Snart ska alla förpackningar som släpps ut på EU-marknaden gå att återvinna eller återanvända.

Skräp ligger på marken, i bakgrunden syns containrar man sätter skräp i.

Öppna bildvisare

EU-regler ska motverka nedskräpning men det är fortfarande oklart hur vi ska nå målen. Bild: Marica Hildén / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 4:44

  • EU:s nya förpackningsförordning började tillämpas i augusti. Senast 2030 ska alla förpackningar vara återvinningsbara.
  • EU:s mål är att återvinna hälften av plastförpackningarna. Finland når bara 30 procent.
  • Företag varnar för högre priser och förändrad kvalitet på plastförpackningar.
  • Finland betalade 90 miljoner euro i EU-avgifter för plast som inte återvanns år 2023, i år ser kostnaden ut att bli 114 miljoner.

Plast är ett nödvändigt material när livsmedel ska förpackas och säljas. Problemet med plast är att den alltför ofta hamnar ute i naturen, längs stränderna och i haven. Det här vill nu EU lösa med en ny förordning: förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR).

Senast 2030 ska alla förpackningar som släpps ut på EU-marknaden vara återvinningsbara eller återanvändbara, enligt förordningen, som började tillämpas den 12 augusti i år.

Det ställs krav på att minimera förpackningarna och vissa typer av förpackningar kommer att förbjudas helt.

EU:s mål är att medlemsländerna ska återvinna hälften av alla plastförpackningar. Finland når upp till ungefär 30 procent.

– Om vi jobbar metodiskt med att minska den totala mängden plast och samtidigt designar produkter som går att återanvända tror jag att vi är på god väg, säger Tim Forslund, seniorexpert på Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet.

Liten efterfrågan hittills

Det är inte bara konsumenterna som måste bli bättre på att sortera plast och förpackningar rätt. Det kommer också att kräva mycket uppfinningsrikedom och nytänk hos alla som sysslar med att producera, förpacka och sälja olika produkter.

Enligt Tim Forslund finns det många företag i Finland som har kommit långt med att återvinna plast. Problemet för de här företagen har varit att det är så billigt att producera ny plast att efterfrågan på återvunnen plast har varit liten.

Forslund tror att den nya EU-förordningen kommer att sätta fart på produktionen och att företagen i framtiden kommer att få bättre betalt för den återvunna plasten.

Finland betalade cirka 90 miljoner euro i extra EU-avgifter för plastförpackningar som inte återvanns år 2023 och i år ser notan ut att landa på 114 miljoner euro.

En man i kavaj i en korridor.

Öppna bildvisare

Tim Forslund, seniorexpert på Sitra, anser att grundproblemet är att det är så billigt att producera ny plast. Bild: Patrik Schauman / YleHögre priser och sladdrigare påsar

Pedersöreföretaget Fresh Servant tillverkar bland annat salladsmåltider. Där har man förberett sig inför de nya EU-reglerna i flera år, trots att det inte har kommit några tydliga anvisningar om hur de nya kraven ska tillämpas i praktiken.

Kommunikationsdirektör Minna Sillanpää hoppas att mer detaljerade anvisningar kommer snart eftersom det tar tid att ta fram nya förpackningar för färska livsmedel. För livsmedelsförpackningar är det särskilt viktigt eftersom kraven också berör produktsäkerhet och hållbarhet.

En kvinna i väst står framför en panelvägg.

Öppna bildvisare

Kommunikationsdirektör Minna Sillanpää tror att konsumenterna kommer att märka förändringen först då all sorteringsinformation dyker upp på förpackningarna. Bild: Privat

Enligt henne kan det hända att företaget måste höja priset på sina produkter eftersom nya krav på förpackningarna kan innebära nya kostnader.

– Det har också att göra med dem som utvecklar och säljer förpackningarna, att de lyckas med stora volymer så att priserna hålls rimliga, säger Sillanpää.

Enligt Raul Hartman, förpackningsansvarig vid Valio, har man förberett sig inför den nya EU-förordningen i flera år. Enligt honom kan det mycket väl vara så att priserna går upp en aning eftersom processerna kring plaståtervinningen är omfattande.

Hartman tror också att konsumenterna kommer att märka en skillnad i plastförpackningarnas kvalitet: vissa påsar kan bli sladdrigare och andra påsar strävare.

En man som lutar hakan i sin hand.

Öppna bildvisare

En massa detaljer är ännu oklara och de kommer att bli klara mycket sent. Det blir väldigt ont om tid för att testa av nya förpackningar, säger Raul Hartman. Bild: Valio OyMänniska eller maskin: vem ska sortera?

Alla plastförpackningar ska i framtiden märkas med en färgkod eller en symbol för att vi lättare ska kunna sortera rätt så att förpackningarna kan återvinnas. Det här kodsystemet kommer att vara likadant i hela EU och är planerat att tas i bruk 2028.

Tim Forslund vid Sitra säger att det finns en viss risk i att överlåta plastsorteringen till konsumenterna. Han påminner om den gyllene regeln vid källsorteringskärlen: ”Är det en förpackning och är det plast, så ska det slängas i plastinsamlingen.”

Det som också ställer till bekymmer är att det finns så många plastliknande material, såsom frigolit, PVC, svart plast och olika typer av laminat, som den i till exempel chipspåsar.

– Men på det stora hela är det främsta problemet inte att folk sorterar fel utan att de inte sorterar alls så att en stor del av plasten hamnar i restavfallet, det är därför vi ligger så långt efter EU:s återvinningsmål, säger Forslund.

Han hoppas att sorteringen i framtiden i större utsträckning ska ske maskinellt.

– Maskiner sorterar mycket bättre än vad gemene man klarar av.

I vissa länder har man byggt system där i princip allt återvinningsbart slängs i en påse som anläggningen sedan sorterar optiskt, säger Forslund.

– Det är fiffigt och då behöver man heller inte flera sorteringskärl.

Är du noga med att sortera plast? Berätta i kommentarsfältet.