Bildtext USA:s finansminister Scott Bessent talar vid en presskonferens i Washington, DC. Foto: Kyodo/VNA

Påtryckningar från utländska obligationsinnehavare

Enligt El Pais ligger avkastningen på 10-åriga amerikanska statsobligationer, en av grundpelarna i det globala finansiella systemet, till grund för biljoner dollar i lån världen över och används som riktmärke för prissättning av pengar i otaliga bank- och finansiella transaktioner. På senare tid har dock denna tillgångsklass blivit ett växande problem för investerare i takt med att avkastningen stiger mitt i ihållande inflation och förväntningar om ytterligare räntehöjningar.

För den amerikanska staten innebär högre avkastning en ökad belastning av räntebetalningar på skulden. För investerare som innehar amerikanska statsobligationer innebär stigande avkastning lägre obligationspriser och potentiella förluster på befintliga investeringar.

Mer än en tredjedel av den totala amerikanska statsskulden kommer från utländska investerare och centralbanker. Totalt innehar denna grupp 9,32 biljoner dollar i amerikanska statsobligationer. Denna siffra visar inte bara hur internationellt kapital bidrar till USA:s ekonomiska tillväxt och ständigt växande budgetunderskott, utan visar också Washingtons djupt rotade relation med ett stort nätverk av fordringsägare utomlands.

Medan obligationsräntorna stiger blir de långsiktiga utsikterna för USA:s offentliga finanser också en större oro. Den amerikanska statsskulden har överstigit 40 biljoner dollar, vilket tvingar regeringen att fortsätta emittera obligationer för att finansiera sin verksamhet och betala de ständigt ökande räntekostnaderna.

Det är dock värt att notera att utländska långivare inte lätt vänder amerikanska obligationer ryggen. En storskalig utförsäljning skulle kunna få obligationspriserna att rasa, vilket direkt skadar investerarna som innehar dem och samtidigt stör de internationella finansmarknaderna.

Beslutet som tillkännagavs förra veckan av den norska nationella investeringsfonden (NSI) att minska sin exponering mot amerikanska statsobligationer illustrerar tydligt detta dilemma. Åtgärden förväntas minska fondens innehav av amerikanska statsobligationer med cirka 75 miljarder dollar, även om majoriteten av dessa pengar fortfarande är investerade i andra räntebärande tillgångar i USA, såsom bolånebaserade värdepapper.

”Utländska investerare har samlat på sig så stora mängder amerikanska statsobligationer och aktier att de har lika mycket att förlora som amerikaner om en skuldkris skulle uppstå”, säger Nadia Gharbi, ekonom på Pictet Wealth Management. ”Förhoppningen är att den officiella sektorn utomlands – inklusive stora centralbanker och statliga förmögenhetsfonder – kommer att samordna med Federal Reserve för att förhindra en potentiell amerikansk skuldkris och global finanskris.”

Japan och yen-dilemmat

Japan innehar den största mängden amerikanska statsobligationer bland utländska fordringsägare. Enligt uppgifter från det amerikanska finansdepartementet ägde Japan i juni 1,11 biljoner dollar i amerikanska statsobligationer. Denna siffra är i stort sett oförändrad jämfört med ett år tidigare, men har minskat från 1,23 biljoner dollar i januari.

Denna data representerar mängden värdepapper som innehas i förvar, vilket innebär att de slutliga ägarna av dessa tillgångar inte nödvändigtvis är japanska investerare, utan kan inkludera både offentliga och privata investerare. Mängden japanska obligationer som innehas är dock särskilt anmärkningsvärd med tanke på de stigande avkastningarna på japanska statsobligationer, vilket skapar mer attraktiva alternativ för inhemska investerare.

Avkastningen på 10-åriga japanska statsobligationer ligger för närvarande på 2,8 %, den högsta på tre decennier och långt ifrån de nära nollräntor som upprätthållits under många år. På lång sikt skulle japanska investerare kunna låna i yen till en lägre kostnad för att köpa amerikanska statsobligationer med högre avkastning. Denna beräkning kan dock vara på väg att förändras, vilket försvagar Japans position som USA:s största utländska långivare.

