Publicerad 26 sep 2025 kl 06.18Uppdaterad kl 07.16
Ryssland kommer sannolikt fortsätta med sina ”nålstick” på Natoländers luftrum, menar försvarsexperten Hans Liwång.
Och om ett Natoland skjuter ner ryska stridsplan kan det innebära att situationen eskalerar ordentligt.
– Då blir konsekvenserna potentiellt rätt stora, säger Liwång.
Hans Liwång, professor vid FHS.
Foto: Anders G Warne
Öppna bild i helskärm
Ett av de ryska stridsflygen som kränkte etsländskt luftrum förra veckan.
Foto: Försvarsmakten
Öppna bild i helskärm
Förra veckan kränkte Ryssland Natos luftrum – igen.
Den här gången var det Estlands luftrum man gjorde intrång på.
Tre stridsplan flög över Finska viken och några timmar senare upptäcktes två ryska stridsflyg kring en olje- och gasplattform i Östersjön. En knapp vecka tidigare hade 20 ryska drönare kränkt polskt luftrum, varpå Polen sköt ned flera av dem. Några dagar efter det trängde en rysk drönare in i Rumänien.
Artikeln i korthet
Ryssland har nyligen kränkt luftrum i Estland, Polen och Rumänien.
Experten Hans Liwång tror att Ryssland vill testa och störa Nato.
Om ett Natoland skjuter ner ett ryskt plan kan konflikten trappas upp.
Sveriges flygvapen är berett att ingripa vid kränkning.
Fler liknande incidenter kan ske i Östersjöområdet framöver.
Visa mer
Och i måndags störde drönare luftrummet över Köpenhamns flygplats Kastrup. Danska myndigheter har gått ut och slagit fast att en ”kapabel aktör” skickat upp drönarna, men det är fortfarande okänt vem eller vilka det rör sig om. Även på onsdagskvällen upptäcktes olagliga drönare över Danmarks luftrum.
Oavsett är de ryska kränkningarna ett tecken på ett spänt säkerhetsläge i Östersjöområdet, menar Hans Liwång, professor vid Försvarshögskolan.
– Jag tror inte att Ryssland är nöjda med situationen som den är just nu, varken i Ukraina eller i Europa i stort. Att fortsätta störa Nato är väl en del av deras fortsatta plan framåt och som de hoppas på kan leda till större framgångar i Ukraina.
Ryska kränkningar av Nato
10 september: Ett dussintal ryska drönare upptäcks över Polen, där flera av dem skjuts ned.
13 september: En rysk drönare upptäcks över Rumänien, i samband med ett ryskt anfall mot Ukraina.
19 september: Tre ryska jaktplan flyger genom estniskt luftrum i tolv minuter.
22 september: Tre stora drönare av ännu okänt ursprung stör flygtrafiken över Köpenhamns flygplats.
24 september: Otillåtna drönare över Danmarks luftrum upptäcks och flygplatserna i Ålborg och Billund stängs.
Ryssland har förnekat all delaktighet i händelserna. Enligt Natos generalsekreterare Mark Rutte är det ännu för tidigt att säga vem som ligger bakom händelsen i Danmark.
Källa: TT
Visa merDå kan Nato skjuta ner plan
Nato har fördömt de ryska kränkningarna och sagt att man är ”redo att försvara varje tum av Natos territorium”. Också Sveriges regering har varit tydlig med att man kan komma att ”ta till våld” ifall Sveriges luftrum kränks.
Hans Liwång tror däremot inte att Nato kommer börja skjuta ned ryska stridsplan lättvindigt.
– Om eller när plan utgör ett direkt hot mot en stad, en befolkning eller viktig infrastruktur kommer man överväga det. Men då måste man också se till konsekvenserna. Om man skulle skjuta ner ett bemannat flygplan skulle det vara en tydlig eskalering av konflikten.
Trots den potentiella risken med nedskjutning av flygplan kan Nato inte undvika det hur länge som helst, om fler allvarliga kränkningar sker.
– Det är ju viktigt att inte flytta bak Natos gränser, vilket blir konsekvensen av att låta sådana här kränkningar passera, säger Hans Liwång.
”Provstick” på Nato
Mycket tyder på att de ryska kränkningarna av Natoluftrum kommer fortsätta den närmsta tiden, menar han. Han beskriver det som ”prov-nålstick” på Nato, som sannolikt kommer rikta in sig på områden där Nato är sämre försvarat. Till exempel har Estland inget eget flygvapen och det kan förklara varför stridsplanen flög över landet.
Annons
Svenskt territorium kan bli måltavla för sådana kränkningar.
– Vi har ju inte så många områden som gränsar mot Ryssland. Men däremot över Östersjön så finns det gränser mellan internationellt vatten och luftrum och svenskt luftrum och vatten.
– Där skulle man kunna tänka sig att den här typen av incidenter också skulle kunna dyka upp, och att Sverige då behöver agera, säger Liwång.
Flygvapnet: Beredda att ingripa
Flygvapnets beredskap har ökat allt eftersom att säkerhetsläget stramats åt, säger flygvapenchefen Jonas Wikman till TV4.
Tre frågor till Luftvapnet
Svaren kommer från en luftoperativ insatsledare i Flygvapnet, förmedlade av Therese Åkerstedt, kommunikationschef Flygvapnet (Tf) & Luftstridsskolan:
När – vid vilket scenario – kan Sverige börja skjuta ned ryska stridsplan och drönare?
– Flygvapnet och Försvarsmakten kan och får använda vapenmakt i enlighet med IKFN-förordningen, för att försvara Sveriges territoriella integritet vid brott mot tillträdesförordningen – en så kallad kränkning. Om det så behövs för att skydda Sverige så kommer vi att agera på det sätt som krävs, inklusive varningseld och verkanseld.
Är det olika tolerans för drönare respektive plan? Alltså, är tröskeln högre för att skjuta ned plan?
– Oaktat om det är en annan stats kryssningsrobot, drönare eller ett bemannat flygplan som befinner sig i svenskt luftrum utan regeringens tillstånd så är det en kränkning som Försvarsmakten ska avbryta och rapportera. Om vi behöver ta ställning till att skjuta eller inte så är det konsekvensen av att någon kränker vårt territorium som vägs mot konsekvensen av att agera eller inte agera genom att skjuta verkanseld. Det man bekämpar kommer att falla ner och då riskerar vi att skada de på marken, men det kan också vara så att om vi inte skjuter ner det så kan konsekvensen bli än värre om till exempel en drönare får fortsätta mot sitt mål. Vi har förmåga och mandat att hantera alla situationer, tröskeln för våldsanvändning är knutet till konsekvens snarare än om en farkost är bemannad eller ej.
Hur agerar svenska stridsflyg vid en kränkning?
– Flygvapnet har i uppgift att upprätthålla luftlägesbilden och hävda svensk territoriell integritet dygnet runt, året om.
Om ett utländskt statsluftfartyg kommer in över svenskt territorium utan tillstånd är det Flygvapnets uppgift att agera och exempelvis preja och tvinga ut flygplanet. I praktiken finns det ett antal signaler som är internationella, man börjar med att kontakta dem via en radiofrekvens som alla lyssnar på och meddelar att flygplanet är inne på svenskt luftrum och inte har rätt att vara här. Därefter signalerar man genom att vingtippa och ”preja”. Om det fortfarande inte hörsammar varningarna så kan incidentberedskapen använda varningsskott och om det anses proportionerligt till hotet även skjuta ner flygplanet. Vi följer IKFN- förordningen som reglerar hur vi ska hävda territoriell integritet i fred. (Det här gäller alltså inte mot civila flygplan, det är bara mot statsluftfartyg.)
Visa mer
Man är beredd att försvara svenskt luftrum om det krävs, och enligt Wikman har Försvarsmakten tillräckliga resurser för att göra det. Han beskriver också hur det skulle kunna gå till ifall utländska flygplan inkräktar på Sverige.
– Om det blir en kränkning så flyger vi upp och tar kontakt med flygplanet, exempelvis över radio eller genom att vingtippa vid planet. Vi får uppmärksamheten och leder det bort från svenskt eller allierat territorium.
– Nästa steg skulle kunna vara varningsskott och om hotet utvecklas har vi alla mandat som behövs för att avvärja det.
Ljudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare