Mannen åtalad för grovt skattebrott – stämmer Aftonbladets reporter efter mejlfrågor share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
En av vårdbolaget Medcuras ägare misstänks ha åkt på lyxresor på företagets bekostnad och använt falska fakturor – nu är han åtalad för ekonomisk brottslighet.
Trots det har Medcura ingått avtal med både Kriminalvården och Transportstyrelsen.
– Vi kände inte till det. Det är inte lämpligt, men svårt att kontrollera, svarar Kristina Portugues, Transportstyrelsen, om brottsmisstankarna.
”Oavsett om du vill jobba från en fjällstuga eller stranden, så har du full frihet. Är du läkare och sugen på att hoppa på detta roliga uppdrag?” skrev vårdbolaget Medcura på sin hemsida för ett år sen.
Hösten 2024 vann företaget Transportstyrelsens upphandling om medicinska bedömningar. Medcuras hyrläkare anlitas för att göra utlåtanden om körkort ska dras in, till exempel i ärenden där myndighetens omdiskuterade Peth-tester ingår. Testerna påstås visa om en förare har ett omfattande och regelbundet alkoholintag, men har kritiserats.
En av läkarna som Medcura erbjöd myndigheten hade tidigare anmälts till IVO för allvarliga kompetensbrister. Ändå godkändes han av Transportstyrelsen. Idag har han bytts ut mot en 76-årig läkare på Gotland.
Redan innan Medcura ingick avtalet med Transportstyrelsen, var företagets delägare Niclas Erblad Cleverling åtalad för ekonomisk brottslighet.
expand-left
helskärm
Aftonbladet har tidigare granskat Medcura AB, ett stort hyrbemanningsbolag inom den offentligt finansierade vården. Niclas Erblad Cleverling var tidigare också vd, står idag som verklig huvudman för Medcura hos Bolagsverklet och krävdes förra året på en miljon kronor av Skatteverket.
Han hade då bland annat dragit av en resa för 240 000 kronor till Mauritius på skatten och spenderat en sportlovsvecka i Åre, med tur i hundspann och skipass för hela familjen – och påstått att allt var företagsutgifter.
Niclas Erblad Cleverling hade även gjort skatteavdrag för en hotellsvit i Wien som kostade 20 000 kronor natten. Enligt Medcura-grundaren skulle han kartlägga behovet av hotelläkare i Wien, samt köpa julklappar till sin personal på en lokal godisbutik med ”unika karameller”.
expand-left
helskärm
Åtalet mot Niclas Erblad Cleverling nu rör felaktiga avdrag och fakturor i Medcura och ytterligare ett annat bolag. Han är åtalad för två fall av grovt skattebrott och två fall av grovt bokföringsbrott, som kan ge fängelse på mellan sex månader och sex år.
Enligt åtalet ska brotten bedömas som grova ”eftersom gärningarna varit ett led i en brottslighet som begåtts systematiskt och sammanlagt avsett ett mycket betydande belopp samt där falska handlingar och vilseledande bokföring använts.”
Kammaråklagare Veronica Närfors tycker att bevisläget är gott.
– Man har, anser jag, skapat falska fakturor och fört in dem i bokföringen, säger hon.
Niclas Erblad Cleverling var vid tidpunkten för när de påstådda brotten begicks både vd, huvudman och styrelseledamot i Medcura AB.
Åklagaren vill även att Medcura AB ska betala en företagsbot på en miljon kronor. Rättegången har skjutits upp och ännu inte ägt rum, då Niclas Erblad Cleverling inte dök upp vid huvudförhandlingen. Rätten har valt att inte ge honom tillfälligt näringsförbud under tiden, med hänvisning till att skatteskulden är betald och att han inte är dömd än.
expand-left
helskärm
Niclas Erblad Cleverling svarar Aftonbladet på mejl att han upphörde vara vd för ett och ett halvt år sedan och i dag är privatperson samt minoritetsägare, som inom kort kommer sälja sitt innehav i Medcura. Han äger dock även ett annat bolag – som också har avtal om hyrläkare med Transportstyrelsen.
Angående brottsmisstankarna svarar han:
– Som privatperson kommenterar jag inte pågående rättsliga processer. Jag kommer att bemöta detta i domstol och i enlighet med gällande rätt.
Våra övriga frågor hänvisar han till Medcuras ledning.
– Frågor om Medcuras verksamhet, ekonomi och eventuella rättsliga ställningstaganden hänvisas till Medcuras ledning/styrelse. Jag uttalar mig inte i bolagsfrågor.
När Aftonbladet tidigare har sökt Medcura AB via tre tillgängliga mejladresser, bland annat till operativ chef, med frågor om hur åtalet påverkar förtroendet för företaget, har vi dock fått svar från Niclas Erblad Cleverling själv. Han har då anklagat reportern för att ha gjort sig skyldig till grovt förtal. Han säger sig ha skickat in en polisanmälan angående detta och har stämt reportern på knappt 30 000 kronor.
expand-left
helskärm
Transportstyrelsen är inte den enda svenska myndighet som har avtal med Medcura. Företaget har även upphandlats av Kriminalvården – trots att ägaren vid tidpunkten var åtalad för skattebrott. Medcura hyr ut psykologer till flera anstalter.
Kriminalvården: kan inte stoppa brottsmisstänkta
Per-Johan Åkerman, jurist på Kriminalvården, menar att de har begränsade möjligheter att stoppa företag med brottsmisstänkta i ledningen, utifrån Lagen om offentlig upphandling, LOU. infocloseLOU. Enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU, kan myndigheter bara utesluta ett företag i upphandlingen, eller häva ett avtal, om det finns en dom som trätt i kraft kring några utvalda brott, till exempel terrorfinansiering och människohandel. Domen får inte vara äldre än fem år. Det kan dock finnas särskilda skäl att säga upp ett avtal, till exempel om leverantörens ”redbarhet” kan ifrågasättas.
Han är noga med att han pratar generellt, och inte om specifika företag:
– Det är så klart ett problem att en av våra leverantörer åtalas för brott inom ramen för sin affärsverksamhet. Skulle det visa sig att ett åtal leder till en fällande dom får vi göra allt vi kan för att försöka häva de avtal som vi har ingått. Vi vill inte göra affärer med kriminella, så vi försöker på olika sätt komma åt det här problemet och den här luckan som lagstiftningen öppnar, säger Per-Johan Åkerman.
Det är inte alltid Kriminalvården ens får veta att bolagsägare är åtalade. Man gör inte heller samma säkerhetskontroller av bolagsledningar som av de personer som ska jobba direkt i Kriminalvårdens verksamheter.
– Man får såklart tycka att det här är en orimlig ordning, att vi inte ska kunna ha tätare skydd än så här, säger Per-Johan Åkerman.
– Men vi vill ju såklart veta så mycket som möjligt om våra leverantörer. Dels vill vi inte ha in säkerhetsrisker i verksamheten. Sen vill vi inte heller att våra statliga pengar ska gå till brottslig verksamhet, och vi vill att man gör rätt för sig med skatter. Vi är ju staten, så vi vill att man ska göra rätt för sig mot oss, det är jätteviktigt.
expand-left
helskärm
Transportstyrelsen svarar att man inte kände till att Medcura-ägaren var brottsmisstänkt förrän Aftonbladet hörde av sig och ställde frågor.
– Nu när vi har fått kännedom om det kommer vi följa upp avtalet och säkerställa att de uppfyller befintligt avtal samt den lagstiftning som finns inom området, säger Kristina Portugues, inköpschef på Transportstyrelsen.
Ett dygn senare hör Transportstyrelsen av sig igen och berättar att man avser att säga upp avtalet med Medcura AB, på grund av ”bristande kreditvärdighet”. Företaget får dock 30 dagar på sig att åtgärda bristerna innan avtalet sägs upp.
Medcura: inga kommentarer
Medcura svarar Aftonbladet att de inte har några kommenterar till Transportstyrelsens beslut.
– Vad gäller kreditvärdighet kan vi säga att i synnerhet inom vårdbemanningsbranschen, där många bolag redan gått i konkurs på grund av pressade villkor och minskad omsättning, är det inte ovanligt att kreditvärderingsinstitut tillfälligt justerar sina ratingar, skriver Marvin Samadi i mejl. Han är i dag styrelseordförande för Medcura AB, och står som IT-projektledare på företagets hemsida.
Medcura AB omsätter en kvarts miljard om året, bland annat på att hyra ut sjuksköterskor och hyrläkare till regionernas och kommunernas sjukvård runt om i landet.
I det nationella hyrbemanningsavtalet som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tagit fram står Medcura listat som ett av de godkända bolagen.
Aftonbladet har sökt SKR, som svarar att de måste avvakta en dom innan de kan vidta åtgärder och fatta beslut kring sina leverantörer.
expand-left
helskärm
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, lyfter att Lagen om offentlig upphandling, LOU, förbjuder myndigheter från att sluta avtal med leverantörer som dömts för vissa typer av grova brott. Men bolag kan uteslutas från en upphandling även på andra grunder.
Exempelvis om bolaget inte har betalat skatt ordentligt. Eller om något allvarligt fel begåtts ”som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas”. Men då gäller det att myndigheten som upphandlar genomför kontroll så att detta upptäcks.
– Tyvärr har vi tillsynsmyndigheter som i flera fall visat sig vara…trötta, kan man säga, säger Olle Lundin till Aftonbladet.
Och bolag som ”åkt dit” kan dessutom lätt byta ägare för att behålla sin plats på marknaden.
– Det är ju ingen som vill att skattemedel ska gå till misstänkt kriminell verksamhet. Men just nu har vi ett system som inte fungerar helt hundra, kan man konstatera.