Koltrast.
Foto: Erik Hansson
Koltrasten, som hittades på Öland nyligen, visade sig ha dött av Usutuviruset. Det är första fyndet av viruset i Sverige sedan 2019 – även då en koltrast på Öland, bara några kilometer från årets konstaterade fall.
– Det är nog ingen slump, säger Anders Lindström, myggexpert och forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Jag tror att viruset finns på fler ställen än vi känner till och är relativt utbrett i södra Sverige. Jag ska försöka samla in husmyggor för att undersöka det vidare. Myggorna övervintrar som fullvuxna individer, och viruset övervintrar tillsammans med dem.
SVA efterlyser även rapporter om sjuka eller döda koltrastar. Viruset drabbar nämligen framför allt koltrastar även om andra fågelarter också kan smittas när de bits av myggor som bär på viruset.
Virusen sprids med klimatförändringarna
Smittan rör sig också tydligt norrut. De senaste åren har Usutuviruset dödat mängder av koltrastar i stora delar av Danmark, i våras upptäcktes det för första gången i Skottland och smittan är relativt vanlig i södra och centrala delarna av Europa. Anledningen till att den dyker upp allt längre norrut är tydlig.
– Det är klimatförändringarna, säger Anders Lindström. När det blir varmare överlever fler myggor så populationerna blir större. Det ökar risken för spridning. Det är som mest myggor i augusti-september och då smittas även flest koltrastar.
Viruset sprids av myggor, bland annat av sydlig husmygga, som är vanlig i Sverige. Det finns med andra ord skäl att tänka sig att smittan blir allt vanligare i landet och Anders Lindström tror att viruset redan kan vara relativt utbrett i södra Sverige. Han var på Falsterbo nyligen och fick då höra att folk hittat en del döda koltrastar i samband med utbrottet i Danmark.
Oroväckande mönster – nilfebern på intåg?
Det är oroväckande även för människor att viruset kan vara etablerat i landet. Inte för att Usutuviruset är så farligt för människor, förutom de med nedsatt immunförsvar som kan få skador på hjärnan, men det finns en annan faktor som spelar in.
– Vi har sett ett mönster: ett par år efter att Usutu etablerat sig brukar West Nile-viruset dyka upp. Det första fallet av West Nile i Danmark konstaterades i höstas – två år efter de första fallen av Usutu. Vi får väl se, men det ligger i farans riktning. West Nile har också rört sig norrut och de två virusen är väldigt lika i hur de sprids och West Nile verkar följa efter Usutu några år efter. Det är lite oklart varför det är så.
Anders Lindström, forskare vid SVA.
Foto: Selfie
På en punkt skiljer de sig dock – West Nile/nilfeber är värre för människor. 80 procent av de smittade får förvisso inga symtom överhuvudtaget, men hos mindre än en procent av de infekterade blir sjukdomen allvarlig med tecken på hjärn- eller hjärnhinneinflammation, skriver Folkhälsomyndigheten. Av de som får en allvarlig infektion avlider cirka 17 procent.
Behöver allmänhetens hjälp
För att få bättre koll på virussituationen över huvud taget behövs allmänhetens hjälp. Hittar du en död koltrast i södra Sverige föreslår Anders Lindström att du lägger den i frysen och rapporterar in den för att höra hur du ska agera.
– Vi behöver få en bättre uppfattning om hur stort utbrottet faktiskt är. Just nu försvinner myggorna för säsongen – de är fokuserade på övervintring, så smittspridningen kan nog avta. Till våren kan man hålla utkik igen, säger Anders Lindström.
Även synligt sjuka koltrastar kan rapporteras in. De som drabbats av Usutuviruset kan vara apatiska, flyger inte undan när man närmar sig, har stökig fjäderdräkt, okoordinerade rörelser och kan få anfall.