På tisdagen skrev USA:s president Donald Trump på Truth Social att Ukraina kan vinna tillbaka alla de områden som Ryssland nu ockuperar.

Tidigare har Trump sagt att Ukraina måste vara inställt på att göra territoriella eftergifter om det ska kunna bli fred.

Det har spekulerats vilt i vad det kan ha varit som har fått Trump att ändra åsikt. Men enligt Max Bergmann, programchef vid Center for Strategic and International Studies, CSIS, är det bara ett nytt sätt för presidenten att säga att USA inte kommer att blanda sig i konflikten mer.

– Om du läser hela Trumps inlägg på Truth Social så ser du att han slutar med ett ”Goodluck to all!”. Han önskar alltså EU, Ukraina och, enligt min tolkning, till och med Vladimir Putin, lycka till, säger Bergmann.

Max Bergmann i en korridor.

Öppna bildvisare

Max Bergmann säger att Trumps utspel bara är ett nytt sätt för honom att säga att USA inte kommer att blanda sig i Ukrainakonflikten mer. Bild: Gustaf Antell / Yle

Bergmann menar att inlägget också antyder att USA inte har några planer på att öka sitt militära stöd till Ukraina. I stället är budskapet att Europa får ta ansvar för sin egen säkerhet och hjälpa Ukraina utan amerikansk hjälp.

– Det finns inget i inlägget om att USA ska ge mer militärt stöd eller göra något utöver det som redan görs. Det är Europa som får ta hand om detta, vi är ute – lycka till!, säger Bergmann.

”Trump vill gå vidare”

Också krigsvetaren Ilmari Käihkö säger att Trumps ”lycka till” till alla parter inblandade i kriget kan tolkas som att han försöker två sina händer helt och hållet från det besvärliga ärendet.

– Han har försökt medla fred och avsluta kriget, men utan några konkreta resultat. Så det är också en tolkning att han har blivit så pass frustrerad över hela situationen att han helt enkelt vill gå vidare, säger Käihkö.

En man i kaval sitter i en fåtölj på en brygga.

Öppna bildvisare

Krigsvetaren Ilmari Käihkö tror att Trump kan ha blivit så frustrerad över att han inte får slut på Ukrainakriget att han vill gå vidare. Bild: Mikko Koski / Yle

– En anledning till varför Trump inte har gett nya löften om stöd till Ukraina är att då skulle kriget bli hans krig. Och när han talar om kriget i Ukraina så talar han ofta om Joe Bidens krig. Och då betonar han att det här kriget inte har något med honom att göra.

– Så om han nu skulle ändra sin position helt och hållet och börja stödja Ukraina så skulle kriget bli hans krig. Och det är oklart om han faktiskt vill det, säger Käihkö.

”Ord utan handling”

Så just nu är Trumps utspel bara ord utan handling, säger krigsvetaren Ilmari Käihkö.

– Det vi måste se först är att något rent konkret ändras i situationen. Och det har vi inte sett än. Och därför är det svårt att tro på Trumps ord än så länge, säger Käihkö.

Sönderbombade hus i Ukraina.

Öppna bildvisare

Enligt Ilmari Käihkö är det osannolikt att Ukraina kunde återta ockuperade områden utan mera stöd från USA. Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Det som enligt Käihkö borde ändras är att stödet till Ukraina ökas massivt.

– Det borde kombineras med ökade ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Så att det helt enkelt blir svårare för Ryssland att fortsätta föra krig i Ukraina. Och samtidigt ökar Ukrainas möjlighet att fortsätta kriga.

Utan utökat stöd från USA är det enligt Ilmari Käihkö osannolikt att Ukraina skulle lyckas återta de områden som nu ockuperas av Ryssland.

– Det är bra att komma ihåg att Ukraina inte lyckades ta tillbaka de områden som Ryssland i dagsläget ockuperar även när Ukraina fick massivt stöd från USA under Biden-administrationen.

– Så det är svårt att säga att de skulle lyckas med det här utan stöd.

Trupptillbakadragningar på gång

Enligt Max Bergmann är pratet i Washington också tydligt angående den amerikanska militärnärvaron i Europa. Den är på väg att minska och administrationen förbereder sig på att ge mer information om det här inom några veckor.

– USA gick inte med på att spendera mer pengar på Europa vid Nato-toppmötet, och jag förväntar mig att vi snart får se en genomgång av hur mycket USA planerar att dra ner antalet trupper i Europa, säger Bergmann.

Amerikanska Natosoldater i en tank.

Öppna bildvisare

Enligt Max Bergmann är den amerikanska närvaron i Europa på väg att minska. Bild: Dominika Zarzycka/SOPA Images/Shutterstock/All Over Press

När det gäller de säkerhetsgarantier till Ukraina som har diskuterats så mycket i Europa de senaste månaderna är Bergmann skeptisk. Tanken att USA kommer till hjälp om Europa först visar att vi är beredda att ta huvudansvaret för Ukrainas säkerhet är helt enkelt orealistisk.

– Jag är mycket cynisk till den processen. Europeiska ledare måste inse att USA inte längre är villigt att stå för Europas säkerhet eller ge Ukraina långsiktigt stöd. Ni kan inte räkna med att USA tolkar artikel 5 som ni vill. Det ser snarare ut som om det amerikanska stödet skulle vara ungefär samma som det Ukraina får idag, säger han.

Med det menar han möjligheten att köpa amerikanska vapen och vapensystem till rimliga priser och tillgång till amerikanska spaningsdata.

”Den transatlantiska gemenskapen håller på att ändras”

Att USA nu snarare ser säkerhetsgarantier som något Europa självt får stå för beror enligt Bergmann på att den transatlantiska gemenskapen är på väg att förändras för gott.

En tydlig markör för det här är att Trump inte ens nämnde ordet demokrati i sitt tal inför FN:s generalförsamling på tisdagen.

– I hans FN-tal sa han inte ordet demokrati en enda gång. Han driver en helt annan utrikespolitik som bygger på ”might makes right” och bryr sig inte om internationella normer eller demokratiska värden, säger Bergmann.

Trump håller tal inför FN:s generalförsamling.

Öppna bildvisare

President Trump höll tal inför FN.s generalförsamling på tisdagen. Bild: EPA

Det här är en enorm utmaning för den transatlantiska gemenskapen, och framtiden är osäker. Det kan mycket väl vara så att USA inte längre ser Europa som självklart viktigare och närmare än andra delar av världen.

– Personligen ifrågasätter jag hur klok Trumps transaktionella utrikespolitik är. Varför bryr vi oss om Ukraina i USA? Det är för att det är en demokrati, men Trump verkar inte längre se det som relevant, säger Bergmann.

Han är därför tydlig med att Europa nu måste agera självständigt.

– Europa måste agera snabbt för att kunna försvara sig själv. Det kräver att Europa tar ett större militärt ansvar och utgår ifrån att det inte längre går att lita på att USA alltid kommer att finnas där.

Enligt Bergmann innebär det också att Europas ledare bör titta igenom Natos försvarsplaner med ögonen att någon annan måste göra det som USA ännu formellt har lovat att göra, för artikel 5 betyder inte att USA kommer att ingripa militärt.

Inget snabbt slut på Ukrainakriget

Krigsvetaren Ilmari Käihkö ser inget snabbt slut på kriget i Ukraina.

– Ryssland har haft tid det här året att ändra saker på slagfältet. Men de har inte åstadkommit särskilt mycket. Många trodde i våras att Ryssland skulle åstadkomma mycket, mycket mer under det här året.

– Och det är därför jag inte tror att vi har något omedelbart slut på kriget i sikte, utan kriget kommer att fortsätta.

En brandman i Ukraina försöker släcka en eldsvåda efter bombardemang.

Öppna bildvisare

Ilmari Käihkö tror inte på ett snabbt slut på kriget i Ukraina Bild: EPA

Orsaken till att Ryssland inte har lyckats åstadkomma så mycket i Ukraina beror på att ryssarna inte har obegränsade resurser, säger Käihkö

– Så det blir stora förluster samtidigt som de avancerar rätt lite i Ukraina. Visst, de tar territorium från Ukraina. Det har de gjort rätt länge. Men samtidigt är det inget som drastiskt ändrar krigssituationen.