Analytiker förutspår att inflationen kommer att öka under 2027 i takt med att efterfrågan på el, chips, infrastruktur och arbetskraft växer snabbare än ekonomierna kan möta den.

lam-phat.jpg Den ökande efterfrågan på AI-funktioner driver på en global investeringskapplöpning. Foto: NVIDIA

Den 2 oktober varnade den amerikanska centralbankschefen Lisa Cook för att investeringar i AI skulle kunna bli en av källorna till inflationstryck som Fed måste övervaka under 2027.

Följaktligen skapar den ökade efterfrågan på chips, programvara, datacenter och arbetskraft nya priser. Denna observation kommer samtidigt som kapplöpningen om att utveckla AI går in i en ny fas, där investeringar i denna teknik blir större och börjar få en märkbar inverkan på den reala ekonomin.

Investeringsvågen i AI expanderar snabbt, initialt från företag som utvecklar modeller för artificiell intelligens och sprider sig gradvis till hela teknikekosystemet.

Kapitalflödet till datacenter, chips, servrar, nätverk och relaterad infrastruktur påverkar i allt högre grad investeringsefterfrågan, handel, kapitalmarknader och tillväxtutsikter i många ekonomier. AI:s inverkan på arbetsmarknaden blir också en viktig ekonomisk variabel.

Enligt Reuters förväntas företag som Amazon, Alphabet, Microsoft och Meta spendera totalt cirka 650 miljarder dollar år 2026, främst på att expandera datacenter och AI-infrastruktur, en kraftig ökning från cirka 400 miljarder dollar år 2025. Denna kapitaltillströmning driver projekt av exempellös skala inom tekniksektorn.

Samtidigt har OpenAI, Oracle och SoftBank drivit på Stargate-projektet och planerar att investera upp till 500 miljarder dollar i AI-infrastruktur i USA under flera år. Dessa teknikföretag kämpar också för att säkra långsiktiga elavtal, beställa chips och bygga fler datacenter.

Det är uppenbart att AI har gått bortom ramen för en typisk teknikuppgraderingscykel och blivit en av de största drivkrafterna för infrastrukturinvesteringar i den amerikanska ekonomin.

Kärnproblemet är att AI inte bara är programvara eller algoritmer. För att köra allt större AI-modeller måste företag bygga massiva datacenter utrustade med tusentals, till och med tiotusentals, specialiserade processorer, tillsammans med höghastighetslagring, kylning och anslutningssystem.

Dessa investeringar leder till ökad efterfrågan på elektricitet, halvledare, minnen, nätverksutrustning, stål, koppar, transformatorer och många andra industriella material, vilket påverkar inflationen.

På liknande sätt växer efterfrågan på chips och datacenterutrustning snabbare än vissa leverantörer kan skala upp produktionen, vilket potentiellt kan leda till ökade priser på råvaror, utrustning och relaterade tjänster. Dessa kostnader kan i slutändan delvis föras över på konsumenterna genom priset på varor och tjänster.

Dessutom kommer efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att driva företag att konkurrera om talanger, vilket i sin tur ökar lönerna i relaterade branscher. Högre arbetskraftskostnader kan ytterligare bidra till prisökningar…

Detta är särskilt anmärkningsvärt för USA, eftersom Fed balanserar två mål: att kontrollera inflationen och att upprätthålla gynnsamma förutsättningar för tillväxt.

Om investeringar i AI fortsätter att sätta press på priserna kan Fed bli tvungen att bibehålla högre räntor än väntat. Men högre räntor ökar kapitalkostnaden för just de företag som investerar i att bygga datacenter och utveckla teknik.

Därför skulle AI kunna skapa en policyparadox: tekniken, som förväntas öka produktiviteten och bidra till att minska inflationen på lång sikt, skulle istället kunna skapa ytterligare inflationstryck i de tidiga utvecklingsstadierna.

Naturligtvis är trycket inte bara inom USA. AI-kapplöpningen har effektivt utlöst en våg av investeringar i datacenter, chipfabriker och kraftinfrastruktur överallt. Den ökade efterfrågan på halvledare, minnen, elektrisk utrustning, koppar, sällsynta jordartsmetaller och energi kan driva upp priserna på dessa insatsvaror internationellt.

Om AI-investeringar fortsätter att växa snabbt medan den globala utbudskapaciteten inte expanderar proportionellt, kommer AI att tvinga centralbanker i många ekonomier att överväga en ny variabel i penningpolitiken.

Det vore dock ett misstag att se AI enbart som en källa till inflation. På lång sikt skulle denna teknik kunna ha motsatt effekt. Om AI hjälper företag att automatisera många processer, använda arbetskraft mer effektivt, öka produktionen och minska kostnaderna, skulle produktiviteten i hela ekonomin kunna öka tillräckligt snabbt för att kompensera för det initiala trycket. Vid den tidpunkten skulle AI kunna gå från att vara en kostnadsökande faktor till en kostnadsreducerande drivkraft.

Oavsett scenario kommer kopplingen mellan AI och inflation att vara en betydande ekonomisk utmaning år 2027. Därför kanske den största utmaningen för AI i nästa fas inte längre ligger i vad tekniken kan göra, utan snarare i huruvida den globala ekonomin har tillräckliga resurser för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Källa: https://hanoimoi.vn/rui-ro-moi-tu-lan-song-dau-tu-manh-me-vao-ai-nguy-co-lam-phat-hien-hien-1759308.html