Detta bidrog också till det exempellösa gemensamma ingripandet från amerikanska och japanska tjänstemän i slutet av juli för att stödja yenen. En alltför kraftig försvagning av den japanska valutan skulle också kunna destabilisera den amerikanska obligationsmarknaden om Tokyo tvingades försvara yenen genom att sälja sina USD-reserver för att köpa yen.

”En utförsäljning i Japan kan förvandlas till en utförsäljning i USA”, säger Judith Arnal, seniorforskare vid Royal Elcano Institute. ”Om en kraftig depreciering av yenen tvingar japanska myndigheter att ingripa, är ett sätt att få tag på den nödvändiga USD att sälja reservtillgångar, inklusive amerikanska statsobligationer. En chock som börjar på den japanska valutamarknaden kan i slutändan driva upp de amerikanska lånekostnaderna.”

Enligt Nadia Gharbi på Pictet Wealth Management ”är en strukturell ökning av riskpremien på amerikansk skuld förutsägbar, men dollarns position som världens reservvaluta och djupet på de amerikanska kapitalmarknaderna ger fortfarande landet betydande finanspolitiskt utrymme.” Hon tillade: ”Vi förväntar oss inte en överhängande systemisk statsskuldskris i USA.”

Kina minskade sina innehav, men USA har fortfarande fördelen.

Amerikanska statsobligationer är fortfarande den mest säkra tillgången i det globala finanssystemet, men deras attraktionskraft har minskat för vissa investerare. Problemet är att varje betydande utförsäljning kan få konsekvenser långt utanför USA.

Storbritannien är den näst största innehavaren av amerikanska statsobligationer utomlands, med 939,9 miljarder dollar. Denna siffra återspeglar dock till stor del förvaring genom finansinstitut i Londons finansdistrikt, ett av världens största finanscentra. Detta betyder inte att den brittiska regeringen är Washingtons näst största fordringsägare.

Kina rankas trea och innehar amerikanska statsobligationer för ett värde av 633 miljarder dollar, en minskning med nästan 100 miljarder dollar under det senaste året.

”Kinas minskade innehav är helt klart en långsiktig trend, även om landet inte säljer av varje månad”, säger experten Judith Arnal. ”Kina har både geopolitiska och finansiella skäl att diversifiera. Att minska sitt beroende av den amerikanska dollarn gör landet mindre sårbart för amerikanska politiska beslut, och dess finansiella system kan användas som ett verktyg för påtryckningar.”

Peking är fortfarande Washingtons främsta rival i konkurrensen om global ekonomisk och teknologisk dominans. President Donald Trumps kritik av det amerikanska handelsunderskottet, som i stor utsträckning tillskrivs Kina, har dock också en finansiell aspekt: ​​USA har kunnat finansiera den robusta tillväxten av sin teknologisektor och aktiemarknad, till stor del genom utländska investeringar.

I årtionden har USA sparat mindre än man har investerat. Utan utländsk upplåning skulle de amerikanska inkomsterna vara lägre än de är idag efter att räntebetalningar till utländska fordringsägare har beaktats.

Trots detta betonade fru Arnal att den amerikanska regeringen fortfarande huvudsakligen finansieras inhemskt. Ungefär 70 % av den federala skulden som innehas av allmänheten tillhör inhemska investerare, medan cirka 30 % tillhör utländska enheter.

”Denna siffra exkluderar skulder mellan myndigheter, men inkluderar statsobligationer som ägs av Federal Reserve”, sa hon. ”Därför är det felaktigt att beskriva USA som ett land som huvudsakligen finansieras av Kina eller Japan.”

Källa: https://baotintuc.vn/the-gioi/tren-9300-ty-usd-no-nuoc-ngoai-qua-bong-nong-cua-nuoc-my-20260912110634495.htm