Regeringen vill stoppa fusk. Men när Masoud Jamshidian kastas ut ur landet blir det tydligt: Sverige skrämmer bort precis de människor vi behöver.
Masoud Jamshidian måste lämna Sverige efter ett administrativt misstag.
Öppna bild i helskärm
Fyra veckor har han på sig att lämna landet.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG
Öppna bild i helskärm
Migrationsminister Johan Forssell, Moderaterna.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Patrik Kronqvist
Masoud Jamshidian tjänar 70 000 kronor i månaden i techsektorn, har en lägenhet vid Hornstull i Stockholm och är suppleant i bostadsrättsföreningens styrelse.
Men snart måste han lämna Sverige. Hans arbetsgivare missade att betala en försäkring och därför har Migrationsdomstolen nekat honom förlängt arbetstillstånd. Häromdagen stod det klart att högsta instans inte prövar fallet.
– Det var inte ens mitt fel. Och det var enkel försäkring mot arbetsskador. Jag jobbar med mjukvara. Vad skulle jag kunna få för skador? Straffet står inte alls i proportion till det som hände, säger han.
Nu har han fyra veckor på sig att packa ihop fyra års liv i Sverige. Till hemlandet Iran kommer han bara att kunna ta med sig 1 000 euro i kontanter. Iranska banker är under sanktion.
– Jag tvingas återgå till en slags tonårstillvaro och bo hos mina föräldrar och med vänner, säger Masoud Jamshidian uppgivet.
■ ■ ■
Det system för arbetskraftsinvandring från länder utanför Europa som regeringen Reinfeldt införde 2008 var ett haveri. För arbetstillstånd krävdes endast en lön om 13 000 kronor i månaden. Länge fanns inte ens något försörjningskrav, en deltid i ett gatukök gav dig rätt att ta med fru och barn till Sverige.
Många invandrare som kom gjorde det för att försörja sig på hederligt vis. Men systemet stod samtidigt vidöppet för fusk och utnyttjande.
Jobbinvandringen blev ett sätt att kringgå skärpta asylregler. Arbetstillstånd såldes och användes för att smuggla människor till Sverige. Kriminella nätverk lät också migranter arbeta under usla villkor och använde deras identiteter i brottsupplägg.
För några år sedan larmade tolv tunga myndigheter: Reglerna för arbetskraftsinvandring måste göras om i grunden.
Regeringen Kristersson gör rätt i att lyssna på den uppmaningen. Hösten 2023 höjde man lönegolvet till 80 procent av medianlönen – i dag drygt 29 000 kronor. Regeringen planerar snart att höja den till 100 procent – strax över 37 000 kronor.
Kritiken från företagarhåll har varit massiv. Men i jämförelse med andra länder är det svenska lönegolvet fortfarande inte speciellt högt.
Problemet är ett annat. Sverige är inte särskilt välkomnande ens mot välutbildade människor som tjänar bra.
Svårigheterna går tillbaka till Fredrik Reinfeldts reform. Den innebar att alla sökanden ställdes i samma kö. One size fits all. För lågbetalda arbetare blev villkoren radikalt bättre, de mest generösa i hela västvärlden. För första gången kunde städare och snabbmatsbiträden jobbinvandra till Sverige från andra sidan jordklotet.
Annons
För gruppen högkvalificerade arbetstagare blev Sverige tvärtom mindre attraktivt. Handläggningstiderna sköt i höjden, längden på arbetstillstånden kortades och knöts dessutom till en specifik arbetsgivare.
När problemen med fusk och missbruk blev uppenbara och reglerna skärptes slog det lika hårt mot IT-specialisterna som tidningsbuden. ”Kompetensutvisningar” blev ett begrepp efter en rad fall där mindre administrativa misstag ledde till att högavlönade jobbinvandrare utvisades ur Sverige.
En rad steg har tagits för att komma åt det. Men fallet Masoud Jamshidian visar att problemen inte är lösta.
Det finns fler svårigheter. På senare år har ”tonårsdeportationer” blivit en ny term.
Arbetskraftsinvandrare med tonåringar på gymnasiet upptäcker när de ska förlänga sina tillstånd att barn över 18 år inte längre räknas till kärnfamiljen. Eleverna tvingas välja mellan att gå klart gymnasiet i hemlandet eller att sluta skolan och försöka klara försörjningskravet i Sverige.
Invandrare som behöver förlänga sina arbetstillstånd har i princip också drabbats av reseförbud. Medan Migrationsverket handlägger deras ansökan kan de inte lämna landet eftersom de då riskerar att inte få återvända. Det innebär att forskare missar konferenser, att IT-säljare inte kan åka på affärsresor och att människor uteblir från sina mödrars begravningar.
På den engelskspråkiga tidningen The Local – som har bevakat den här frågan mest och bäst – vittnar många kommentarer om att Sverige börjar få dåligt rykte bland arbetskraftsinvandrare.
Regeringen är medveten om problemen. Steg har tagits för att försöka komma åt kompetensutvisningarna, tonårsdeportationerna och reseförbuden – även om jurister ifrågasätter om reformerna är effektiva.
Men det uppkommer hela tiden nya problem. Regeringen gör – av goda skäl – många ändringar i migrationslagarna. Men det får också effekter för jobbinvandrare – ofta oförutsedda, inte ens experter kan överblicka hur förändringar slår gruppen.
För att få jobbinvandringen att fungera räcker det dock inte bara med att sluta utvisa gymnasieelever. Det här handlar om talanger som hela västvärlden slåss om.
Sverige har innovativa företag som behöver kunna rekrytera spetskompetens. Men som land har vi redan flera nackdelar: Lönerna är låga, skatterna är höga och det är ofta svårt för partnern att hitta jobb.
Andra länder jobbar mer aktivt för att locka utländsk kompetens. Finland arrangerar till exempel program där utvalda talanger bjuds in och får nätverka i Helsingfors. Det borde vi också göra.
Regeringen måste göra Sverige mer attraktivt. En utgångspunkt behöver vara att one size does not fit all. För välutbildade jobbinvandrare som betalar hög skatt kan vägen till medborgarskap gott vara kortare, till exempel.
För Masoud Jamshidian väntar tuffa beslut. Han drömmer om att skaffa ett nytt arbetstillstånd och flytta tillbaka till vännerna, målarkursen och sin nyrenoverade lägenhet på Södermalm. Även om det innebär att vägen till medborgarskap börjar om från gå.
– Tro det eller ej, men jag älskar mörkret och det kalla vädret i Sverige. Och jag tycker om kulturen. Att vänskaper har en djupare mening här. Men efter det som hänt vet jag inte om jag skulle känna mig trygg.
Så nu söker Masoud Jamshidian även jobb i Tyskland, Nederländerna och Danmark.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
LÄS MER: Äntligen slutar Sverige att blunda för fusketLÄS MER: SKR gör ännu ett magplask om invandringen