• Celiaki innebär att gluten förstör tarmluddet. Många kan omedvetet ha celiaki.
  • Enda behandlingen är livslång glutenfri kost. Produkterna är dyrare och i restauranger krävs noggrannhet.
  • På tio år har utbudet i butikerna blivit bättre och medvetenheten har ökat.

Föreställ dig att du plötsligt måste tänka efter vid varje måltid, varje kaffepaus och varje middag ute med vänner. Inte för att du bantar eller följer en trend, utan för att din kropp helt enkelt inte längre tål något som tidigare varit en självklar del av din vardag.

För Ann-Christin Syrenius blev det här verklighet våren 2016 när hon fick diagnosen celiaki. I dag är hon aktiv i Celiakiförbundets lokalförening i Vasa och hjälper andra.

  • Kallas också glutenintolerans.
  • Proteinet gluten som finns i råg, korn och vete förstör tarmluddet hos personer med celiaki.
  • Cirka fyrtiotusen finländare har diagnostiserats, men man uppskattar att hundratrettiotusen har sjukdomen.
  • Sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.
  • Celiaki är ofta ärftligt.
  • De vanligaste symptomen är magbesvär, järnbrist och trötthet, men symptomen kan variera mycket.
  • Celiaki diagnostiseras med ett blodprov som söker efter antikroppar som är specifika för celiaki. Ofta görs också en gastroskopi.
  • Det enda sättet att behandla celiaki är att äta glutenfri kost.
  • Celiaki är en kronisk sjukdom, och kan inte gå över eller växa bort.
    Källa: Celiakiförbundet

På onsdag 16 september 2026 klockan 17.30–19 är temat celiaki i programmet Lite klokare i Yle Vega. Då svarar läkaren Christian Nielsen och volontären Angelica Lindqvist från Celiakiförbundet på dina frågor.

Inga dramatiska symptom

För Ann-Christin Syrenius började vägen till diagnos inte med dramatiska symptom. Tvärtom var det diffust och svårt att sätta fingret på vad som var fel.

– Jag mådde halvrisigt och var trött och hängig, berättar hon.

Det var först när läkarna märkte att medicineringen för en annan diagnos som hon hade haft i många år plötsligt blev svår att dosera som utredningen började.

Ett blodprov visade antikroppar mot gluten och efter en gastroskopi stod diagnosen klar.

En kvinna med grått hår, ljus jacka och jeans promenerar utomhus vid gröna buskar och träd i dagsljus.

Öppna bildvisare

Att Ann-Christin Syrenius pappa också har celiaki var ingen slump. Sjukdomen är nämligen ärftlig, eller egentligen ärvs risken att utveckla sjukdomen. Bild: Björn Knif / Yle

När Syrenius fick sin diagnos var hon lättad över att äntligen veta vad som var fel. Samtidigt kom medvetenheten om att livet nu kommer att förändras; insikten om att lösningen på problemet innebär en livslång glutenfri diet.

– Det finns ingenting som skulle locka mig att fuska, för jag lider en lång tid framåt om jag äter gluten, säger hon.

Om Syrenius får i sig gluten skadas nämligen tarmluddet, som i sin tur gör att kroppen får svårare att ta upp näringsämnen. Det tar tid innan tarmluddet växer ut igen.

En celiakipatient kan reagera väldigt olika då hen får i sig gluten. För Syrenius blir reaktionen omedelbar och kraftig. Hon blir väldigt illamående och magen försöker bli av med den olämpliga födan.

– Om det händer på en arbetsdag, så jobbar jag inte mer den dagen, säger hon.

”Buffémåltider är särskilt riskfyllda”

Hemma hos Ann-Christin Syrenius är allt glutenfritt och där fungerar matlagningen smidigt.

Men till exempel på lunchrestauranger måste hon noggrant kontrollera innehållsförteckningar och vara säker på att personalen förstår vad glutenintolerans innebär.

Glutenfri mat måste skyddas från glutenrester och redskap, och arbetsytor måste rengöras ordentligt.

Buffémåltider är särskilt riskfyllda. Även om det finns glutenfria alternativ kan det ske korskontakt med vanliga råvaror. Till exempel om någon använder samma bestick för både vanlig och glutenfri mat kan en celiakipatient få i sig gluten.

Syrenius beställer hellre en portion där hon kan prata direkt med servitören eller kocken.

Ett uppdukat buffébord med sallader och bröd.

Öppna bildvisare

I bufféer kan det till synes vara lätt att räkna ut vad som innehåller gluten, men det finns alltid en risk att bestick och skålar har rört i glutenhaltiga råvaror. Bild: Annika Holmbom / YleEkonomiskt stöd för personer med celiaki

Glutenfria produkter är betydligt dyrare än vanliga. Orsaken är att hela produktionsprocessen ska vara glutenfri.

– Från att bonden sår till att produkten når butikshyllan måste allt hållas helt skilt från vete, råg och korn. Redskap, transporter, malning, lagring – allt måste vara kontaminationsfritt, säger Ann-Christin Syrenius.

Tidigare fick alla med celiaki ekonomiskt stöd från Folkpensionsanstalten, men i dag är det mer begränsat. Barn och ungdomar under 16 år kan ansöka om handikappbidrag. Personer över 16 år kan få det som en del av utkomststödet. Summan för båda är 25 euro per månad.

Syrenius säger att mycket har förändrats i samhället på de tio år som gått sedan hon fick diagnosen. Utbudet av glutenfria produkter har ökat, restauranger är mer medvetna och hotellfrukostbufféer har ofta egna glutenfria hörn.

Sedan en tid tillbaka har det i Finland funnits en trend där många valt att äta glutenfritt, trots att ingen celiaki konstaterats. Många anser att de mår bättre av en glutenfri kost.

Hon säger att trenden faktiskt har bidragit till att utbudet på glutenfria produkter har ökat.

Ann-Christin Syrenius är vice ordförande i den lokala celiakiföreningen i Vasa. Där träffas medlemmarna för föreläsningar, gemensamma måltider och kamratstöd.

– En del säger att de nästan aldrig går ut och äter, men när föreningen ordnar något kommer de gärna. Då kan alla få samma bakelse och vara säkra på att det är glutenfritt, berättar hon.

Hur ska vi andra förhålla oss till en celiakipatient?

Ann-Christin Syrenius viktigaste budskap till omgivningen är att inte blanda ihop laktosintolerans och glutenintolerans, alltså celiaki.

En person med laktosintolerans behöver inte vara så noggrann med rena kärl, redskap och skärbräden som en glutenintolerant måste vara.

Har man laktosintolerans kan man ta ett piller för att lindra symptomen, men för celiaki finns det inget piller att ta.

Trots utmaningarna säger Syrenius att om man ska önska sig någon diagnos i mag- och tarmkanalerna så är celiaki ändå en ganska hyfsad sådan. Med sin diet lever hon bra.

När hon får middagsinbjudningar tackar hon oftast ja och påminner om att hon har celiaki. Men hon påpekar samtidigt att det inte behöver bli någon stor grej.

– Det behöver inte vara sju sorters kakor, glass går också bra, säger hon.