Det är intensiva dagar på Prisjakts huvudkontor när Ehandel.se är på plats för att träffa ledningen och testa den nya tekniken inför lanseringen. Bara tre dagar efter fredagens uppmärksammade börsnotering på Nasdaq First North Premier Growth Market, där bolaget värderades till 675 miljoner kronor och aktien blev kraftigt övertecknad, genomför prisjämförelsesajten under måndagen en omfattande trippelsatsning.
Idag lanseras nämligen en helt ny, konversationsbaserad AI-shoppingassistent som ska fånga upp konsumenterna betydligt tidigare i köpresan. Samtidigt rullar bolaget ut en ny visuell varumärkesidentitet och en moderniserad logotyp.
Bakom det tekniska skiftet står bland andra Peter Stark, teknik- och produktchef (CTO och CPO) med sju år på bolaget och över 20 års erfarenhet av produktutveckling från bland annat Sony Ericsson, samt Ola Lindberg, produktägare för AI-satsningarna med sex år på Prisjakt och en bakgrund från bland annat Ebay.
När Ehandel.se slår sig ner med duon på plats på huvudkontoret berättar Peter Stark varför ledningen valde att kasta om både produkt och varumärke samtidigt:
Vi kände att det här är en så stor förändring att det inte räckte att bara säga att produkten fått en ny feature. Vi behövde faktiskt ändra hela brandingen på hela bolaget och alla produkter samtidigt för att signalera att det är ett nytt Prisjakt som kommer ut. Och sen råkade det sammanfalla med börsintroduktionen också, så det blev mycket på en gång. Men det behövdes ett statement om att vi är på väg någon annanstans.
Under arbetet med den nya identiteten diskuterade ledningen till och med om bolaget skulle byta namn helt, men landade i att varumärket rymmer för mycket inarbetat förtroende för att skrotas. I de nya reklamfilmerna som nu rullas ut nämns inte heller förkortningen AI med ett enda ord, eftersom tekniken i sig inte är det som vanliga konsumenter efterfrågar.
Från snabba tabeller till maratonträning
För de miljoner svenskar som vant sig vid att använda sajten som en sista priskoll väcker omställningen en given fråga: är det här slutet för den klassiska tabellen med lägst pris överst? Svaret från ledningen är ett bestämt nej, då assistenten istället läggs som ett interaktivt lager ovanpå den befintliga tjänsten.
Peter Stark poängterar att grundfunktionen för den som redan vet vad den vill ha förblir helt intakt:
Om du bara ska söka på Iphone 17 då ska du få en lista på Iphone 17-telefoner väldigt, väldigt snabbt. Vi är noga med att behålla det som är bra och lägga på ett nytt lager på det.
Utmaningen som Prisjakt brottats med under många år är att produktkatalogen nu rymmer över 18 miljoner produkter och en mängd avancerade filter, prisgrafer och jämförelsetabeller. För den som inte är expert på en viss produktkategori har tröskeln ibland blivit hög, men med det nya samtalsgränssnittet kan kunden börja i ett behov snarare än i ett modellnamn, förklarar Peter Stark:
Innan kan det ha varit så att du har skrivit att du ska ha ett par Adidas-löparskor, gått till den sidan och klickat dig ut. Nu kan du skriva att du ska springa New York-maraton om tre månader och så börjar vi där istället. Sedan kan assistenten hjälpa dig att hitta skor bland Prisjakts 18 miljoner produkter och alla priser.
För produktägaren Ola Lindberg handlar det stora lyftet snarare om att användaren inte längre behöver lämna sajten för att göra sin efterforskning på externa forum eller videosajter:
Tidigare har man ofta behövt göra sin research på Youtube eller andra sajter och sedan komma till Prisjakt med färdiga fakta för att bara kolla priset. Nu kan hela den undersökande delen ske direkt i dialogen. Samtidigt ser vi att det tar tid för användarna att vänja sig vid vad tekniken faktiskt klarar. Många är så invanda vid sökrutan att de bara skriver in ett enstaka produktnamn, innan de inser att de kan föra ett samtal och be om guidning utifrån sina behov.
