Mängder av drönare som opererar självständigt väntas bli en stor utmaning för framtidens skydd av befolkningen. Den nya tekniken kan möjliggöra attacker med ännu högre precision mot civila mål, enligt en ny rapport från FOI.
– Det är inte svårt att se en framtid med massanfall av autonoma svärmar, säger forskaren Peter Bennesved.
Utvecklingen av autonoma drönare, som självständigt kan samarbeta för att identifiera och attackera mål, går snabbt framåt. Både tekniken och den industriella förmågan att tillverka stora mängder drönare har ökat markant.
– Drönare är lätta att skala upp och använda för vapenverkan över ett stort område. Samtidigt finns det egentligen ingen övre gräns för hur många som kan användas. I Ukraina har Ryssland använt över 700 drönare i ett enda anfall i juli, vilket säger lite om vart vi är på väg, säger Peter Bennesved, forskare inom civilt försvar på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Kan slå till med stor precision
I en ny rapport förutspår FOI att autonoma drönarsvärmar kan samarbeta för att slå mot mål med hög precision. Kriget i Ukraina har redan visat hur drönare kan orsaka stor skada på civil infrastruktur, till exempel genom attacker mot elförsörjning.
– Mot enskilda drönare är det ofta enklare att skydda civila, men precisionen är en stor utmaning. En drönare kan till exempel ta sig in på ställen dit en kryssningsrobot och artillerigranater inte kan, och mindre drönare kan jaga bilar och räddningsfordon. Det räcker med en liten drönare för att slå till mot en transformatorstation, säger Peter Bennesved.
I dag styrs drönare i grupp oftast av operatörer på marken. I framtiden förväntas de kunna samarbeta mer autonomt – utan mänsklig inblandning.
– Det har blivit mer saker i luften, fler drönare. De används redan idag på ett svärmliknande sätt i till exempel Ukraina. De skickas iväg en masse, men de stora anfallen verkar inte vara koordinerade i realtid, säger Peter Bennesved.
Utmaning för internationell rätt
I dag omfattas enskilda drönare av Genèvekonventionen. Men framtida autonoma vapensystem väcker en rad juridiska och etiska frågor, menar Bennesved.
– Det måste finnas en ansvarig person bakom varje avfyrat vapen. Därför blir det folkrättsligt problematiskt om ett vapen väljer mål själv. Särskilt när det gäller drönarsvärmar, säger Peter Bennesved.
Ett annat problem är att det saknas en klar definition av vad som räknas som ett autonomt vapensystem. Det kan ytterligare försvåra reglering av drönarsvärmar inom internationell rätt.
Men samtidigt som drönarsvärmar kan bli ett hot mot befolkningsskyddet, kan de i framtiden också bli en del av lösningen.
– Jag tror att framtida drönarsvärmar kommer att användas på samma sätt som enskilda drönare används idag. Ändamålet ändras inte, däremot kan luftangrepp bli mer effektiva om vapenbärarna interagerar med varandra i högre utsträckning. Men svärmtekniken är inte bara ett problem. Man kan tänka sig att drönarsvärmar också kan användas som en del av befolkningsskyddet, säger Peter Bennesved.
Djup rädsla för svärmar
Forskarna vid FOI har även studerat hur framtida drönarsvärmar kan påverka civilbefolkningen psykologiskt.
– Rädslan för svärmar har ett mytologiskt ursprung. Det finns en djup psykologisk rädsla mot svärmar som ligger inbäddad i kulturen och människans fantasi, säger Peter Bennesved, och drar paralleller till den berömda Hitchcock-filmen Fåglarna.
Rapport: