Förhoppningar om ett närmare samarbete med EU varvas med rysk desinformation och påtryckningar inför söndagens parlamentsval i Moldavien, där den sittande EU-vänliga regeringen kämpar om förnyat förtroende.
Landet har i flera år befunnit sig i skarven mellan öst och väst med det styrande partiet Handling och solidaritet (PAS) och president Maia Sandu som drivit på närmare relationer med EU, omfattande rättsliga reformer och kampen mot korruption.
Mot dem står det proryska Patriotiska blocket och en rad populistiska missnöjespartier, som lockar väljare med löften om stabilitet, lägre priser och kritik mot västliga värderingar.
Öppna bildvisare
Frivilliga från Patriotiska valblocket delar ut valreklamtill förbipasserande i Chișinău. Parlamentsvalet hålls på söndag. Bild: Dumitru Doru / EPA
Samtidigt präglas vardagen för många moldaver av ekonomisk osäkerhet, skenande priser och utbredd misstro mot både politiker och institutioner.
Ryssland, som länge haft starkt inflytande i landet, har inför valet intensifierat sina försök att påverka utfallet genom bland annat desinformation och ekonomiska påtryckningar.
Forskaren Amy Eaglestone vid Leidens universitet i Nederländerna menar att valet är avgörande för Moldaviens framtid.
– Det handlar om landets demokrati och europeiska framtid, säger Eaglestone till Svenska Yle.
Balansgång mellan öst och väst
Som granne till krigförande Ukraina och EU-landet Rumänien befinner sig Moldavien i brännpunkten för de geopolitiska motsättningarna mellan öst och väst.
Enligt forskaren Amy Eaglestone kan parlamentsvalet få återverkningar långt utanför landets gränser.
– Antingen fortsätter landet på den europeiska bana som den sittande regeringen stått för, eller så får de proryska krafterna ökat inflytande med närmare relationer till Ryssland, säger Eaglestone.
De geopolitiska spänningarna tar sig även uttryck i den moldaviska inrikespolitiken där EU-vänliga partier kämpar om inflytande med proryska krafter som föredrar en neutral hållning till EU och tätare band med Ryssland.
Öppna bildvisare
Amy Eaglestone är doktorand vid universitetet i Birmingham och gästföreläsare vid Institutet för statsvetenskap i Leiden. Hon forskar om demokratisering i Östeuropa, särskilt Moldavien och Georgien. Bild: Rikhard Husu / Yle
Splittring återspeglas inte enbart i politiken utan också bredare hos den moldaviska befolkningen, där språkliga, etniska och generationsmässiga skillnader förstärker motsättningarna.
– De proryska attityderna bottnar dels i identitet, dels i en rädsla för att Moldavien kan bli nästa mål för Ryssland, vilket får många att vilja hålla sig väl med Moskva, säger Eaglestone.
Exempel på Rysslands hybridpåverkan har märkts under valkampanjen, där desinformationskampanjer spridits i sociala medier, misstänkta försök till röstköp rapporterats och cyberattacker riktats mot myndigheter och valfunktionärer.
Falska nyheter och propaganda har använts för att underminera förtroendet för det sittande EU-vänliga styret och för att stärka stödet för de proryska krafterna.
Testlaboratorium för rysk påverkan
Moldaviens betydelse har vuxit snabbt i takt med att omvärldens intresse för landets vägval ökat.
– På bara fem år har Moldavien gått från att betraktas som en ointressant och bortglömd periferi till att bli ett nav för Europas geopolitiska spänningar, säger Amy Eaglestone.
Hon menar att Moldaviens utveckling kan bli antingen en modell eller en varning för andra länder i Rysslands närhet. Ett fortsatt förtroende för regeringspartiet PAS skulle stärka EU:s inflytande i regionen.
En seger för Patriotiska blocket skulle däremot öppna dammluckorna för ökad destabilisering och rysk påverkan, med potentiella följder för hela kontinentens säkerhet.
– Moldavien kan ses som ett laboratorium där Ryssland prövar sina metoder – desinformation, cyberattacker och ekonomiskt tryck – innan de används på andra håll i Europa, säger Eaglestone.
Öppna bildvisare
Frankrikes, Tysklands och Polens ledare deltog vid självständighetsfirandet i Chișină i slutet av augusti med president Maia Sandu som blivit symbol för Moldaviens närmande till EU. Bild: EPAMånga saknar framtidstro
Medan Europas blickar riktas mot Moldaviens geopolitiska betydelse och valet ses som avgörande för hela regionen känner sig många väljare förbigångna av politikerna.
Den ekonomiska krisen, låga löner och bristen på framtidstro har skapat en utbredd känsla av hopplöshet i ett av Europas minsta och fattigaste länder. Många upplever att beslutsfattarna oberoende av politisk färg inte lyckas förbättra vardagen för väljarna.
– Jag har röstat två gånger tidigare, men det har aldrig blivit någon riktig förändring som fått mig att vilja stanna kvar i det här landet, säger fabriksarbetaren Iulian Cazacu till nyhetsbyrån Reuters.
Enligt forskaren Amy Eaglestone känner många väljare en växande besvikelse över att återkommande politiska skiften inte lett till några märkbara förbättringar i vardagen.
– Många upplever att politikerna utgör en europeiskt utbildad elit som saknar kontakt med vanliga människors vardag. Det bidrar till känslan av hopplöshet, säger Eaglestone.