Genom att samla experttester, användaromdömen, prisbevakningar och prishistorik i en och samma dialog menar duon att vägen från vag idé till genomtänkt köp komprimeras avsevärt.
Orubbad prislista och gratis listning
Bland svenska e-handlare har övergången till AI-baserad rådgivning samtidigt väckt frågor om hur produkterna väljs ut och om betalande partnerbutiker kommer att gynnas i rekommendationerna. Här slår ledningen fast att de grundläggande spelreglerna som gällt sedan starten ligger fast.
Peter Stark understryker att sorteringen på produktsidorna inte går att köpa sig till:
Vi ändrar inte när vi listar priser på en produkt – det är fortfarande lägsta till högsta av alla som säljer. Det ändras inte. Grunden och hela vår trovärdighet vilar på det. Vi bygger på att man ska kunna göra ett bra köp och då måste det vara komplett och korrekt information.
Även butiker som inte är betalande kunder med direktlänkar kommer precis som tidigare att synas med sina priser i listorna. Ola Lindberg menar att full täckning på marknaden är en förutsättning för att konsumenten ska lita på rådgivningen:
Alla butiker kan publicera sitt sortiment på Prisjakt. Det kostar liksom ingenting. Vi visar vem som säljer det till vilket pris, även om de inte betalar klickavgift direkt. Tar man bort 40 procent av produkterna, hur ska användaren då kunna veta att det är rätt produkt?
För mindre och nischade e-handlare kan den konversationsbaserade modellen dessutom bli en fördel. I traditionella sökningar har de mest klickade produkterna ofta cementerat sina platser i toppen av popularitetslistorna, men när kunden beskriver ett specifikt användningsområde i chatten får även mer specialiserade butiker och varumärken längre ner i listorna chansen att lyftas fram.
Sponsrade agenter och nya annonsformat
Även om den opartiska prislistan är fredad öppnar AI-assistenten för nya kommersiella vägar. Klickmodellen (CPC) ut till butikerna är fortsatt ryggraden i affären, men Prisjakt hämtar nu inspiration från hur globala giganter som Amazon integrerar annonsering i sina AI-verktyg.
Peter Stark beskriver hur annonsaffären väntas ta form i den nya miljön:
I det stora hela är det fortfarande annonsering vi jobbar med och klick ut till butiker finns kvar. Men med shoppingassistenten öppnas helt nya möjligheter att exponera varumärken och butiker. Vi tittar mycket på vad Amazon gör med sponsrade agenter. Förhoppningsvis blir annonserna mycket mer relevanta för användaren och integrerade i miljön. Varenda pixel ska vara relevant.
Ola Lindberg ser framför sig att varumärken och tillverkare, som sitter på djup detaljkunskap om sina egna produkter, ska kunna bidra med sin röst som ett tydligt deklarerat komplement i samtalet utan att det inkräktar på den oberoende prisjämförelsen.
Egen data som ryggrad
Rent tekniskt har Prisjakt arbetat med maskininlärning för att kategorisera produkter och priser sedan slutet av 2010-talet. Själva bygget av den nya shoppingassistenten drog dock igång med full kraft först i slutet av januari i år, där utvecklingsteamet även tagit hjälp av AI för att skriva stora delar av koden.
Ledningen fattade tidigt beslutet att inte försöka bygga egna generella språkmodeller från grunden. Istället kombineras Google Gemini och mindre specialmodeller med Prisjakts egen infrastruktur och databas med hundratals miljoner prispunkter som uppdateras flera gånger om dagen, förklarar Ola Lindberg:
Själva grundmodellen blir nästan som en commodity. Vi använder Gemini för vissa delar, men vi har byggt det så flexibelt att vi kan byta ut komponenter. Modellen i sig är inte värdet – värdet är produkten man skapar runt omkring med vår data och användarupplevelsen.
Peter Stark lyfter fram att det är just kontrollen över realtidsdatan som skiljer en specialiserad shoppingassistent från generella chattjänster som Chat GPT:
Egentligen är det bara själva intelligensen och förmågan att resonera och generera text som vi tar från Gemini. All data runt omkring kommer från oss. Vi ska ha realtidsdata och kontrollera vår data, till skillnad från generella AI-tjänster som ofta sitter på cachad data.
Att släppa lös en konversationsmotor med bildigenkänning har samtidigt krävt omfattande arbete med säkerhetsspärrar, så kallade guardrails. Under de interna testerna ställdes filtren in så snävt att en utvecklare som fotograferade sin lunch och frågade vilka köksredskap som behövdes för att laga maten blev blockerad av systemet, innan balansen justerades.
Gränsen mot ämnen som saknar koppling till handel är dock fortsatt knivskarp, konstaterar Peter Stark:
Vi vill inte att den ska börja prata om politik eller Trump, utan hålla sig strikt till shopping och produkter. Men det är en svår balansgång var gränsen ska dras när samtalet börjar i något vardagligt som sedan leder vidare till ett köp.
Just därför har bolaget valt att lansera tjänsten brett nu för att kunna finjustera gränsdragningarna i takt med att konsumenterna börjar interagera med verktyget i skarpt läge.
Synen på de nya utmanarna och framtidens köpknapp
Storsatsningen rullas ut i ett läge där konkurrensen på den svenska marknaden har trappats upp. Under hösten har Ehandel.se rapporterat om hur nya utmanare som Fyndvi, Dubbelkolla och Prisgeek har klivit in för att utmana med alternativa affärsmodeller utan klickavgifter.
På Prisjakt tar man emot den nya konkurrensen med ro och pekar på att det verkliga hotet snarare vore om all produktsökning slukades av en enda global techjätte, säger Peter Stark:
Först och främst ser vi det som ett kvitto och en validering på att folk faktiskt vill ha prisjämförelsetjänster. Det största hotet mot oss vore om den öppna webben försvann och det bara fanns Google kvar. Ju mer konkurrens det finns och ju fler som vet att man kan gå utanför Google för att leta produkter, desto bättre är det för oss.
Ola Lindberg tillägger att moderna AI-verktyg visserligen gör det betydligt enklare än för några år sedan att snabbt bygga de första 50 till 60 procenten av en prisjämförelsesajt. Den stora tröskeln ligger enligt honom i den andra halvan av resan: att hantera, städa och strukturera smutsig produktdata i realtid över tiotals miljoner artiklar där handlare ständigt ändrar produkttitlar av sökmotorskäl.
När blicken vänds mot de kommande åren är en av de hetaste branschfrågorna om konsumenten snart kommer att kunna slutföra hela köpet direkt inne i assistenten utan att lämna sajten. Prisjakt följer utvecklingen av nya standarder som UPC och UGP, men betonar att nätbutikerna alltid ska stå som säljare, förklarar Peter Stark:
Tekniken där du faktiskt kan ha en köpknapp på Prisjakt, men där butiken fortfarande är merchant of record och äger köpet och kundrelationen, är väldigt intressant för oss. Så fort den tekniken är tillgänglig och mogen vill vi titta på det. Vi respekterar att butikerna vill hantera sin kundrelation.
För att nå målet att inom två år vara Nordens självklara shoppingassistent krävs dock mer än ny teknik, det handlar om att bryta ett djupt rotat mänskligt beteende. Ola Lindberg konstaterar att konsumenterna nu står inför den största förändringen av hur man letar varor på två decennier:
Vi är ju skadade av Google. I 20 år har man lärt sig att skriva nyckelord på ett visst sätt, och egentligen har nästan ingenting hänt inom sök på den tiden. Nu gäller det att lära om och bara skriva vad man faktiskt vill göra.
För Peter Stark, som hunnit uppleva en rad tekniska paradigmskiften under sin karriär, är måndagens lansering i kombination med börsnoteringen en av de mest händelserika milstolparna hittills:
Jag har några år kvar till pension, men att få lov att uppleva ett så stort teknikskifte till är otroligt kul. Jag minns när internet kom, när mobiltelefonerna kom och när Google och Facebook var helt nya. Att nu få vara med och ställa om hela bolaget, vända varumärket och samtidigt gå till börsen är modigt av oss, avslutar han.