Publicerad 7 nov 2026 kl 06.00
Internationella modeikoners kollektioner för H&M visas på Sven-Harrys.
Philip Warkander påminns om hur radikalt detta en gång var.
Installationsvy från ”Iconic collaborations”.
Foto: Mattias Lindbäck
Öppna bild i helskärm
Handväskor på ”Iconic collaborations”.
Foto: Mattias Lindbäck
Öppna bild i helskärm
RECENSION. 1959 lanserade haute couture-kreatören Pierre Cardin en massproducerad kollektion för det parisiska varuhuset Printemps. Det var första gången en logotyp för högkvalitativt, handgjort mode placerats på fabrikstillverkade kläder. Skandalen var ett faktum och Cardin uteslöts ur prestigefulla branschorganisationer. Det är lätt att glömma hur radikal kombinationen av finkultur och folkligt nyss var.
Utställningen ”Iconic collaborations”, som visar H&M:s samarbeten med internationella modeskapare, påminner besökaren om denna nära historia. De äldsta plaggen är från 2004, när Karl Lagerfeld gjorde sitt första samarbete med budgetklädmärket.
Då var Lagerfeld kreativ ledare för Chanel, en av de högsta posterna en modekreatör kan inneha. Detta var tiden före sociala medier, när mode fortfarande kunde ses som spännande och exklusivt. Utställningen påminner på så vis om en förlorad tid, när mode var kulturellt relevant, innan allt förvandlats till ”content”.
Svart klänning av Thierry Mugler för H&M på ”Iconic collaborations”.
Foto: Mattias Lindbäck
Öppna bild i helskärm
Tydligast är denna aspekt av nutidens modehistoria i det stora rummet på bottenvåningen. Här är utställningens mest konceptuellt intressanta plagg samlade, signerade Comme des Garçons, Maison Martin Margiela och Stella McCartney. Det slår mig hur väl jag minns de flesta av dessa samarbeten, hur snabbt det går att identifiera vilket modehus som gjort vilket plagg. Genom sin långvarighet har H&M-samarbetena blivit del av det kollektiva minnet, åtminstone bland dem som intresserar sig för mode.
Vem vill se H&M-producerade kläder som maskerats som något exklusivt?
På väg till utställningen var jag skeptisk. Vem vill se H&M-producerade kläder som maskerats som något exklusivt? Är inte detta mest en lättsam bagatell? Mina fördomar kom på skam nästan omedelbart, när jag möttes av Viktor & Rolfs brudklänning i museibutiken. Det som nämligen är fint är hur generös utställningen är, hur den har tillåtits svälla och sträcka sig bortom den begränsade ram som de få utställningsytorna i vanliga fall utgör.
Sven-Harrys har ansträngt sig för att få in så många accessoarer och plagg som möjligt, och det är en glädje att se dessa välfyllda rum, med noga utvalda kläder som fyller även trappavsatser och väggar.
Installationsvy från ”Iconic collaborations”.
Foto: Mattias Lindbäck
Öppna bild i helskärm
”Iconic collaborations” visas på Sven-Harrys konstmuseum till den 4/4 2027.
Foto: Mattias Lindbäck
Öppna bild i helskärm
Något man absolut inte får missa är hur utställningen fortsätter in i herrgårdsreplikan på taket, där utvalda smycken ställs ut. Vackrast här är de bönstjälksformade örhängena signerade Iris Apfel.
Eftersom mode definieras av ständig förändring ryms en nära relation med döden mellan trådarna. Kanske oavsiktligt skildrar utställningen även hur snabbt tiden numera rör sig, hur inget är bestående, hur allt förflyktigas. Jag får svindel när jag i utställningen får syn på hur kort livet är, hur snabbt allt går. Nyss hängde de här kläderna på butiksgalgar, nu är de klädda på utställningsdockor. Snart är vi alla döda.
UTSTÄLLNING
ICONIC COLLABORATIONS
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm
Till 4/4 2027
Visa mer
Philip Warkander är universitetslektor i modevetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.