Tarik Saleh och Svenska Filminstitutets vd Anna Croneman deltog på söndagen i Lumière Summit i södra Frankrike – ett nytt internationellt toppmöte där några av film- och streamingvärldens tyngsta aktörer samlades. Netflix, Disney och HBO fanns bland bolagen på plats när filmbranschens kris diskuterades. Mötet slutade dessutom med en miljardplan och en ny internationell filmallians där Sverige är med från början.
Lumière Summit hölls den 7 september i Saint-Paul-de-Vence utanför Nice och samlade enligt det franska presidentkansliet över 200 deltagare från omkring 60 länder, regioner och internationella organisationer.
Bland deltagarna fanns regissörer, producenter, politiker, filmmyndigheter och några av världens mäktigaste mediechefer.
För Sveriges del deltog bland andra Tarik Saleh, aktuell som en av landets mest internationellt etablerade regissörer, och Anna Croneman från Svenska Filminstitutet.
Netflix och Disney satt vid samma bord
Det ovanliga med Lumière Summit är bredden.
Netflix representerades av bolagets co-CEO Ted Sarandos. Disney hade bland andra Dana Walden och Alan Bergman på plats. Även HBO-chefen Casey Bloys, Sony Pictures-chefen Tom Rothman och representanter från Cannesfestivalen deltog.
Det betyder att traditionella filmaktörer, offentliga filminstitut och de globala streamingbolag som på många sätt förändrat hela marknaden nu diskuterade samma problem.
Frågorna handlade bland annat om hur film ska finansieras framöver, hur intäkterna ska fördelas, biografernas framtid, artificiell intelligens och hur lokala filmbranscher ska kunna överleva i en värld där några få globala plattformar kontrollerar en allt större del av publikens tittande.
Det är också bakgrunden till att toppmötet över huvud taget arrangerades.
Filmindustrin har under några få år drabbats av flera förändringar samtidigt. Pandemin slog hårt mot biograferna, publikens vanor har förändrats och streaming har blivit en permanent del av marknaden. Samtidigt har produktionskostnader stigit och AI öppnat en ny konflikt om både upphovsrätt och kreativa yrken.
Frankrike och Sydkorea satsar en miljard euro
Mötet blev inte bara en diskussion om problemen.
Frankrike och Sydkorea presenterade ett gemensamt initiativ där de två länderna tillsammans ska mobilisera en miljard euro för film och rörlig bild mellan 2027 och 2031.
Frankrike ska stå för 500 miljoner euro och Sydkorea för lika mycket.
Tarik Saleh berättade under mötesdagen för SVT om den stora satsningen.
Pengarna innebär däremot inte att svenska filmskapare automatiskt får tillgång till en ny miljardfond. Initiativet är ett fransk-koreanskt samarbete, även om ambitionen är att fler länder senare ska kunna ansluta sig.
Den stora signalen är snarare att två av världens mest profilerade filmländer nu vill bygga ett internationellt svar på en kris som hittills i stor utsträckning behandlats nationellt.
Sverige med och grundar ny filmallians
För Sverige är ett annat beslut från mötet minst lika intressant.
Under Lumière Summit bildades Lumière Alliance, ett internationellt nätverk mellan offentliga institutioner som arbetar med film och audiovisuell politik.
54 filmmyndigheter har redan anslutit sig.
Svenska Filminstitutet är en av medgrundarna.
Alliansen ska bland annat arbeta med filmfinansiering, internationella samarbeten, upphovsrätt, artificiell intelligens och relationen mellan nationella filmbranscher och globala plattformar.
Det innebär inte några omedelbara nya pengar till svensk film. Däremot får Sverige en plats i ett permanent internationellt forum där just de frågor som just nu är avgörande för den svenska filmbranschen ska diskuteras.
Det kan bli betydligt viktigare än själva toppmötet.
Svensk film har redan stora problem
Tidpunkten är knappast slumpmässig ur ett svenskt perspektiv.
Den svenska biofilmen hade ett mycket svagt 2025. Omkring 1,2 miljoner biljetter såldes till svenska filmer och marknadsandelen landade på 12 procent, jämfört med 22 procent året före.
Samtidigt har möjligheten att finansiera svensk film blivit en allt större fråga.
Filminstitutet har konstaterat att antalet svenska spelfilmer som kan få produktionsstöd ligger omkring en tredjedel lägre än för tio år sedan.
Regeringen presenterade under sommaren en ny filmpolitik med ambitionen att öka samspelet mellan offentlig och privat finansiering. Däremot gick man inte vidare med Filmutredningens förslag om en ny filmfond, något som Filminstitutet kritiserade kraftigt.
Det är i den miljön Sverige nu går in i Lumière Alliance.
Streamingbolagens roll blir den stora frågan
En av de känsligaste frågorna framöver blir sannolikt hur Netflix, Disney och andra internationella plattformar ska bidra till nationell filmproduktion.
Den svenska Filmutredningen föreslog tidigare att större beställ-tv-tjänster skulle kunna behöva betala en avgift baserad på sin svenska omsättning om de inte redan investerar tillräckligt mycket i nya svenska produktioner.
Samma grundproblem finns i flera europeiska länder.
Streamingbolagen har gett svenska produktioner en helt ny internationell räckvidd och fortsätter samtidigt att beställa lokalt innehåll. Hurbra har exempelvis tidigare skrivit om den svenska Netflixfilmen Stormen.
Men när allt större delar av publiken flyttar från traditionell tv och bio till globala tjänster uppstår frågan om hur finansieringen av det nationella ekosystemet ska följa efter.
Just därför är Netflix och Disneys närvaro på Lumière Summit betydelsefull.
De sitter inte längre vid sidan av den traditionella filmindustrin. De är en central del av den.
Ny deklaration om AI och upphovsrätt
Toppmötet resulterade också i Lumière Declaration, som undertecknades av fler än 120 deltagare.
Deklarationen slår bland annat fast att mänsklig kreativitet ska stå i centrum för framtidens filmproduktion och att upphovsrätt och rimlig ersättning behöver skyddas när ny teknik utvecklas.
Det är i första hand en gemensam principförklaring och ingen bindande internationell lag.
Men frågan har fått större betydelse i takt med att generativ AI blivit bättre på att skapa både bild, video, röster och manusliknande material.
För filmskapare handlar diskussionen därför inte bara om pengar och biobiljetter. Den handlar också om vem som i framtiden äger innehållet och vem som ska få betalt när teknikbolag tränar och använder modeller på mänskligt skapat material.
Kan påverka svensk filmpolitik
Det är för tidigt att säga om Lumière Summit leder till några konkreta förändringar i Sverige.
Men mötet visar åtminstone att den svenska filmkrisen inte är unik.
Samma frågor om finansiering, streaming, publikflykt, AI och biografer diskuteras samtidigt i stora delar av världen.
Skillnaden är att Frankrike och Sydkorea nu också kopplar stora ekonomiska resurser till arbetet.
Sverige har inte gjort något motsvarande.
Därför kan Filminstitutets plats i den nya alliansen bli politiskt intressant. Sverige får möjlighet att jämföra sin modell med länder som valt betydligt mer offensiva lösningar och samtidigt delta i gemensamma internationella initiativ.
Lumière Summit beskrivs som början på ett långsiktigt samarbete snarare än ett enstaka möte. Mer information om initiativet finns på Lumière Summits officiella webbplats.
För Tarik Saleh var söndagens möte en plats bland filmvärldens mäktigaste beslutsfattare.
För svensk film kan det på sikt bli något större än så.