inför ultimatum, medan andra kan kandidera till nya uppdrag trots att de inte bara har aktiebolag utan också tar ut vinst ur välfärden?
”Vi vill ju förändra lagstiftningen”, säger Magdalena Andersson, S, om Expressens granskning.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärm
Magdalena Andersson säger att fallet Patrick Gladh var en lokal fråga.
– Den typen av avvägningar gör våra lokala partiorganisationer. De fattar de besluten självständigt. Där kan man säkert också komma fram till olika saker i olika delar av landet.
Hon ser inget större problem med partikandidater som tar ut vinster ur välfärdsbolag i rådande läge.
– Så länge vi har den lagstiftning som vi har, då följer ju människor den lagstiftningen. Men vi vill ju förändra lagstiftningen.
Men kan det vara problematiskt utifrån att det kan ses som dubbeltydigt att det är personer som kandiderar i årets val som tjänar pengar på skattemedel som går till välfärden?
– Samtidigt har vi ju moderater som tar ut semester trots att moderater har röstat emot varenda utökning av semestern som vi socialdemokrater någonsin har genomdrivit. Det vore problematiskt om det var så att man motarbetade att man ska göra någonting åt vinsten och välfärden, säger Magdalena Andersson.
– Min bild är att väldigt många svenskar är rent ut sagt urförbannade på att våra skattepengar, de som vi kämpar och sliter för att få i lön och sen betalar i skatt, att de går till välfärdskapitalister i stället för att gå till barnen i skolan, till lärare eller till undersköterskor.