Från och med 2027 kommer alla barn att erbjudas skydd mot vattkoppor som en del av det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Dessutom görs en tillfällig satsning på ikappvaccinering för barn upp till 18 år som ännu inte hunnit få vaccinet. Det är ett stort steg för att stärka barns hälsa och underlätta vardagen för familjer.
Vattkoppor framställs ofta som en enkel barndomssjukdom, men för många barn innebär den svår klåda, feber och dagar av oro och obehag. För föräldrar betyder det VAB och pussel för att få vardagen att gå ihop. Och för vissa kan sjukdomen bli riktigt farlig. Folkhälsomyndigheten beskriver hur spädbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk för allvarliga följder. Det handlar om komplikationer som bakterieinfektioner i blåsorna, lunginflammation, hjärnhinneinflammation och i sällsynta fall till och med stroke. Om en gravid kvinna insjuknar strax före förlossningen kan det nyfödda barnet riskera att bli svårt sjukt eftersom det inte hunnit få antikroppsskydd från mamman.
Vaccinet gör skillnad på flera sätt. Genom att skydda barnen minskar vi inte bara klåda, feber och frånvaro från förskola och skola, utan också risken för svåra följder och belastning på vården. Det ger dessutom ett skydd mot bältros senare i livet, eftersom vaccinet innehåller ett försvagat virus som är mindre benäget att ligga kvar och orsaka problem längre fram. Föräldrar kan känna sig tryggare, och vården kan lägga mer resurser på de patienter som verkligen behöver det.
Det här beslutet innebär både minskade kostnader för samhället i form av mindre vård, mer närvaro i skola och på jobb, men framförallt ett minskat lidande för den enskilda individen. Win – win.
Ida Eriksson (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden