Publicerad 27 sep 2025 kl 12.00
Den palestinska skådespelaren Ranin Odeh har inte fått visum för att delta i Bokmässans program – trots att hon jobbar med svenskstödda Frihetsteatern på Västbanken.
Vad man är rädd för är att Ranin Odeh, väl här, ska stanna och använda sig av sin rätt att söka asyl, skriver Annkatrin Meyerson som är doktor i offentligrätt.
Annkatrin Meyerson är doktor i offentligrätt.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Det har skrivits en del om att den palestinska skådespelaren Ranin Odeh, verksam som barnteaterpedagog på Frihetsteatern på Västbanken, nekats visering för att delta i Bokmässan i Göteborg. Detta eftersom att det bedöms finnas rimligt tvivel angående hennes avsikt att lämna Sverige innan viseringen har löpt ut.
Hon anses inte ha visat att hon har tillräckliga sociala och ekonomiska band till sitt hemland sammantaget med att situationen på Västbanken har förvärrats. Vad man är rädd för är alltså att Ranin Odeh, väl här, ska stanna och använda sig av sin rätt att söka asyl.
Nekas visum
EU:s viseringskodex, som medlemsländerna är bundna av, är konstruerad bland annat just för att förhindra att människor som behöver skydd kommer in i EU och därmed har rätt att söka asyl. Samtidigt finns, liksom i all tillämpning av lagar, ett utrymme för bedömning i det enskilda fallet, praxis kan skilja sig mellan medlemsländer liksom mellan olika beslutsfattare. Sverige tillhör just nu de EU-stater som har högst andel avslag på ansökningar om visum.
Ranin Odeh hänvisar i sitt överklagande till förvaltningsrätten till sitt viktiga arbete som kulturarbetare inom en av Palestinas mest framgångsrika kulturinstitutioner: ”Jag har konsekvent valt att återvända till Palestina. Mitt beslut att förbli rotad här är inte betingat av omständigheter, utan ideologiskt och professionellt. Mitt liv, mitt arbete och mina ansvarsområden är knutna till mitt hemland.”
Att Ranin Odeh inte avser att stanna utan att återvända till sitt hemland får stöd i att hon sedan 2011 har beviljats visum tjugotre gånger varav sex gånger till EU. Tre av dessa har gällt Sverige. Sedan den 7:e oktober har hon varit utomlands fem gånger. Ändå ifrågasätts i avslaget hennes avsikt att återvända.
Inte hennes avsikt att stanna
Enligt konsulatet och domstolen har situationen på Västbanken försämrats både socialt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt, men det ges inga exempel på individuell nivå då inga hänvisningar till landrapporter görs. Däremot framhävs osäkerheten om huruvida det är möjligt att resa tillbaka till Västbanken. Om Israel gör det omöjligt för palestinier, och därmed för Ranin Odeh, att återvända så är det inte detsamma som att det skulle vara hennes avsikt att stanna.
Att Ranin nu nekats visum är en förändring av praxis, vilket borde leda till en noggrann bedömning. Mål i förvaltningsrätten avgörs vanligtvis av en juristdomare och tre nämndemän. Om ett mål anses vara av så kallad enkel beskaffenhet kan det dock avgöras av en ensam domare. I detta fall har en ensam fiskal (jurist under utbildning till domare) dömt i målet.
Konsulatets beslut och förvaltningsrättens dom är tagna på juridisk grund men får politiska konsekvenser eftersom de medverkar till att begränsa den redan hårt kontrollerade rörelse, och yttrandefriheten för palestinier på Västbanken.
Domen hade kunnat bli en annan och ändå varit lagenlig. Genom att omöjliggöra Ranin Odehs framträdande på Bokmässan medverkar Sverige inte bara i begränsandet av hennes rörelse- och yttrandefrihet utan hindrar också ett långvarigt och fruktbart kulturutbyte mellan Sverige och Frihetsteatern.
Av Annkatrin Meyerson
doktor i offentligrätt