Cellerna börjar tillverka proteinet
Sedan dess har optogenetiken blivit ett kraftfullt verktyg för att förstå hjärnans enormt komplicerade nätverk.
Med hjälp av ett ofarligt virus kan forskarna föra in genen för det ljuskänsliga proteinet i noggrant utvalda nervceller. Cellerna börjar då tillverka proteinet.
Därefter förs en mycket tunn optisk fiber in i hjärnan. När forskarna tänder ett blått ljus aktiveras just de nervceller som innehåller proteinet – medan omkringliggande celler lämnas opåverkade.
Trion som får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Foto: Pontus Lundahl/TT
Med andra ljuskänsliga proteiner går det även att stänga av nervcellernas aktivitet.
Det innebär att forskarna kan undersöka vilka celler som faktiskt orsakar olika reaktioner och beteenden.
I ett försök ville forskare exempelvis undersöka teorin att vissa nervceller i hypotalamus styr vakenheten. När just dessa celler gjordes ljuskänsliga och aktiverades med ljus vaknade försöksdjuren.
Kan vara betydelsefullt för förståelsen av demens
Däremot är optogenetik är i första hand ett forskningsverktyg – inte en färdig behandling för människor.
Men genom att visa vilka nervceller och nätverk som ligger bakom olika funktioner kan metoden ge forskarna nya ledtrådar till vad som händer när hjärnan blir sjuk.
Optogenetiken har bland annat ökat kunskapen om hur minnen bildas, något som kan vara betydelsefullt för förståelsen av demenssjukdomar.
Metoden kan också få stor betydelse för forskningen om Parkinsons sjukdom, depression, schizofreni, autism, ångest och beroende.
Läs mer på News55:
Patient död efter läkemedelsmissen – tvingades byta hjärta
Experten: Då ska du inte använda aluminiumfolie till maten
Tilde de Paula: “Mer fokuserad och närvarande”
Läs mer från News55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera