Det behövs mer kunskap på olika håll i de nordiska länderna för att kunna klara av drönarincidenter, säger en svensk säkerhetsexpert.
Öppna bildvisare
Här är en vanlig drönare med fyra rotorer (illustrationsbild). Bild: Alamy /All Over PressLyssna (du hör en artificiell röst) 4:37
Det har jobbats en hel del på att tackla det hot drönare medför, när de till exempel kommer alltför nära flygplatser.
Beredskapen blir hela tiden bättre.
Hans Liwång, som är professor i försvarssystem på Försvarshögskolan i Sverige, kommenterar vad det är för slags skydd som skulle behövas:
– Framför allt handlar det om att bättre kunna upptäcka drönare och kunna rensa mellan misstänkta drönare eller felaktiga rapporteringar och faktiska drönarflygningar så att man mer precist kan skydda och agera om det kommer in en drönare på ett område där den inte ska vara.
Öppna bildvisare
Hans Liwång är expert på både drönare och försvarsfrågor. Bild: Försvarshögskolan, Anders G Warne
Att identifiera vilken slags drönare det handlar om är också viktigt, säger Hans Liwång.
Han tillägger att det dessutom behövs bra processer för vad som ska ske när det upptäcks drönare.
– Att man redan från början har bestämt hur man ska agera när man får ett sådant alarm. Hur man ska stoppa flygtrafik eller annan verksamhet till exempel. Allt det här hjälper alltså till med att minimera eventuella störningar.
Norska polisen har fångat in en drönare
I Norge har den norska polisen varit vaksam. Polisen har nu beslagtagit en drönare som flög på ett förbjudet område vid Gardermoen flygplats i Oslo.
Man försöker för tillfället identifiera ägaren. På torsdagseftermiddagen var det oklart hur polisen hade lyckats beslagta drönaren.
Hans Liwång säger ändå att det inte är fiffigt att skjuta ned drönare under fredstid.
– Det finns ju system som automatiskt kan skjuta ner drönare eller att man skickar upp en drönare som jagar en annan drönare. Men än så länge bedömer man att riskerna med den typen av system på en flygplats är större än nyttan.
Han tillägger att det handlar om att man inte vill riskera att människor eller teknik på marken ska träffas när drönare och ammunition ramlar ned.
– Så än så länge bedömer man att det inte är lämpligt på civila platser, som till exempel flygplatser, att ha sådana här system.
I Finland har flygplatsoperatören Finavia av säkerhetsskäl inte velat berätta hur man garanterar säkerheten på landningsbanorna.
Det är däremot klart att polisen, flygplatsmyndigheterna och gränsbevakningen samarbetar för att hantera eventuella drönarhot.
Alla rapporterade fall behöver inte vara drönare
På torsdagen rapporterade Danmarks Radio också att åtminstone en del av de aktuella observationerna vid flygplatser i Danmark den här veckan kanske inte alls var drönare.
Hans Liwång säger att när det i medierna rapporteras om drönarincidenter så är det ofta lätt hänt att många tror att de ser drönare också i sådana fall då det inte handlar om det.
– Precis, det är tydligt från tidiga drönarincidenter att ögonvittnesrapporteringar är väldigt opålitliga. Det är lätt att missta ett stort flygplan på långt avstånd för en drönare på närmare avstånd, och så vidare.
Misstänkt fartyg rörde sig utanför Hangö
Gällande drönarincidenterna i Danmark är ett av spåren, som den danska polisen utreder, om drönare som upptäcktes vid Kastrups flygplats i Danmark skickades från fartyget Astrol 1.
Fartyget passerade i dag utanför Hangö på väg österut och finska gränsbevakningen verkade hålla den under uppsikt med en egen drönare, enligt data från tjänsterna Marinetraffic och Flightradar.
Liwång uppmanar samtidigt till försiktighet i att dra militära kopplingar, när det gäller den här veckans drönarincidenter.
– Det som jag tänker är viktigt med de här incidenterna vid flygplatserna är att komma ihåg att det än så länge inte finns några tydliga militära kopplingar. Och det gör att man måste vara försiktigare med agerandet än till exempel vid drönarna över Polen nyligen.
Skulle fungera annorlunda i krig
I en krigssituation krävs mer robusta metoder för att bekämpa fientliga drönare, särskilt kring militära installationer.
Enligt Hans Liwång skulle en effektiv lösning vara att kombinera flera olika tekniker.
– En bra framtida kombination kommer att behöva vara ett system som kan upptäcka drönare, som man kombinerar med mikrovågor och en automatkanon, förklarar Liwång.
– I bästa fall kan man skjuta ner dem utan att behöva avfyra projektiler, då med ett mikrovågsvapen.
Om metoden som inte använder fysiska projektiler misslyckas finns det däremot alternativ. Då kan man använda en automatkanon för att med precision skjuta ner drönare.
Hans Liwång betonar att de här mer kraftfulla åtgärderna främst är avsedda för militära installationer eller för användning i krigstid.