Svenskar kommer inte att drabbas av Norgepriserna, skriver Norges energiminister Terje Aasland i en replik. 

Terje Aasland, Norges energiminister.

Foto: Naina Helen Jåma NTB / Kommunikasjon

Öppna bild i helskärm

Norgepriserna kommer troligen att leda till högre elpriser i Sverige.

Foto: Knut Fjeldstad / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

I Norge införs så kallade Norgepriser från och med 1 oktober.

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Öppna bild i helskärm

Svar på Karin Pihls ledarkrönika 1 oktober börjar Norge snylta på svensk el.

Norge inför Norgepriser på el och fjärrvärme för att ge folk förutsägbara elpriser. I Expressen den 16 september påstås det att Norges nya elpolitik, Norgepriser, kommer att leda till slöseri, högre förbrukning och dyrare el i Norden. Det stämmer inte. 

Ledaren lyfter tre saker som jag vill svara på:

För det första är inte Norgepriser ett pristak på el – det är ett fastpris. Norgepriser gäller också när marknadspriset är lägre än 40 öre. Det är ett frivilligt alternativ för norska hushåll, som står för runt en tredjedel av Norges elförbrukning. Näringsliv och industri omfattas inte, och i Mitt- och Nordnorge har elpriserna länge varit lägre än Norgepriset. Det kan nämnas att 73 procent av hushållen i Europa har fastpris på el, mot tre procent i Norge. 

För det andra påstås att Norgepriser kommer att förmå norska hushåll att öka sin elanvändning. Risken för det är låg. Hur mycket el människor förbrukar hänger först och främst samman med vädret – är det kallt använder vi mer. Så har det varit länge. Hushållens elanvändning har varit ganska stabil i Norge i 30 år, trots att vi har blivit över en miljon fler invånare. 

Med Norgepris kommer hushållen fortsatt att betala avgifter och kostnader för elnätsanslutning. Det betyder att det alltid lönar sig att spara på el. Därför finns det ingen orsak att tro att ordningen kommer att göra att människor använder mer ström.

I verkligheten är Norgepriser ett normalt, norskt elpris, och effekten av Norgepriser kommer inte att skilja sig så mycket för det elstöd som norrmän redan har haft i flera år.

För det tredje påstås att Norgepriser kommer att göra elen dyrare i Sverige och resten av Norden. Det stämmer heller inte. Detta påstående förutsätter återigen att elförbrukningen i Norge ska öka kraftigt. I verkligheten är Norgepriser ett normalt, norskt elpris, och effekten av Norgepriser kommer inte att skilja sig så mycket för det elstöd som norrmän redan har haft i flera år. Norgepriser är ett frivilligt erbjudande, och de som inte väljer det kommer i fortsättningen att ha det gamla elstödet. Elpriserna i de nordiska länderna beror på flera olika faktorer, och så kommer det också att vara i framtiden.  

Den norska motsvarigheten till Svenska kraftnät, Statnett, förutsätter i sitt basscenario att Sverige kommer att öka sin elförbrukning från 129 TWh 2025 till 169 TWh 2030. Det är en förbrukningsökning på 30 TWh på fem år. För Norges del menar Statnett att förbrukningen kommer att öka från 141 TWH 2025 till 157 TWh 2030, alltså en lägre ökning än i Sverige. Dessutom tror Statnett att den allmänna förbrukningen i Norge, som inkluderar hushållen, kommer att minska från 78 till 76 TWh. Det är alltså Sverige som kommer att öka sin förbrukning mest, medan norska hushåll kommer att minska elanvändningen, med eller utan Norgepris. 

Annons

Och till slut: Norge och Sverige är en del av en gemensam nordisk elmarknad. Det har skapat en tryggare och billigare elförsörjning i flera årtionden, eftersom vi kan använda oss av varandras styrkor – som norsk vattenkraft och svensk kärnkraft. Det samarbetet vill vi ta vara på. Det är därför Norge och Sverige har stärkt dialogen i energifrågor den senaste tiden. 

Det är också bra att påminna sig om att Norge hade ett elöverskott på 18,4 TWh 2024, som i sin helhet exporterades till våra grannländer. Norge har också ett effektöverskott, något våra grannländer gynnas av. Under energikrisen har norrmän drabbats av högre elräkningar, trots att vi har och har haft el- och effektöverskott under hela perioden. 

Norgepriser är normala, norska elpriser. Det är ingen fara för Sverige. Det Norge och Sverige behöver är att vi fortsätter det goda energisamarbetet i Norden. 

Terje Aasland, Norges energiminister (Arbeiderpartiet)

Ledarredaktionen svarar direkt:

Terje Aasland skriver att ett fastpris inte är ett pristak. Här blir det semantik. Ett fastpris är ju ett tak i så motto att kunden inte behöver betala mer om det faktiska marknadspriset går över en förutbestämd summa, i detta fall 40 öre per kilowattimme. För kunden blir det alltså ett tak för hur mycket elen kostar.

Ministern lyfter fram att det norska näringslivet inte omfattas, och verkar anse att detta är ett argument för den norska socialdemokratiska energipolitiken. Det är märkligt i ljuset av att det är en vanlig kritik mot förslaget. 

När efterfrågan går upp utan att utbudet gör det kommer priserna att stiga. Det gäller ju alla varor, från kaffe till elektricitet. För näringslivet leder Norgepriserna därför till högre elkostnader, vilket är illa i ett läge då experter varnar för att det norska näringslivet befinner sig i en kris. Den poäng som Aasland framför här är alltså ett argument emot Norgepriser, inte för.

Trots att det stundtals har varit mycket höga elpriser de senaste åren har norska hushåll fortsatt att använda el. Norge är det land som använder i särklass mest el per capita, enligt EU:s statistik. Faktum är att landet spelar i en helt egen liga, med sina nära 7 MWh per capita krisåret 2022. Sverige och Finland hamnar tvåa med cirka 4 MWh per capita. 

Sedan 1995 har Sveriges elförbrukning minskat med motsvarande elförsörjningen för en miljon villor under ett år, trots att vi har blivit 1,8 miljoner fler invånare. Det är sant att elektrifieringen – där miljöskadliga energikällor som olja ersätts med el från klimatneutrala källor som kärnkraft – kommer att öka behovet. Det är därför Vattenfall planerar att bygga två nya reaktorer i Sverige. Om framtidens energiproduktion inte motsvarar den förväntat stigande efterfrågan kommer priserna att öka, det är sant – men vad har det med Norgepriser att göra? Den gröna omställningen gör inte den norska energipolitiken mer rimlig.

Annons

Inte heller går det att jämföra Norgepriserna med att ha ett fastprisavtal med en elleverantör. Då betalar man extra för prissäkerhet, på samma sätt som man betalar en ”försäkring” när man binder sitt bolån.

Den gröna omställningen gör inte den norska energipolitiken mer rimlig.

Exakt hur elförbrukningen påverkas av Norgepriserna är så klart svårt att veta på förhand. Men det går att göra uppskattningar, och så gott som samtliga experter på området förutspår att förbrukningen kommer att stiga. Att förstöra prissignaler kan dessutom vara skadligt för elsystemet, eftersom förbrukningen inte minskar trots att den ”borde” det. Risken för manuell bortkoppling under krisvinterdagar ökar.

Terje Aaslands poäng att det främst är väder och vattenmagasin som påverkar elpriserna stämmer, men det är ett försök att finta bort sakfrågan. Debatten handlar givetvis om att priserna kommer att öka allt annat lika. 

Vidare: Att det redan finns ett elstöd till hushållen, där staten tar 90 procent av priset om det stiger över 75 öre/KWh, är inget argument för att införa ett än mer generöst erbjudande. 

Det är bra att Terje Aasland påminner om det nordiska elsamarbetets styrka. Det är också värt att påpeka att även om Norge exporterar el till Sverige, importerar landet betydligt mer. Flödet av el från Sverige till södra Norge har ökat oerhört efter att en ny beräkningsmodell infördes i fjol, ivrigt påhejat av Statnett, som Svenska kraftnät tyvärr vek ner sig för. Kanske är det det Aasland syftar på när han talar om den stärkta dialogen.

Sammantaget har Norges regering goda skäl att inte reta upp varken svenska elkonsumenter eller politiker, och värna det nordiska energisamarbetet. Norgepriser är ett hot mot det.

Karin Pihl

ledarskribent Expressen

Läs krönikan här: 1 oktober börjar Norge snylta på svensk el.