Publicerad 23 sep 2025 kl 11.51Uppdaterad kl 12.02
FN är i ”djup kris”.
Det menar Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt.
Orsaken är att USA drar sig ur allt fler samarbeten och inte betalar sina bidrag, enligt honom.
Carl Bildt.
Foto: Stefan Jerrevång / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
FN fyller 80 år.
Foto: SUTANTAADITYA.COM/SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Öppna bild i helskärm
Donald Trump.
Foto: JULIA DEMAREE NIKHINSON / AP TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Den så kallade FN-veckan i New York är i gång.
FN:s generalförsamling inleds under tisdagen samtidigt som organisationen firar FN:s 80-årsdag.
Mycket kommer att handla om Gazakriget.
Men inte allt. Den andra stora frågan kommer att bli FN:s framtid, tror Sveriges tidigare utrikes- och statsminister Carl Bildt (M).
”Med ett USA som inte betalar sina bidrag är organisationen i djup kris, och till den finansiella krisen, som ju också påverkar de humanitära hjälpinsatserna runtom i världen, skall ju läggas den politiska krisen med ett USA som drar sig ur allt mer av global samverkan oavsett om det gäller klimat, hälsa eller något annat”, skriver han på sin blogg.
Mindre budget
FN kämpar med finansieringen.
Bakgrunden är år av ekonomiska problem eftersom alla medlemsstater inte betalat det de ska. Sedan Trump gjorde comeback i ovala rummet har USA inte betalat någonting.
Det är oklart hur Washington kommer att agera framåt. USA har tidigare lämnat flera FN-organ, däribland Världshälsoorganisationen (WHO).
Generalsekreterare António Guterres har tidigare föreslagit en nedskärning på 15 procent i FN:s budget för 2026. Det innebär att tusentals anställda riskerar att sägas upp.
Samarbete – på andra sätt?
Det avgörande nu är om ett FN med mindre USA är möjligt, enligt Bildt. Kanske skulle EU tillsammans med en koalition av andra länder kunna se över möjligheterna till en ny typ av samarbete, skriver han:
”Stora delar av världen i övrigt strävar efter mer av samarbete, men de måste det kanske ske på andra sätt”.
Fakta: FN och generalförsamlingen
Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.
Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s andre generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: ”FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet”.
Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).
I generalförsamlingen i FN-högkvarteret i New York har de 193 medlemsstaterna var sin plats och röst. Beslut fattas i form av resolutioner som inte är bindande för medlemsländerna. De anses dock vara moraliskt bindande då de är ett utslag av världsopinionen.
En ny generalförsamling inleds varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från medlemsstaterna talar i kammaren, håller enskilda möten och för fram initiativ.
Källa: TT
Visa merZelenskyj och Trump träffas
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump kommer att träffas i New York på tisdagen i samband med FN-veckan.
Det blir andra gången ledarna möts sedan Trump i mitten av augusti höll ett toppmöte med Rysslands president Vladimir Putin i Alaska.
Det gav föga resultat. De ryska attackerna mot Ukraina har fortsatt.
Och kriget i Ukraina kommer inte stå högst på agendan under FN-veckan, spår Bildt.
”Vi skall nog inse att för större delen av världen är i dag vad som händer i Gaza och med Palestina en större fråga”, skriver han på sin blogg.