• Nästan 30 procent av vuxna i Finland har fetma, andelen väntas stiga till 40 procent år 2035. Kostnaden är tre miljarder euro årligen.
  • Två forskare säger att lösningen är att förändra miljön, inte sjukvård. Orsaker är tillgång till mat, mindre motion och stress.
  • Professor Kirsi Pietiläinen efterlyser ett nationellt program där regeringen samlar livsmedelsindustrin, handeln och vården.

Nästan 30 procent av de vuxna i Finland har fetma, och andelen förväntas stiga till 40 procent år 2035, enligt Världshälsoorganisationen WHO:s bedömning.

Prislappen för samhället är enorm: tre miljarder euro per år, för att inte tala om det mänskliga lidandet i form av diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Två forskare på området är eniga om att vi gör fel när vi försöker lösa krisen enbart inom sjukvården eller genom att skuldbelägga individer. Lösningen ligger i stället i att förändra miljön som gör oss sjuka.

– Att förebygga fetma har varit en verklig utmaning på senare tid, eftersom vår värld har blivit så otroligt fetmafrämjande på så många olika sätt, säger Kirsi Pietiläinen, professor i klinisk metaboli vid Helsingfors universitet.

Annika Rosengren, professor vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin i Göteborg i Sverige, säger att väldigt mycket av viktökningen drivs av olika krafter i samhället – bland annat av en stark kommersiell drivkraft att sälja så mycket mat som möjligt och tjäna så mycket pengar som möjligt på det.

– Vi gör inte tillräckligt för att komma åt orsakerna bakom fetma, säger Rosengren.

Forskning har visat att det kan vara mycket svårt att gå ned i vikt. De allra flesta som försöker misslyckas med att hålla kilona borta. I stället är det lättare och effektivare att förebygga viktuppgång.

Tre orsaker bakom fetman

Enligt Pietiläinen ligger främst tre orsaker bakom fetman:

1. Ett konstant överflöd av frestelser

  • Vi rör oss i en miljö där mat och godsaker ständigt är tillgängliga.
  • Utbudet är enormt, och förpackningsstorlekarna (till exempel på godis och chips) har blivit betydligt större.

2. Den naturliga vardagsmotionen har minskat

  • En allt större del av vår vakna tid tillbringas stillasittande framför skärmar.
  • Samhällsutvecklingen med ökat distansarbete, matleveranser och digital underhållning gör att vi tar färre steg än tidigare.
  • Också barnens fysiska aktivitet har minskat när fler umgås främst via digitala apparater.

3. Hektisk livsstil och brist på återhämtning

  • Många lever i dag under stark press från både arbetslivet och ideal som sprids via sociala medier.
  • Långvarig stress leder ofta till sämre sömn. Det ökar i sin tur kroppens sug efter snabb energi.
  • När orken tryter blir det också svårare att planera hälsosamma måltider.

Efterlyser nationellt program

Kirsi Pietiläinen anser att vi borde bygga ett samhälle som är hälsosamt för alla. Hon efterlyser ett strategiskt fetmaprogram där regeringen samlar livsmedelsindustrin, handeln och hälsovården.

Hon påpekar att butikerna har ett tydligt ansvar när det gäller prissättning, utbud, marknadsföring och var varorna placeras.

Matbutikerna medger sitt ansvar. Lidls hållbarhetschef Maija Moisander och Keskos hållbarhetschef Noomi Jägerhorn kommenterar att kedjorna har en betydande roll i att forma finländarnas matvanor.

Butikerna har ett stort utbud av ohälsosamma livsmedel. Jägerhorn kommenterar det med att säga att det handlar om att ge kunderna det de vill ha.

Samtidigt försöker butikerna också få kunderna att göra hälsosammare val.

– Jag tänker att butiker åtminstone har möjlighet att påverka människors matvanor, även om vi inte har den rollen att vi kan diktera vad människor äter, säger Moisander.

Hållbarhetschef Noomi Jägerhorn på Kesko berättar att matbutikerna medvetet jobbar med att främja hälsosammare val:

Noomi Jägerhorn svarar om hur K-gruppen resonerar, i en matbutik i Helsingfors. Foto: Janne Lindroos, klipp: Alexander Lindroos

Under senare år har både Kesko och Lidl minskat salt, mättat fett och socker i många egna produkter.

Lidl har dessutom slutat med gulliga förpackningar på ohälsosam mat för att inte locka barn, som har svårare att stå emot reklam.

Ett butikshyllplan fyllt med påsar av godis och lakrits i olika färger och varumärken, prislappar syns under hyllorna.

Öppna bildvisare

Det finns ett stort utbud av godis på ögonhöjd i butiken, både för barn och vuxna. Bild: Janne Lindroos / Yle

När det gäller vegetariska produkter placerar Lidl dem direkt bland köttprodukterna för att få fler att prova, medan Kesko föredrar tydligt avskilda hyllor.

Kesko och Lidl är öppna för samarbete med industrin och hälsovården, så som professor Kirsi Pietiläinen föreslår.

– Om vi får ihop ett samarbetsprojekt där butiker, livsmedelsindustri och hälsovård kan samarbeta på ett sätt som tjänar alla, så låter det jättebra, säger Maija Moisander på Lidl.

S-gruppen hade ingen representant tillgänglig för en kommentar.

Flera staplade askar med tomater syns på en hylla i en butik.

Öppna bildvisare

Kesko siktar på att vi finländare ska äta minst 500 gram frukter och grönsaker per dag. Bild: Janne Lindroos / YleHälsoskatt och reklambegränsning kunde hjälpa

Staten har också möjlighet att inverka på prissättningen via beskattningen.

Institutet för hälsa och välfärd har tidigare efterlyst en hälsoskatt, som skulle sänka skatten på hälsosamma livsmedel och höja skatten på ohälsosamma livsmedel.

Politikerna har ändå inte reagerat på det här på bred front.

En statlig studie konstaterade i våras att en sådan skatt inte skulle vara så effektiv, eftersom det inte finns tillräckligt liknande ersättande produkter som konsumenterna kan köpa.

Det är ändå inte säkert att en hälsoskatt skulle sakna effekt. Om man drar en parallell till rökning, så har ökade skatter, marknadsföringsförbud och begränsad tillgänglighet kraftigt minskat hur många som röker.

Det finns alltså en klar potential till förändring.

Dessutom har Folkpensionsanstalten (FPA) talat för att politiker borde överväga att begränsa marknadsföringen av snabbmat riktad till barn och unga.

Läkemedlen förändrar spelplanen

Medan experterna betonar att samhället måste satsa mer på att förebygga fetma, så har behandlingen av dem som redan är sjuka tagit stora kliv framåt.

– De senaste fem åren har det kommit ut effektiva och säkra läkemedel på marknaden som ger nya möjligheter att behandla fetma, säger Kirsi Pietiläinen.

Fetmaläkemedlen kostar ofta hundratals euro i månaden och subventioneras inte av FPA. Det gör att de som behöver dem mest inte alltid har råd.

– Vi har antagligen 50 000–100 000 personer som befinner sig i den allra svåraste situationen och lider mest av fetmarelaterade sjukdomar. Samhället borde subventionera läkemedlen för den gruppen, säger Pietiläinen.

Övervikt drabbar oftare dem med mindre pengar

Övervikt är i nuläget vanligare bland lågutbildade och personer med svag ekonomi.

– De kommer drabbas av sjukdom tidigare än andra och leva med flera olika hälsobesvär. De kommer att få en ganska dålig ålderdom, säger professor Annika Rosengren vid Sahlgrenska akademin.

Fetma räknas till de icke smittsamma sjukdomarna. Den termen tycker Rosengren är fel.

– Fetma är i högsta grad smittsam. Den sprids inte via mikrober, utan via kulturen och vanor. Man sitter kanske inte med ett äpple när de andra tar pizza.