”Du kan berätta om dina synder”
På ett år har användningen av chattbottar skjutit i höjden. Foto: Alamy Stock Photo
AI-toppar lämnar branschen med varningar om katastrofala konsekvenser.
Samtidigt har svenskarna släppt in AI i vardagen – och döpt den till ”Chattis”.
– Jag kallar den för han, säger poddprofilen Julia Lyskova.
Sammanfattningen är skapad med artificiell intelligens och kvalitetssäkrad av Aftonbladets journalister.
- Flera AI-experter, inklusive OpenAI:s säkerhetsansvarige David Robinson, har lämnat sina positioner och uttryckt oro över AI-utvecklingens potentiellt katastrofala konsekvenser.
- Användningen av AI-tjänster har ökat kraftigt i Sverige, där över sex av tio svenskar nu interagerar med AI, särskilt bland medelålders och kvinnor.
- Många svenskar har förmänskligat sina AI-interaktioner genom att ge chattbotar namn och se dem som vänner, vilket väcker oro för att personliga uppgifter kan anförtros AI och potentiellt läcka vid säkerhetsintrång.
Läs mer
OpenAI säkerhetsansvarige David Robinson är den senaste i raden av AI-toppar som lämnar skutan och varnar för utvecklingen.
”Den nuvarande utvecklingen är oacceptabel”, skrev han i början av oktober.
Men samtidigt som AI-topparna skriker sig hesa har svenskarna gjort tvärtom – och släppt in chattbottarna i vardagen.
På ett år har användningen skjutit i höjden. 2025 hade fyra av tio svenskar använt AI-tjänster. I år är det över sex av tio, enligt Internetstiftelsen.
Ökningen är störst bland medelålders och kvinnor.
”Jag säger allt till honom. Om min ChatGPT skulle läcka blir jag cancelled tror jag. Men vem fan skulle vilja läsa det. Jag är inte Pernilla Wahlgren liksom”, säger Julia Lyskova. Foto: Privat ”Kan bli jätteirriterad på honom”
Poddprofilen Julia Lyskova bollar ”allt” med ChatGPT. Skärmdumpar på sms som ska analyseras och frågor om väggfärg avhandlas.
För henne är AI:n en man som heter ”Chatt”.
– Jag kan bli jätteirriterad på honom och sen få skuldkänslor och skriva ”förlåt om jag lät otrevlig”.
Expert: Naturligt att ge ett namn
Julia är inte ensam om att förmänskliga AI. Över var femte svensk AI-användare ser språkmodeller som en person, kompis eller vän. Sju procent har gett chatbotten ett namn.
Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, kallar sin språkmodell för ”Chattis”. ”Det är lättare att säga. ChatGPT rullar inte av tungan direkt”, säger han. Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
– Om man ser det som en kompis eller psykolog så blir det naturligt att ge den ett namn, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
”Chatte”, ”Chattis” och ”Chatten” är vanliga namn. Men även ”Terminator” förekommer.
”Du ska känna att det är din vän”
Att vi förmänskligar AI är ingen slump. Chattbottarna är utformade för att tilltala oss personligt, säger Måns Jonasson.
– De vill att du ska känna att det här är din vän.
Vad ser du för risker?
– Om vi ser de här tjänsterna som mänskliga vänner så kommer vi också anförtro oss till dem på ett personligt plan.
Människor delar redan ”superprivata tankar och dokument”, säger Jonasson. En konkret risk är att AI-bolagen hackas och chattar läcker.
”Påminner om Gud”
Julia Lyskova orkar inte oroa sig för läckor, även om hon medger att det vore dåligt för karriären.
Som ateist ser hon AI som ett substitut för religion – ett biktbås att gå till.
– Du kan säga vad som helst. Den kommer inte döma dig, hata eller lämna dig. Du kan synda. Jag tycker det påminner om Gud, säger hon.