Italien har 1 061 ton i New York
Nederländernas beslut har nu riktat blickarna mot Italien. Landet har en av världens största nationella guldreserver, totalt omkring 2 452 ton.
Av detta finns 1 061,5 ton i USA, motsvarande 43,3 procent av hela reserven. Nästan 1 100 ton finns i Italien, medan betydligt mindre mängder förvaras i Schweiz och Storbritannien.
Vid utgången av 2025 var hela den italienska guldreserven värd 289,2 miljarder euro, enligt Banca d’Italia. Värdet hade då ökat med över 90 miljarder euro på ett år, främst till följd av det stigande guldpriset.
Sverige har också guld i New York
Även Sveriges guld är utspritt över flera länder. Den 30 april 2026 ägde Riksbanken 125,7 ton guld till ett marknadsvärde på 172,6 miljarder kronor.
Guldet förvaras hos Bank of England i London, Bank of Canada, Federal Reserve Bank of New York och den schweiziska centralbanken samt i Riksbankens egen depå i Sverige.
Nästan hälften finns i London. Riksbankens publicerade fördelning anger 13,1 ton hos Federal Reserve Bank of New York, motsvarande drygt en tiondel av hela den svenska guldreserven.
Därför ligger guldet utomlands
Att Sverige har guld i andra länder betyder inte att Riksbanken har lämnat ifrån sig kontrollen över tillgångarna. Placeringen är medveten och fyller flera funktioner.
Riksbanken framhåller att en geografisk spridning minskar säkerhetsrisken. Att nästan hälften finns i London har ytterligare en förklaring: Där finns världens största kommersiella marknad för fysiskt guld.
Om Riksbanken snabbt skulle behöva använda eller sälja en del av reserven finns guldet alltså redan på en av de viktigaste handelsplatserna.
Det är också en viktig del av resonemanget bakom Nederländernas senaste förändring. Landet tar inte i första hand hem guldet, utan flyttar tyngdpunkten från Nordamerika till London för att göra reserverna lättare att omsätta i en kris.
Guldet får större betydelse i oroliga tider
För centralbankerna fungerar guld på ett annat sätt än ett vanligt sparande. Det är en reservtillgång som bland annat bidrar till riskspridning och kan användas när det finansiella systemet utsätts för stora påfrestningar.
Intresset har dessutom ökat. Enligt World Gold Council har världens centralbanker köpt omkring 1 000 ton guld per år i genomsnitt under de senaste fyra åren, ungefär dubbelt så mycket som det årliga genomsnittet under det föregående årtiondet.
Geopolitisk oro är en viktig del av förklaringen. Guld har ingen motpartsrisk på samma sätt som exempelvis en obligation och används därför som en del av centralbankernas riskspridning.
Nederländernas beslut visar samtidigt att frågan inte längre bara är hur mycket guld ett land ska äga. I en kris kan även platsen där guldet förvaras få betydelse.
Sverige har redan valt att sprida riskerna mellan fem depåer. Men när europeiska centralbanker börjar se över kartan för sina reserver hamnar även de svenska guldtackorna i New York åter i blickfånget.
Källor: Sveriges Riksbank, De Nederlandsche Bank, Banca d’Italia, Corriere della Sera, World Gold Council
Läs mer: Guldpriset rusar: Därför är investerare beredda att betala rekordnivåer – E55
ANNONS
Läs mer från E55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera