Kapitalavkastningen bär överskottet
Primärinkomsterna, som främst består av kapitalavkastning och löner, gav ett överskott på 100,9 miljarder kronor, upp 24,9 miljarder på ett år. Överskottet i kapitalavkastning steg från 72,5 till 97,6 miljarder kronor, varav portföljinvesteringar bidrog med 38,5 miljarder, en ökning med 23,0 miljarder.
Sekundärinkomsterna, som rymmer bland annat EU-avgifter och internationellt bistånd, gav samtidigt ett underskott på 28,4 miljarder kronor, 6,1 miljarder större än i fjol.
Räknat som ett genomsnitt över fyra kvartal motsvarar bytesbalansöverskottet 6,2 procent av BNP, mot 6,0 procent kvartalet före.
Nettotillgångarna ökar med 1 200 miljarder
Utlandsställningen visar att Sveriges nettotillgångar mot omvärlden uppgick till 5 263,7 miljarder kronor vid kvartalets slut, en ökning med 1 215,8 miljarder från första kvartalet. Tillgångarna i utlandet växte till 24 890,0 miljarder kronor och skulderna till 19 626,3 miljarder.
Den finansiella balansen, som bara fångar faktiska transaktioner, visade en nettoutlåning på 178,7 miljarder kronor under kvartalet.
Resterande knappa tusen miljarder av ställningsökningen förklaras alltså av värdeförändringar, kursrörelser på tillgångarna och valutaeffekter. som per definition inte bokförs i betalningsbalansen.
Inom den finansiella balansen svarade portföljinvesteringar för 254,0 miljarder kronor i nettoutlåning och direktinvesteringar för 78,0 miljarder, medan övriga investeringar gav en nettoupplåning på 140,9 miljarder kronor.
Läs mer från Realtid – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera