Sverige inför kostnadsfri vaccination mot vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet 2027. Men alla barn får inte vaccinet samtidigt. De yngsta går in i det ordinarie programmet från 18 månaders ålder, medan äldre barn omfattas av en stor ikappvaccination som börjar den 1 mars 2027 och rullas ut under flera år.
Det avgörande för många föräldrar är därför när barnet är fött och hur gammalt det är när programmet startar.
Får mitt barn gratis vattkoppsvaccin?
Grundreglerna ser ut så här:
Det betyder framför allt att uttrycket ”gratis vattkoppsvaccin från 2027” inte innebär att alla barn kan boka två doser så fort året börjar.
När börjar vaccinationen mot vattkoppor?
Det ordinarie vaccinationsprogrammet börjar den 1 januari 2027.
Barn som omfattas av det vanliga barnvaccinationsprogrammet får två doser:
- den första vid 18 månaders ålder
- den andra i årskurs 1–2, ungefär vid 7–8 års ålder
Det är barn födda 1 juli 2025 eller senare som går in i det nya ordinarie programmet på detta sätt.
För äldre barn finns i stället en särskild ikappvaccination.
Ikappvaccinationen börjar den 1 mars 2027
Den stora ikappinsatsen för barn som inte redan är immuna ska kunna börja den 1 mars 2027.
Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 5–17 år.
Men den 1 mars är startdatumet för hela satsningen – inte ett datum då samtliga 5–17-åringar automatiskt får sin första spruta.
Vaccinationerna ska rullas ut successivt genom bland annat barnhälsovården, elevhälsan och primärvården. Planeringen är gjord för att alla berörda barn ska kunna nås över flera år.
Vad händer med barn som är 2–4 år när programmet börjar?
Det här är den grupp som lättast hamnar mellan formuleringarna om det nya programmet.
Ett barn som är fött före den 1 juli 2025 kan vara för gammalt för att få den nya ordinarie 18-månadersdosen när programmet startar.
Samtidigt börjar ikappvaccinationen först vid fem års ålder.
Det innebär att exempelvis en treåring inte automatiskt får vattkoppsvaccinet under våren 2027 bara för att vaccinationen blivit kostnadsfri.
Planeringen innebär i stället att yngre barn som inte omfattas av ordinarie programmet kan komma in i ikappinsatsen när de blir äldre.
Exempel:
Det går därför inte att bara titta på barnets ålder under 2027. Födelsedatumet spelar stor roll.
Får alla 5–17-åringar vaccin direkt under 2027?
Nej.
Ikappvaccinationen är omfattande och ska genomföras successivt.
Planeringen innebär bland annat att vaccinationer kan samordnas med andra tillfällen då barn redan träffar BVC, elevhälsa eller vården.
För skolbarn kan vaccinationen exempelvis ges i anslutning till andra vaccinationstillfällen under skolåren.
Äldre tonåringar behöver samtidigt nås innan de fyller 18 och lämnar målgruppen. Därför finns det skäl att prioritera de äldsta ungdomarna tidigt i satsningen.
Föräldrar bör alltså inte räkna med att barn i samma ålder automatiskt vaccineras samma månad i hela Sverige.
Var får barnet vaccinet?
Vaccinationen kommer huvudsakligen att skötas genom de verksamheter som redan vaccinerar barn.
För yngre barn blir BVC en viktig väg.
För skolbarn blir elevhälsan och skolsköterskan centrala.
Äldre ungdomar och barn som inte nås genom dessa verksamheter kan i stället vaccineras inom regionens primärvård.
Exakt organisation kan därför skilja sig mellan olika delar av landet.
Måste föräldrar boka vaccinationen själva?
Utgångspunkten är inte att alla föräldrar ska börja ringa vårdcentralen den 1 januari eller den 1 mars 2027.
Folkhälsomyndighetens information är att BVC eller skolsköterskan kontaktar vårdnadshavaren när vaccinationen är aktuell.
Regionerna och kommunerna behöver samtidigt organisera den stora ikappinsatsen lokalt. Det kan därför komma regional information om exempelvis bokning, kallelser och särskilda vaccinationsmottagningar när starten närmar sig.
Den praktiska tidpunkten kan alltså skilja sig även mellan två barn som båda omfattas av gratis vaccination.
Behöver barn som redan haft vattkoppor vaccineras?
Normalt inte.
Efter genomgångna vattkoppor utvecklar en frisk person vanligtvis immunitet mot sjukdomen. Ikappvaccinationen är framför allt till för barn som fortfarande är mottagliga för vattkoppor.
Det innebär att ett barn som med säkerhet redan har haft sjukdomen normalt inte behöver ta två nya doser enbart för att vaccinationen införs i programmet.
Viruset försvinner däremot inte helt ur kroppen efter vattkoppor. Det kan ligga vilande och senare i livet aktiveras igen som bältros.
Vad händer om vi inte vet om barnet haft vattkoppor?
Det är inte ovanligt att föräldrar är osäkra, särskilt om barnet haft ett mycket lindrigt utslag eller om sjukdomen inträffade när barnet var litet.
Aktuellt professionsstöd inför vaccinationsstarten anger att vaccination kan rekommenderas när det är osäkert om barnet tidigare haft vattkoppor.
Man behöver normalt inte först göra ett blodprov för att leta efter antikroppar.
Det är inte heller samma sak som att barnet riskerar en helt ny vaccineringsserie om det i efterhand visar sig att det redan haft infektionen.
Den slutliga bedömningen görs av vården när vaccinationen blir aktuell.
Om barnet redan fått en privat dos
Vattkoppsvaccin har gått att köpa privat även innan det nationella programmet införs.
Ett barn som redan fått en dos ska därför inte automatiskt behandlas som ovaccinerat.
Vaccination mot vattkoppor ges normalt i två doser, och en dokumenterad tidigare dos kan räknas in. Serien behöver normalt inte startas om bara för att lång tid har gått sedan den första dosen.
Föräldrar bör därför uppge att barnet tidigare vaccinerats och om möjligt kunna visa journalanteckning, vaccinationskort eller annan dokumentation.
Däremot är de nationella administrativa detaljerna ännu inte fullständigt publicerade för exakt hur en privat första dos ska kompletteras inom den kostnadsfria ikappvaccinationen i varje region.
Det finns alltså ingen anledning att utgå från att barnet måste ta om dos 1, men exakt var och när en eventuell återstående dos ges kan behöva avgöras lokalt.
Hur många doser behövs?
Det svenska programmet bygger på två doser.
För barn i det ordinarie programmet blir upplägget:
- dos 1 vid 18 månader
- dos 2 i årskurs 1–2
För barn som vaccineras genom ikappinsatsen kan tidpunkterna se annorlunda ut beroende på barnets ålder och tidigare vaccinationer.
Ett barn som redan fått en dos privat behöver alltså inte nödvändigtvis samma upplägg som ett helt ovaccinerat barn.
Varför inför Sverige vattkoppsvaccin?
Vattkoppor är mycket smittsamt och de flesta barn i Sverige har hittills smittats någon gång under barndomen.
För många blir sjukdomen relativt lindrig, men den kan också leda till komplikationer och sjukhusvård. För vissa personer kan infektionen bli betydligt allvarligare.
Genom att vaccinera barn brett vill Sverige minska både antalet sjukdomsfall och sjukdomens följder.
Folkhälsomyndigheten har samlad information om vaccination mot vattkoppor.
Vattkoppor blir anmälningspliktigt redan den 1 november 2026
En förändring sker redan innan vaccinationerna börjar.
Från den 1 november 2026 blir bekräftade fall av vattkoppor anmälningspliktiga i Sverige.
Det betyder inte att föräldrar själva måste anmäla sitt barns sjukdom till myndigheterna. Rapporteringen görs av hälso- och sjukvården.
En viktig anledning är att myndigheterna behöver kunna följa hur förekomsten av vattkoppor förändras när det nya vaccinationsprogrammet införs.
Viktiga datum för vattkoppsvaccinet
Det här behöver föräldrar göra
För de flesta krävs ingen omedelbar åtgärd.
Har barnet nyligen fått eller redan fått vattkoppsvaccin privat är det bra att spara dokumentationen. Detsamma gäller om barnets tidigare vaccinationshistorik finns hos en annan vårdgivare.
När vaccinationen blir aktuell väntas information komma genom BVC, skolsköterskan eller den egna regionen.
Och för familjer med ett barn som är två, tre eller fyra år när programmet börjar är det viktigaste att känna till att barnet inte har blivit bortglömt: det kan helt enkelt dröja tills barnet når rätt ålder för ikappvaccinationen.