Åmossa menar att det finns goda skäl för regeringen att ligga lågt med alltför mycket prat om satsningar på ingenjörer och strategin för STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematic).
– Satsningarna är ju inte särskilt realistiska när de inte ens håller takt med kostnadsökningarna och inte kan förändra att ingenjörsutbildningarna är kraftigt underfinansierade. När man talar om satsningar är det snarare ett sätt att hejda fallet.
Karin Åmossa säger att regeringen är medveten om effekterna av otillräckliga resurser och urholkning genom produktivitetsavdraget.
– Men man har numera uppenbarligen väldigt låga ambitioner med högre utbildning.
Gällande forskning och fördelning av medel pekar Karin Åmossa på att budgeten innehåller tabeller som är svårlästa och närmast ogenomträngliga, också för den som är van vid den sortens material.
– Det blir helt enkelt inte transparent hur och på vilka grunder medel omfördelas till olika lärosäten.
Om Karin Åmossa ska framhålla något positivt med budgeten är det satsningen på utbildningsområdet musik, där ersättningen för helårsstudent plus helårsprestation höjs med 24 000 kronor.
– Det är en satsning som är så pass stor att den innebär att förutsättningarna förbättras. Dessutom visar det att regeringen förstår innebörden av urholkningen och faktiskt kan genomföra reformer som innebär förbättringar för lärare och studenter.
Den totala summan av anslag inom statsbudgetens utgiftsområde ”Utbildning och universitetsforskning” uppgår till 106 936 696 kronor.